Föräldraskap förlänger karriären – "Att ha familj skyddar mot många problem"

Gott föräldraskap är inte bundet till kön eller sexuell läggning.

Ni vet hur man gör då man trollar? Nej, inte på nätet, men som trollkonstnär? Ja, man ser till att publiken har fokus på fel sak så att de inte uppmärksammar det som händer på riktigt. Det är så det har gått när det gäller delaktighet i arbetslivet och föräldraskap. Det finns faktiskt inte ett motsatsförhållande mellan att stanna hemma med små barn och delaktighet i arbetslivet. Barn behöver få växa upp i ett tryggt hem med kärleksfulla föräldrar, utan yttre krav på tidtabeller, en lagom lång tid. Vad som är lagom varierar, barn är olika och familjer är olika. Vem som stannar hemma har mindre betydelse – mamma eller mamma, mamma eller pappa, pappa eller pappa, allt funkar. Alla sorters föräldrar har möjlighet att bli goda föräldrar, eftersom gott föräldraskap inte är bundet till kön eller sexuell läggning.

Diskussionen om deltagande i arbetslivet har därför åtminstone delvis fokus på fel saker. Detta är sant: för att upprätthålla vår välfärd måste vi förlänga våra arbetskarriärer, öppna gränserna för arbetskraftsinvandring och bredda deltagandet i arbetslivet. Men detta är vilseledande: botemedlet är att få mammorna med i arbetslivet. De är nämligen i arbetslivet, mera än till exempel kvinnor som inte har barn. Detsamma gäller papporna.

Enligt den senaste statistiken för oktober 2019 deltog 65 procent av männen och 70 procent av kvinnorna i åldersgruppen 55–64 år i arbetslivet. Detta alltså trots – eller tack vare – att kvinnor har en större tendens att ta ut föräldraledighet än män. Och ja, det påverkar deras pensioner, och eventuellt karriärer, men sammantaget visar olika analyser att familj och arbete går hand i hand. Både män och kvinnor med familj har en större delaktighet i arbetslivet ur ett livstidsperspektiv betraktat än ensamstående män och kvinnor. Enligt statistik från 2014 är endast cirka 53 procent av ensamstående män utanför huvudstadsregionen med i arbetslivet. I huvudstadsregionen är situationen bättre, men sämre än för män med familj. För kvinnor ser statistiken intressant ut: under 40-åriga ensamstående kvinnor är i högre grad i arbetslivet än kvinnor med familj, men redan i 45 års ålder är delaktigheten lägre. En blick på statistiken för orsaker till sjukpension berättar att 43 procent ges utifrån psykiatriska diagnoser, och en utredning som publicerades av Arbetshälsoinstitutet 2016 visar på samband mellan storkonsumtion av alkohol, mentala problem, arbetslöshet och arbetsoförmåga. Att ha familj skyddar mot problem.

Så vi borde tala mera om detta: alltför många ensamstående finländska män står utanför arbetskraften. Orsaken är ofta avbruten skolgång, missbruk och utslagning, som är en mans- och fattigdomsfälla. Situationen är ohållbar med tanke på samhällsekonomin.

Att få medelålders ensamstående män och kvinnor med i arbetslivet, och medge att föräldraskap ökar delaktighet i arbetslivet skulle kräva inget mindre än en kulturrevolution i Finland. När ska vi äntligen börja tala om problemen med rätta proportioner, och med deras rätta namn?

Mirjam Kalland professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning