Förening vill sänka åldern för frivillig sterilisering

Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

25 års ålder eller två barn. Det räcker i framtiden för att få sterilisering om föreningen Vapaaehtoisesti lapsettomat får sin vilja igenom. Föreningen har startat ett medborgarinitiativ för att likrikta lagstiftningen med det övriga Norden.

I Finland kan 18-åringar gifta sig, skaffa körkort och köpa alkohol. För att få en sterilisering krävs däremot att man fyllt 30 år eller har tre barn, ifall det inte finns några medicinska orsaker till operationen. Det här är den högsta åldersgränsen för självbestämmanderätt i finsk lag.

Nu har Vapaaehtoisesti lapsettomat (De frivilligt barnlösa) startat ett medborgarinitiativ för att få ett slut på vad de uppfattar som onödigt förmyndarskap. I medborgarinitiativet anser man att 25 års ålder eller två barn ska vara en tillräcklig grund för sterilisering.

– Vi tänkte att det går lättare igenom än om vi lägger åldersgränsen vid 18 år. Samhället är ännu ganska konservativt och eftersom få personer vill ha tre barn i dagens läge, tyckte vi att två är realistiskt, säger Maria Ronkainen, en av krafterna bakom initiativet.

Åldersgränsen på 25 år skulle också vara i linje med steriliseringsåldern i Sverige och Norge. I Danmark kan 18-åriga kvinnor få sterilisering men det kräver en reflexionsperiod på sex månader. För männen är åldersgränsen 25 år även där.

Kan hjälpa andra. Maria Ronkainen hoppas att så många som möjligt skriver under medborgarinitiativet för sänkt steriliseringsålder. – Även om det inte berör en själv, kan det hjälpa andra, säger hon. Bild: Maria Ronkainen

Skulle göra livet lättare

Under de senaste årtiondena har preventivmedlen utvecklats och det finns flera alternativ med mindre slutgiltiga följder. Ronkainen påpekar emellertid att hormonella preparat och spiraler inte lämpar sig för alla.

Lagförändringen skulle göra det lättare att få bestående prevention snabbare för dem som önskar det.

– Det här skulle underlätta livet både för dem som vet att de inte vill skaffa barn och dem som anser att de redan skaffat tillräckligt många, säger Ronkainen.

Steriliseringsmotståndare brukar använda som argument att man kan ångra ingreppet senare. Vad gör man då?

Ronkainen hänvisar till undersökningar som visar på att de som ångrat att de steriliserat sig vanligen varit personer som haft barn sedan förr. Ångrar man sig är det också möjligt att ansöka om återställning. Enligt medborgarinitiativet skulle refertiliseringsoperationerna utföras på personens egen bekostnad.

Ronkainen är inte oroad över att en sänkning av steriliseringsåldern skulle ha negativa följder för befolkningsantalet i Finland.

– Människopopulationen fortsätter att öka, vi är redan över 7 miljarder. Invandringen bidrar till att folkmängden i Finland stiger, säger hon.

Vill motarbeta fördomar

Maria Ronkainen har vetat att hon inte vill bli mamma sedan hon var barn. Uppväxten i en gammallaestadiansk sexpersoners familj i Norra Österbotten inverkade starkt på beslutet. Hon lät sterilisera sig för tre år sedan, så fort hon hade åldern inne.

– Men i princip skulle jag ha varit beredd att sterilisera mig redan som 10-åring, när jag insåg att man inte måste skaffa barn. Jag var tvungen att vänta i 20 år, säger hon.

År 2012 var Ronkainen med om att grunda föreningen för frivilligt barnlösa i vars styrelse hon fortfarande sitter. Via föreningen har hon träffat själsfränder som liksom hon sedan barnsben vetat att föräldraskap inte är något för dem. För vissa är det en identitetsfråga. Orsakerna till varför folk väljer att inte skaffa barn varierar emellertid mycket.

Ronkainen hoppas att folk slutar göra antaganden om motiven till varför någon väljer att förbli barnlös.

Föreningen vill motarbeta stämpeln om att frivilligt barnlösa personer skulle hata barn.

– Det är en tråkig fördom. Särskilt för en kvinna kan det vara socialt oacceptabelt att säga att hon inte vill föröka sig, säger Ronkainen.

Hon skulle också vilja ha ett slut på intima frågor om att få barn eller inte och nedsättande kommentarer i stil med att "du kommer att ändra dig".

– Tänk hur det skulle kännas om någon kom och sade till dig att "du kommer att ändra dig, du kommer att önska att du gjorde abort" när du var gravid? säger hon. 

FAKTA

Ökar bland män

Antalet steriliseringar har hållits på ungefär samma nivå.

År 2015 steriliserades cirka 5 000 finländare. Mängden ökade med drygt 13 procent, alltså omkring 600 ingrepp, från år 2014. Den här tillväxten förklaras nästan helt med en ökning i mängden steriliseringar av män.

År 2015 gjordes 49,7 procent av ingreppen på män, vilket är mer än någonsin tidigare sedan 1950, då man började föra statistik över steriliseringar i Finland.

Samtidigt har mängden steriliseringar av kvinnor sjunkit sedan 1990-talet. Det här förklaras med ett ökat utbud andra alternativa preventivmetoder. Mängden har hållits jämn under de senaste åren.

2015 var medelåldern för kvinnor, som lät sterilisera sig 37,1 år och för män 40,2 år.

De yngre männens andel har sjunkit, medan yngre kvinnors andel har ökat.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd FNB–SPT Högsta åldersgränsen för självbestämmanderätt

Steriliseringslagen i Finland ändrades senast år 1985.

Åldergränsen på 30 år är den högsta åldersgränsen för självbestämmanderätt i finsk lag.

Största delen av steriliseringarna av kvinnor utförs genom laparoskopi som ett dagkirurgiskt ingrepp, där äggledarna stängs genom att man placerar klämmor på dem genom laparoskopet. Ingreppet kan också utföras genom öppen operation.

Under de senaste åren har sterilisering genom hysteroskopi, där mikroimplantatet Essure införs med hysteroskop i äggledarna, blivit vanligare. Essure-metoden kräver ingen narkos men vissa utländska undersökningar visar på svagare effekt jämfört med traditionell sterilisering.

Män kan steriliseras under lokalbedövning på polikliniken. I samband med ingreppet klipps sädesledaren av. Efter steriliseringen kan det förekomma levande spermier i månader. Därför bör man kolla upp situationen efter tre månader.

Medborgarinitiativet för en sänkning av åldersgränsen för sterilisering: https://www.kansalaisaloite.fi/fi/aloite/2401

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning