Förbannat svårt att säga förlåt

Bild: Wilfred Hildonen

På sistone har vi sett flera offentliga ursäkter av män som anklagats för sexuella trakasserier och bristande ansvar. De flesta har missat sitt mål, skriver HBL:s chefredaktör. Men det finns en formel för en effektiv ursäkt.

Påsken inleddes i förtid för regissören Aku Louhimies som tvingades på Golgatavandring när åtta kvinnliga skådespelare vittnade om hans kränkande, misogyna och sadistiska arbetssätt.

Louhimies var snabb med att be om ursäkt för sina kommunikationsproblem och för hur skådespelarna känt sig behandlade, men han bad inte om ursäkt för hur han behandlat dem. Och det gör all skillnad i världen.

Historien är späckad av konstnärer, politiker, beslutsfattare, företag och till och med nationer som tvingats krypa till korset på grund av maktmissbruk och dubiöst handlande, ofta med mindre lyckat resultat.

Som tumregel kunde man säga att en dåligt framförd ursäkt ställer till med värre skada än ingen ursäkt alls. Det gäller även att be om ursäkt för rätt saker.

Exemplet med Louhimies visar att en offentlig mea culpa är så pass svår att bemästra att förberedelse, medieträning och blanka ögon i en tv-sändning inte räcker – inte ens när man är proffs på att skapa trovärdiga illusioner – om själva insikten om det egentliga problemet saknas.

Att be om ursäkt kräver nämligen självinsikt. Det kräver ryggrad. Det kräver en förmåga att förstå den andra parten och en vilja att förändra sitt beteende.

Att tänka på tajmningen och tonfallet är viktigt.

Dåvarande finansminister Alexander Stubbs "Sori siitä" då han beklagade ett grovt sifferfel gällande förvaltarregistret uppfattades som drygt, och Anneli Jäätteenmäkis klumpiga formulering att hon "talar så sant hon kan" då hon anklagades för att ljuga blev den sista spiken i hennes statsministerkista.

Det går inte heller att gömma sig bakom andra eller skylla sitt uppförande på strukturer/traditioner/seder som regissören Lauri Törhönen gjorde då han bemötte anklagelserna om sexuella trakasserier med att "tidens anda" var sådan.

Även företag tvingas be om ursäkt, tänk bara på Volkswagen som först blev fast för manipulerad mjukvara i sina dieselbilar och nu för att ha utfört djurförsök där apor fick andas dieselavgaser.

I artikeln The Organiszational Apology i Harvard Business Rewiew (september 2015) skriver professorerna Maurice E. Schweitzer, Alison Wood Brooks och Adam D. Galinsky att företag som förstår att be om ursäkt för fel och misstag ofta vinner på det. En ursäkt verkar fungera som en preventiv åtgärd med tanke på risken för rättsfall. Om den känns uppriktig och levereras i rätt tid kan den rädda mycket, till och med putsa företagets fasad på lång sikt, enligt forskarna.

Men inga ursäkter i världen har kunnat hindra Volkswagen från att blöda miljoner i både pengar och skadat varumärke.

Hur ser då en bra och ärlig ursäkt ut?

Enligt en vetenskaplig undersökning vid det statliga universitetet i Ohio består en ursäkt av sex komponenter, och ju fler du inkluderar i ursäkten desto effektivare blir den. (Undersökningen publicerades i maj 2016 i tidskriften Negotiation and Conflict Management Research.)

Det viktigaste är att erkänna sitt ansvar, enligt professor Roy Lewicki, som ledde forskningen. "Säg att det var ditt fel, att du gjort ett misstag". Det nästviktigaste är att uttrycka en vilja att gottgöra det skedda, annars handlar det bara om tomma ord.

Övriga komponenter är att förklara vad som gick fel, att ångra sina gärningar, att uttrycka sin ångerfullhet och att be om förlåtelse. Den minst effektiva biten är vädjan om förlåtelse, den kan slopas om någon av komponenterna måste lämnas bort.

I dag gäller det också att förstå vikten av att reagera snabbt, med tanke på att nyheter sprids på en sekund via sociala medier. Eventuella rykten och felaktig information måste dementeras genast.

För den som ber om ursäkt lönar det sig också att berätta vad man konkret tänker göra för att rätta till misstaget, om man behöver hjälp – det rådet hade Aku Louhimies helt tydligt fått inför sitt besök i tv-studion – och vad man tänker göra annorlunda nästa gång.

När vi nu styr mot påsk och har inlett stilla veckan kan var och en av oss påminna sig om att ordet påsk kommer från hebreiskans pesach som betyder passera, gå förbi eller skona.

I något skede behöver vi skona varandra för att kunna gå vidare. Gå vidare och göra bättre. För den som uppriktigt bett om ursäkt är det bara att hoppas på syndernas förlåtelse.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00