Föreställningar om staden Helsingfors

Många supermetropoler har tagit statens tidigare roll. De bär sitt ansvar för samhällsfred och välgång.

En av vår tids mest intressanta frågor är varför vissa städer har framgång och vissa stagnerar. Under de senaste decennierna har många urbana centra lyckats omforma sin identitet, medan andra har misslyckats, avstannat och sjunkit ned i andra kategorier. Nationerna har fått en betydande rival, nämligen metropolernas Europa. De stora länderna konkurrerar inte mera enbart med varandra – även ledande stadsområden deltar i kampen om framgång och välfärd.

Överallt i världen växer städerna och blir symboler för goda ekonomiska framsteg. Många supermetropoler har tagit statens tidigare roll. De bär sitt ansvar för samhällsfred och välgång. Städerna skapar starka sociala och kulturella identiteter, som skiljer sig från de "nationella" identiteterna. Därför är det inte enbart Helsingfors sak hur huvudstaden kommer att se ut i framtiden. Det berör hela Finland.

För tillfället har vi två fräscha dokument som placerar Helsingfors i ett större sammanhang. I åratal har tjänstemännen funderat på att skapa "ett varumärke för Helsingfors – inte en reklamslogan, utan en berättelse som är lika stor som helsingforsarna". Det gäller Brand New Helsinki, ett marknadsföringsarbete vars grundpelare godkändes i början av sommaren. Vi har också fått en Helsingforsberättelse under devisen "Helsingfors är en större story". Det varumärkeskoncept som valdes ut talar om "One Hel of an impact".

Denna sats är inte tänkt att vara en slogan utan skall beskriva en attityd, att tänka modigt. Tänka stort gjorde man under generalplansarbetet. Helsingfors generalplan 2016, som nyss godkändes av fullmäktige, formar vår föreställning om vad som är önskvärt eller icke-önskvärt i framtiden. Denna generalplan har en nationell betydelse, eftersom befolkningsprognosen är en utmaning för hela landet. Faktaunderlaget är tydligt och talar för en fortsatt urbanisering av Finland.

Att "generalplanera" väcker starka känslor. Det blir många nya bostadsområden och de gamla stadsdelarna fylls med nya byggnader. Generalplanen har under de senaste veckorna använts i identitetskonstruktionen för att förmedla föreställningen om en ideal framtidsstad. Planeraren och politikerna vill skapa en storstadsidentitet, som är tilltalande både i Finland och utomlands.

Det här med identiteter har blivit en viktig faktor i all stadspolitisk diskussion. Vi vet att stadsidentiteten konstrueras av den materiella staden och att staden som ett planerat fenomen skapar mening. I verkligheten finns det i den urbana miljön flera stadsidentiteter, och meningarna går isär vad som är centralt för en urban trivsel för närvarande och i framtiden.

I realiteten kommer maktspelet kring identiteter att konstrueras och omkonstrueras hela tiden för att anpassas till tid och rum. Konflikter finns; många av oss vill inte att närmiljön eller nyss nämnda tid-rum förändras. Generalplanen är ett sätt att legitimera en framtidsuppfattning som är baserad på en kontinuerlig förändring och modernisering.

Generalplanen och marknadsföringsdokumentet är också ett sätt att legitimera ett administrativt maktutövande. Generalplanen är skapad av de ledande institutionerna, stadsplanerare och politiker, inte av stadens invånare. Generalplanen och Brand New Helsinki visar vägen mot de globala förebilderna; Helsingfors vill samtidigt vara Vancouver, Hong Kong och New York. Stadsborna talar för att bevara närmiljön, naturen och kulturarvet. De vill se i sin stad spår av London (grönområden och kulturarvet), Stockholm (folkhemmet) och Berlin (trevnaden).

Val och avslag är nödvändiga. Samtliga framgångsrika städer i världen bygger sin identitet på en stark historiebild. Det är viktigt att möjligast många i Helsingfors kan dela en likadan uppfattning om balansen mellan kontinuitet och förändring. Annars blir konflikterna vardag.

Laura Kolbe professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet och stadsfullmäktigeledamot (C)

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning