Förbud av NMR visar gräns – men får åtgärden tillräcklig effekt? Forskare varnar för radikalisering

Förbudet av Nordiska motståndsrörelsen försvårar den nazistiska organisationens verksamhet och minskar på de aktivas antal, men följden kan också bli en radikalisering hos en del av dem. Forskaren Ann-Cathrine Jungar frågar sig om åtgärden är proportionerlig.

Det var efter att en person dött då han blivit sparkad i samband med en demonstration ordnad av Nordiska motståndsrörelsen i Helsingfors, som Polisstyrelsen började driva på ett förbud av den nazistiska organisationen.

Nu har även Åbo hovrätt förklarat NMR:s finska falang upplöst. Motiveringen är att "NMR har utövat verksamhet som väsentligt strider mot lag eller god sed". Det här bland annat genom att raslära har en central roll för NMR, att man ägnar sig åt hatretorik och antisemitisk propaganda och att man inte frånsäger sig våld som skett i NMR:s namn.

Fakta

Dominerande nazistisk organisation

Svenska motståndsrörelsen grundades 1997 och Finska motståndsrörelsen 2008. I dag går de under namnet Nordiska motståndsrörelsen men har nationella förgreningar.

NMR finns också i Norge och Danmark. Det är i dag den dominerande nazistiska organisationen i Norden.

NMR kallar sig själva nationalsocialister och hyllar Hitler och Nazityskland. Rörelsen agiterar mot demokratiskt statsskick, mot invandring och mångkultur och har en öppet antisemitisk agenda.

Rörelsens mål är att avskaffa demokratin och införa en nordisk folkstat, eller en nordisk diktatur.

Enligt Skyddspolisen har NMR i Finland ungefär hundra medlemmar. I Sverige identifierade Expo trehundra medlemmar 2017. Sympatisörerna beräknas vara fler.

Ännu har domen inte vunnit laga kraft, och Nordiska motståndsrörelsen skriver självt på sina hemsidor att verksamheten fortsätter som vanligt. NMR har antytt att organisationen tänker överklaga domen.

Också Polisstyrelsen väntar med åtgärder tills besvärsrätten går ut, vilket är den 27 november eller tidigare om Högsta domstolen inte beviljar tillstånd. Heikki Lausmaa, som är polisöverinspektör vid Polisstyrelsen, säger att polisinrättningarna då ska ha fått instruktioner om hur de ska agera.

Vilka effekter kommer förbudet att ha?

– Vi utgår från att det är ett beslut som alla följer, säger han.

Han medger ändå att polisen inte har särskilt mycket erfarenhet av motsvarande fall. Senast en organisation på liknande grunder förbjöds i Finland var på 1970-talet.

– Vi kommer bland annat att bedöma om det är samma verksamhet som fortsätter, säger han men hur den bedömningen görs mer exakt uttalar han sig inte om.

Klart är att gränsdragningarna inte kommer att vara alldeles enkla. NMR:s finska gren har till exempel nyligen registrerat en ny förening, i sin ledare Antti Niemis namn, och kan på så sätt ha förutsett domen.

Heikki Lausmaa säger att den nya föreningen kommit till efter att Polisstyrelsen satt i gång processen.

Andra tar över?

Tommi Kotonen forskar i högerextrema rörelser vid Jyväskylä universitet. Enligt honom ger hovrättens dom en signal som visar: här går gränsen. Och delvis beroende på hur polisen väljer att agera försvåras Nordiska motståndsrörelsens verksamhet betydligt.

– De kan inte använda sina gamla nätverk, sina kännetecken och det blir svårt med finansieringen.

Enligt honom kan det hända att de som mer löst sympatiserat med och deltagit i NMR:s verksamhet avstår eller söker sig någon annanstans, för att inte riskera polisens uppmärksamhet eller rättsliga åtgärder.

– Nu då gränsdragningen har gjorts kan det leda till att en del av gänget är mer avhållsamt i att uttrycka sina åsikter, säger Kotonen.

Men det finns också andra scenarier. Enligt honom kommer de som starkast delar NMR:s ideologi knappast att överge den. I stället kan de ännu mer flytta sin verksamhet under jord och radikaliseras.

– De kan ha konstaterat att de med lagliga medel inte har kunnat påverka.

Han tror också att det kommer att ske en förflyttning till andra rörelser. Soldiers of Odin har exempelvis efter domen uttryckt sina sympatier för NMR.

Andra lagrum?

Ann-Cathrine Jungar är statsvetare från Finland och forskar i högerpopulistiska partier vid Södertörns högskola i Sverige. Hon är förvånad över att den allmänna debatten i Finland om förbudet varit så liten.

Hon frågar sig om åtgärden att begränsa yttrande- och organisationsfriheten är proportionerlig, sett till Nordiska motståndsrörelsens storlek eller hotet som NMR utgör.

– Är organisationen så stark att de kommer att bli relevanta aktörer i politiskt beslutsfattande? Riskerar de att omkullkasta det demokratiska samhället?

Hon jämför med den tyska författningsdomstolens beslut, där domstolen gick in för att inte förbjuda det högerextrema partiet NPD. Rätten slog fast att partiet visserligen har klara beröringspunkter med nationalsocialism och är författningsfientligt – men att det inte har en verklig förmåga att hota demokratin.

Jungar ser de nordiska demokratierna som mycket robusta och sett till det är det finländska förbudet av NMR enligt henne "väldigt starkt".

Enligt henne kan det finnas andra redskap för att i stället komma åt NMR, som strafflagen, ordningslagen och lagstiftningen om hatbrott, och frågar sig om polisen använt sig av de möjligheterna tillräckligt systematiskt.

Polisöverinspektör Heikki Lausmaa kontrar med att Polisstyrelsen ansett att ett förbud är aktuellt, med motiveringen att NMR strider mot lagar och god sed så att organisationens verksamhet inte sker i enlighet med föreningslagen.

Han håller med om att polisen redan nu haft möjligheter att ingripa via andra lagrum, men menar att det då har handlat om enskilda fall och enskilda avgöranden.

Ann-Cathrine Jungar för fram att samhället också på andra sätt kan visa var gränsen går, till exempel genom att sätta ner foten när representanter för riksdags- och regeringspartier uttalar sig rasistiskt och kränkande.

Även hon ser att ett förbud ökar risken för att aktiva radikaliseras.

– Självbilden kan bli upplyft, så att man tänker att man fått en bekräftelse på att man är ett hot.

Läs också: Analys: Ett förbud av motståndsrörelsen har fått ökad aktualitet.

Läs också: Nazistiska motståndsrörelsen har slagit rot i Dalarna

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning