Folktinget: Svenskan glöms i vårdreformen

- I den sittande regeringen finns det en vilja att främja det tvåspråkiga Finland och jag är öppen för dialog och samarbete kring goda lösningar, säger kommunikationsminister Anne Berner. Bild: Stefan Holmström / SPT

Folktingets ledamöter är oroade av att svenskan glöms i vårdreformens nya stora strukturer. Kommunikationsminister Anne Berner försäkrar att regeringen vill främja tvåspråkigheten, eftersom den öppnar dörren till Norden.

Den nordiska samhällsmodellens betydelse stärks av finanskrisen, samtidigt som det nordiska samarbetet hotas av marginalisering. Det sade kommunikationsminister Anne Berner (C) då hon inledde den allmänpolitiska debatten vid Folktingets session i Helsingfors på lördagen.

– Vi har värderingar som kan stärka oss som en innovativ och konkurrenskraftig region i ett starkt EU.

Det var tvåspråkigheten som lät Finland finna sin plats i Norden, anser Berner. Den nuvarande regeringen har en vilja att främja tvåspråkigheten, enligt Berner, som också pekade på behovet av samhällsreformer.

– Det är viktigt att vi inser behovet av förnyelser. Vi kan inte hålla kvar allt vi haft.

De västnyländska delegaterna tänkte säkert här på avvecklade järnvägsförbindelser. Birgitta Gran (Vf) uppmanade Berner att minnas sina egna ord om värderingar också då det gäller tågtrafiken.

Jag förstår inte snacket om att man inte har nytta av svenskan

I flera gruppanföranden låg fokus på alla nya strukturer som skapas i vårdreformen.

– SFP förutsätter att språklagen ändras så att den också omfattar bolag där stat eller kommun har beslutsmajoritet samt bolag som finansieras av det offentliga samhället, sade Mats Nylund (SFP).

SDP:s Ralf Friberg levererade något av ett klassiskt brandtal.

– Bilden av brutalparlamentarismen är obönhörligt dyster. Det blodiga sparnitets slägga hotar krossa institutioner av oskattbart värde.

Regeringen kullkastar fundamenten för en tillit på framtiden, sade Charlotta Wolff (Grön).

– Nedskärningarna i utveckling och forskning får allvarliga följder som vi ser efter tio eller tjugo år. Många föräldrar inser att deras barn inte får en lika bra utbildning som förr.

Samlingspartiets Harry Harkimo tror inte att många kommuner deltar i experimentet med alternativa skolspråk.

– Jag har i businessyfte haft mest nytta av svenskan, sedan engelskan. Jag förstår inte snacket om att man inte har nytta av svenskan.

Albäck ifrågasatte SFP:s position

Ett inlägg som fick fleras ögonbryn att höjas var Peter Albäcks gruppanförande för Centern. Han inledde med att konstatera att 90 procent av sessionsledamöterna torde representera oppositionen.

– Det här är inte till gagn för de svenskspråkiga, utan får oss att ifrågasätta om den partipolitiska uppsättningen är optimal.

Albäck anser att SFP – och de andra småpartierna – inte längre förmår bevaka de svenskspråkigas intressen, särskilt då de svenskspråkigas "goda varumärke" håller på att försvagas. Han pekade på den nya namninsamlingen mot skolsvenskan och efterlyste en kompromiss för att få en lösning på missnöjet på finskt håll.

– Vi ska inte lättvindigt tro att man kan vinna striden i all oändlighet. Förr eller senare kommer obligatoriet att försvinna.

Förr eller senare kommer obligatoriet att försvinna

Albäcks inlägg uppfattades säkert av många flera som att svära i kyrkan, men ingen nappade på hans debattinvit, annat än Steven Frostdahl (SDP), som med pondus, och kanske något sarkastiskt, önskade Centern framgång i kommunalvalet. 

Blomqvist föreslår särlösningar

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist (SFP) berörde i sitt anförande vårdrefomen, tingsrätterna och skolspråksexperimenten.

– Skolspråksförsöken måste begränsas tidsmässigt och geografiskt och ha en klar uppföljningsplan. Resultaten ska mätas på ett vetenskapligt sätt.

Blomqvist betonade språkkonsekvensbedömningarnas betydelse. I tingsrättsreformen har någon sådan knappast gjorts, enligt honom.

– Jag är mycket oroad över hur de svenskspråkigas rättsskydd ska garanteras i de framtida domkretsarna.

Blomqvist efterlyser garantier då ansvaret för social- och hälsovården överförs till de nya landskapen.

– För att trygga de språkliga rättigheterna inom tvåspråkiga landskap där den svenska minoriteten är liten, kan det vara nödvändigt att använda sig av särlösningar.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning