För ett högre mål

Bild: Ksf-arkiv/Kristoffer Åberg

Vi behöver kritiskt analysera och vid behov genomskåda retorisk svada, som försöker dölja kortsiktig politisk eller nationalistisk egennytta bakom tomma floskler.

I de senare delarna av bokserien om Harry Potter får representanterna för de destruktiva krafterna allt större makt. Genom att lyckas överta nyckelpositioner i Trolldomsministeriet får de möjligheter att genomdriva förändringar som drastiskt begränsar friheten och öppenheten i trollkarlarnas och trollkvinnornas gemenskap. De här inskränkningarna motiveras med att de sker för att trygga ett högre mål; "for a greater good".

Retoriken känns obehagligt bekant från länder som Turkiet och Ryssland, där ett auktoritärt ledarskap, statlig kontroll och inskränkta medborgerliga rättigheter motiveras med att de skall leda till stabilitet och trygghet. Till argumentationen hör att man målar upp verkliga eller fiktiva fiender, som konspiratoriskt har gaddat ihop sig för att bringa landet och dess ledare i fördärvet. Från sidan sett kan man inte undvika att drabbas av misstanken att de påtalade hoten innanför och utanför landets gränser oblygt används som ursäkt för att utlysa undantagstillstånd eller för att vända uppmärksamheten från de ekonomiska och sociala problemen i hemlandet.

I sig finns det i alla politiska kulturer ett förståeligt behov av att kunna motivera svåra politiska beslut med deras långsiktiga positiva följder. Ett kännetecken på en aktad politisk ledare är att hen kan framföra beska framtidsutsikter och behov av uppoffringar, och ändå bevara sin auktoritet och politiska trovärdighet. Ett klassiskt exempel är Winston Churchill, som på kort sikt inte lovade britterna något annat än blod, svett och tårar, men beskrev detta som en nödvändig väg till seger och fred. Något liknande skedde då Mauno Koivisto en gång i tiden som finansminister utlovade svåra tider, men samtidigt lyckades grundlägga sin popularitet som bister sanningssägare.

Till den politiska retoriken hör också att kunna hitta förskönande omskrivningar av de nedskärningar som genomdrivs. Under de svåra ekonomiska åren på 1990-talet användes uttrycket strukturomvandling, och i dag talas det om stärkandet av det finländska samhällets konkurrenskraft. Vad dessa mål konkret handlar om, och vilken koppling det finns mellan sparbesluten och uppnåendet av dessa mål, förblir ofta vagt – även för de stackars tjänstemän på ministerierna som skall lyfta fram siffror till stöd för besluten.

Vi behöver visioner och offentlig diskussion om de mål som vi vill och skall sträva efter. Vi behöver politiker som är beredda att genomdriva impopulära beslut, om de är övertygade om att de leder fram mot ett samhälle som är rättvist, solidariskt och hållbart både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men vi behöver också kritiskt analysera och vid behov genomskåda retorisk svada, som försöker dölja kortsiktig politisk eller nationalistisk egennytta bakom tomma floskler.

Björn Vikström ar tidigare biskop i Borgå stift och är nu universitetslärare vid Åbo Akademi.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning