För mycket frihet

Bild: Okänd

Vårens variant av Bildkonstakademins magistersutställning är tyvärr tråkig och inåtvänd.

Kuvan Kevät – Bildkonstakademins magistersutställning. Exhibition Laboratory samt extrautrymme (Sjömansgatan 36, innergården), Project Room (Lönnrotsgatan 35) och Ham-hörnet (Tennispalatset, Södra järnvägsgatan 8). Till den 28.5.

Högmod, girighet, lust, avund, frosseri, vrede och lättja. De sju dödssynderna. Gemensamt för dem är att de alla gör sig bra i konst. Endel visserligen mer än andra – det finns antagligen mera konst om lust än om lättja, men å andra sidan gör Ivan Gontjarovs lättjeklassiker Oblomov upp för det med råge. Nej, vanliga regler om gott och ont eller fint och fult är inte närvarande i konsten. Egentligen finns det bara en dödssynd närvarande där: tråkighet.

Årets uppsättning av Bildkonstakademins magisterutställning Kuvan Kevät är inte dålig, men den är tråkig. De enskilda konstnärerna presterar, men helheten är som en ourobos – den äter upp sig själv. Det är en enda jämntjock massa som får en att undra vad som egentligen är hela poängen med någonting alls när så mycket konst sammansatt kan bli så oengagerande och lakoniskt.

Det är bristen på kontext som lägger käppar i hjulet. Kuvan Kevät har inget tema, vilket i teorin betyder att de medverkande studerandena har en möjlighet att till fullo föverkliga sig, med bara sin personliga budget som begränsning. Oviljan att i kurateringen försöka knyta de 46 studerandenas verk ihop på något sätt, hur långsökt eller krystat det än skulle vara, resulterar i att enskilda verk smälter in i varandra.

I vår är Kuvan Kevät uppdelad i fyra utrymmen som förutom akademins egna gallerier Exhibition Laboratory och Project Room består Helsingfors konstmuseums hörngalleri i Tennispalatset samt ett stort anonymt utrymme i i samma kvarter som Exhibition Laboratory. Det är en fungerande uppdelning som gör att den spretiga helheten inte är för överväldigande. Däremot är placeringen av verken ibland förbryllande: till exempel har Fatmir Mustafa-Karllos installationer delats upp och visas hipp som happ i flera av de olika gallerierna. Vad som kunde vara en stark helhet urvattnas betydligt. Hans verk, som inkorporerar material som svartpeppar, guld, FPA-kuvert och fekalier, och som ställs ut prydligt i allvarliga vitriner skulle föra en dialog med varandra om de fysiskt fick existera i samma utrymme.

I sin text i Kuvan Kevät-katalogen citerar professor Anna-Kaisa Rastenberger författaren Juha Hurme: "Konsten har bara ett syfte: att vara konst.". Utställningens kurator, lektor Suvi Lehtinen lyfter å sin sida fram dagens globala populism: "Kuvan Kevät 2017 erbjuder inte nödvändigtvis lätta svar eller populistiska lösningar till vår tids problem". Själva konstnärerna säger inte speciellt mycket. Det politiska flimrar förbi ibland, de starka känslorna likaså, men det mesta är ganska visuellt och fundersamt, inåtvänt till och med.

Emma Jääskeläinen mjukt formade stenskulpturer jazzas upp visuellt med små detaljer som sammet och läder på verkens piedestaler, Atro Linnavirtas porträtt på finska presidenter glöder i olika klara färger, Okku Nuutilainens videoinstallations bildrutor rörs sig trevande över väggarna och ändrar storlek. En stor del av verken är svala och estetiska, ofta tystlåtna och lugna.

Också de verk som har en starkt narrativ förankring, som Titta Aaltonens fina Mitt Namn och Aino Mäntynens poetiska Echoes är rofyllda installationer i neutrala färger. De konstnärer som arbetar med rörelse, som Tero Niskanen vars mesmeriserande Hetkinen visas i Project Room, eller Gregoire Rousseau som ställer ut en installation bestående av upphittade gamla objekt, gör också det på ett liknande sätt.

Det är lätt att föreställa sig att så gott som varje konstnär skulle kunna erbjuda något sevärt i en egen separatutställning eller i en mer tematiskt tight helhet. Det är ingen tvivel om att Bildkonstakademins utexaminerar många skickliga konstnärer, men i årets Kuvan Kevät är det svårt för de individuella verken att så sig fria och ta den plats de skulle förtjäna. För mycket frihet kan leda till ett oengagerande resultat.

Helen Korpak Konstkritiker

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00