För mycket byråkrati tynger lärarna

Byråkratin i undervisningen måste ses över, annars kroknar lärarna, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund. – Vi måste lita på att lärarna är proffsiga och gör sitt jobb utan att det hela tiden dokumenteras.

En stor majoritet av lärarna upplever att deras arbetsbörda har ökat, och att det krävs allt mer dokumentation, möten och annat vid sidan av själva undervisningen. Det visar Finlands svenska lärarförbunds färska enkät.

Den goda nyheten är att största delen av lärarna trots allt är mer eller mindre nöjda med sitt val av bana: bara 8 procent av de svarande uppger att de planerar att byta arbetsplats och 9 procent att de ångrar sitt yrkesval. En av fem skulle ändå inte rekommendera läraryrket åt andra. Flest missnöjda finns bland unga lärare och i Nyland.

– Som helhet är lärarna ganska nöjda, men vi måste ta ett groende missnöje på allvar så vi inte får en situation där allt fler byter bana. Lärarna dignar under kraven på möten och dokumentation, det här måste se söver. En ny sak som syns är också en frustration över tvånget att dokumentera, säger förbundsordföranden för FSL Christer Holmlund.

Det är många saker på gång i skolan just nu: den nya läroplanen med delvis nytt kursinnehåll, digitaliseringen och den förnyade, digitala studentexamen gör skolvardagen utmanande. En av utmaningarna är till exempel bedömningen, som enligt de nya läroplansgrunderna ska ske kontinuerligt inom undervisningen.

– Nu tolkar man det som om bedömning inte fanns om den inte är dokumenterad. Men formativ bedömning under processens gång har ju alltid funnits, alltid har man utvärderat hur det gått och hur man ska gå vidare. Respons behövs hela tiden, men ska hela processen dokumenteras görs arbetet så svårt och komplicerat att ingen mäktar med det, säger Holmlund.

Det är kontraproduktivt, tycker han.

– Vi måste ju lita på att lärarna är proffsiga och gör sitt jobb utan att det hela tiden dokumenteras. På det här sättet äter man upp självkänslan och arbetsglädjen inifrån.

Trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen är ett annat exempel på byråkrati som kunde förenklas, anser Holmlund. Sedan några år tillbaka finns bestämmelser om att alla elever som konstateras vara i behov av intensifierat eller särskilt stöd ska få en personlig plan.

– Då ska läraren göra upp en plan i 16 respektive 28 punkter. Det säger sig självt att det är en enorm uppgift. Kan vi förenkla den här biten? Som lärarförbund tycker vi att lagens anda är bra, men den funkar inte i praktiken – särskilt som resurserna för stödet ofta saknas.

Det positiva problemet är att lärarna är ambitiösa, de flesta vill göra väl ifrån sig.

– Många gör hellre lite för mycket av rädsla för att göra för lite. Här behövs handledning på vägen. Det behövs tydligare direktiv, och här borde Utbildningsstyrelsen och ministeriet reagera, anser Holmlund.

FSL och lärarfacket OAJ anser också att den nya läroplanen kräver att relationstalet mellan antalet elever per lärare bör fastställas i lag.

"Bättre ledarskap behövs"

Gun Oker-Blom, som är direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen, anser att problematiken kring lärarnas arbetsbörda åtminstone till en del handlar om ledarskap. Det kommer an på kommuner och skolor att definiera hur de sköter sina uppdrag, till exempel att göra upp lokala läroplaner.

– Ledarskap inom utbildningssektorn diskuteras mycket just nu, och både Utbildningsstyrelsen och Undervisningsministeriet satsar nu på stöd för ledarskapet. Rektorerna behöver mer stöd för sitt ledarskap för att bättre kunna stödja lärarna.

Här behövs utveckling på olika sätt, säger Oker-Blom.

– Nu uppdateras till exempel en modell för utvecklingssamtal och hur man gör upp en personlig plan för ork och personlig utveckling med varje lärare.

Att det blir mycket dokumentation har att göra med samhällets utveckling i stort, menar Oker-Blom. Hur man sköter det är sedan en fråga om hur man organiserar och fördelar arbetet.

– Absolut litar vi på lärarnas professionalitet, det är utgångspunkten. Men dokumenterar man inte så försvinner feedbacken lätt, och pedagogisk dokumentation är framför allt viktigt för eleverna. Det är frågan om elevernas lärande och rättsskydd.

Och trestegsstödet, med individuella planer i 28 punkter?

– Här kunde skolorna kanske själva utveckla stödmaterial för hur man jobbar med trestegsstödet så att det inte blir för betungande. Hur kan jobbet rationaliseras på ett sådant sätt att man ändå följer direktiven? Men systemet är ganska nytt och hur det fungerar kommer nog att utvärderas.

Oker-Blom påpekar att lärarna har metodfrihet. Det innebär att de mål som ska uppnås bestäms i läroplanen, liksom det centrala innehållet i undervisningen, men att lärarna i hög grad själva kan bestämma om hur de lägger upp undervisningen. Man behöver alltså inte alltid tolka läroplanen så bokstavligt.

– Vi har fått mycket frågor om till exempel bedömningen, och just nu utarbetas stöd för det här. Vi är medvetna om saken och jobbar på att utarbeta anvisningar till lärarna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning