För Robert Grönblom betyder 2017 en ny start med ny njure

Robert Grönblom, 63, går in i 2017 med en ny njure i kroppen. Efter ett år med sju operationer och halva arbetsveckan på dialysavdelning i stället för på jobbet är han mer än nöjd.

Det ömmar lite i såret. Grönblom sitter i sjukhussängen på avdelning 5 på Triangelsjukhuset i Mejlans i Helsingfors och viker undan sjukhuspyjamasen så avdelningsläkare Kethe Hermunen får se hans mage. Hon har nyss tittat på resultaten av Grönbloms blodprov och konstaterat att värdena ser fina ut.

– Så vi har tänkt att du ska få åka hem nu.

Grönbloms ögonbryn åker upp. Redan? Bara nio dagar efter transplantationen kan han få åka hem till en vardag utan dialys, till ett liv som inte hårdstyrs av halvdagsbesök på sjukhuset tre gånger per vecka.

Fakta

Njurar

Den första njurtransplantationen i Finland gjordes 1964 och år 2015 transplanterades 245 njurar här. Totalt har cirka 7 000 njurtransplantationer gjorts i Finland. Operationerna görs på Mejlans kliniker och Barnkliniken.

En njurtransplantation blir i medeltal en halv miljon euro billigare per patient jämfört med om de transplanterade skulle få dialysbehandling under resten av sitt liv.

95 procent av de transplanterade njurarna fungerar ännu ett år efter operationen och hos mer än hälften av patienterna ännu 20 år efter operationen.

Kronisk njursvikt orsakas bland annat av diabetes, njurinfektioner, cystor på njurarna och ärrbildning i njurarna efter övre urinvägsinfektioner. Också njursten samt hjärt-kärlsjukdom anstränger njurarna.

De transplanterade organen kommer från en hjärndöd donator eller från levande personer. Enligt den finska vävnadslagen måste en levande donator vara nära anhörig eller annars närstående person. I Finland får transplantationsorgan varken säljas eller köpas.

När Grönblom en morgon för lite mer än ett år sedan anmälde sig på avdelning E5 på Vasa centralsjukhus var det för att få en silikonslang inopererad i buken. Med hjälp av den skulle han börja göra peritonealdialys, påsdialys, hemma. Då hade hans njurar, som under de senaste åtta åren gradvis börjat fungera allt sämre, blivit för svaga för att längre klara av sin uppgift som kroppens reningsverk. De behövde yttre hjälp. Grönblom skulle alltså få sin slang och sedan en kurs i hur man dagligen sköljer buken med sockerlösning.

Han var på gott humör den där morgonen i november för ett drygt år sedan och välvilligt inställd till dialysen. Han såg dialysen som en bufferttid tills han kunde ställas i transplantationskö och i något skede kanske få en ny njure. Grönblom visste för all del att kön är lång och att den inte fungerar enligt något vanligt kölappssystem där kunder betjänas i tur och ordning, utan att de njurar som finns att tillgå ges till den mottagare vars vävnader matchar donatorns bäst. I den kön kan man alltså bli omsprungen flera gånger om eller själv vara den som går i mål med en gång.

Jag läste att läkarna klarar av att sköta 98 procent av de där reaktionerna, så det ska nog gå bra.

Efter att Grönblom haft slangen i buken i en månad blev det dags för dialyskurs, och då uppenbarade sig ett problem. Hur sjukskötarna än försökte gick dialysvätskan inte in. Det visade sig att patienten hade bukhinneinflammation – ett livshotande tillstånd – och att den igenslammade slangen måste ut ur kroppen genast. Grönblom hade haft otur trots att han fått antibiotika i förebyggande syfte och varit noga med hygienen. Julen 2015 firade han på sjukhus under intensivövervakning.

Efter slangproblemet bytte läkarna strategi. Nu skulle Grönblom börja gå i hemodialys. I hemodialys, alltså bloddialys, sköljer man inte buken för att få ut kroppens restämnen, utan leder blodet till en maskin som renar det och skickar in det i kroppen igen. För att processen ska fungera behöver patienten få en fungerande port in till blodomloppet. Vanligen kopplar kirurgerna ihop en ven med en artär i underarmen för att åstadkomma ett bättre tryck och installerar kanylen där, men Grönblom fick sin ingång via en av halsens blodådror.

– Jag såg ut som Frankensteins monster med glasrör som stack ut ur halsen, man iddes ju inte ens gå ut bland folk en gång, säger han.

Vid det här laget hade han högst en tiondel av sin njurfunktion kvar.

Efter den första halskatetern behövdes en ny. Därefter fick Grönblom slutligen fisteln gjord i armen. Som inflammerades.

– Jag har väl haft lite otur där, för den där ingången i armen började aldrig fungera, säger Grönblom, som slutligen fick ytterligare en kanylingång – nu på bröstet.

Följande på listan var en gallstensoperation, därefter uttagning av två trasiga tänder.

– Men i september kunde de äntligen skicka meddelande till Helsingfors att nu har vi lagat Grönblom, nu kan ni sätta honom på väntelistan.

NYGAMLA NÖJEN. – Det ska bli jätteroligt att snart få gå i bastu igen, säger Robert Grönblom. Bild: Niklas Tallqvist

Jag såg ut som Frankensteins monster med glasrör som stack ut ur halsen, man iddes ju inte ens gå ut bland folk en gång.

I ett år har VVS-planeraren Grönblom arbetat på halvfart. Fyra timmar dialys varannan vardag har krävt omställning av alla tidtabeller. Ibland har han frågat sjukskötarna om de inte kunde förkorta dialystiden lite. Det är en vanlig fråga.

– De har alltid sagt nej.

Ju kortare dialystiden är, desto sämre är prognosen för patienten.

Den nya njuren är nu insydd på vänster sida i buken och förbunden med urinblåsan. De dåligt fungerande njurarna ligger kvar där de alltid varit.

– Jag vet att min nya njure är mera oskyddad än de gamla, så jag får vara försiktig i framtiden. På ett halvår får jag inte bära något som väger mer än två kilo.

Kronisk njursvikt, det Grönblom gick omkring med i åtta år före dialysen, är en sjukdom som gör att njurarna fungerar allt sämre och slutligen säckar ihop. Forskarna räknar med att var fjärde finländare som fyllt 60 och varannan som fyllt 80 uppfyller kriterierna för kronisk njursvikt. Problemen ökar med åldern.

Bild: Ksf Media

Om ett halvår får Grönblom börja göra sådant han saknat: bada bastu, återförenas med sina simkompisar i simhallen och äta utan att vakta så mycket på maten. Redan innan dess hoppas han att orken återvänder. Under det senaste året har han somnat framför tv:n senast när Skavlan dykt upp i rutan på fredag kväll.

– Men nu arbetar den här 24/7, säger han om sin njure och är glad över att kroppen fungerar.

– Jag pinkar mer varje dag än under hela det föregående året, säger han förtjust.

Bild: Niklas Tallqvist

Magskinnet ser ut som en orienteringskarta efter alla operationer, men Grönblom är mer intresserad av att kroppen ska välja att behålla det nya organ den fått och inte sätta i gång en avstötningsreaktion. En ny njure är trots allt något främmande, som kroppen kan försöka göra sig av med. För att förhindra att det går galet får Grönblom medicinering mot avstötningen under resten av sitt liv.

Och han är, som vanligt, full av förtröstan:

– Jag läste att läkarna klarar av att sköta 98 procent av de där reaktionerna, så det ska nog gå bra.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46