Folktinget missnöjt med regeringens svar om vårdreformen

Regeringens svar till riksdagens social- och hälsovårdsutskott säkerställer inte rätten till service på svenska. Det anser folktingets jurist Johanna Lindholm.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott hörde på tisdagen understatssekreterare Päivi Nerg och överdirektör Kirsi Varhila från Social- och hälsovårdsministeriet om den fortsatta behandlingen av lagen om valfrihet i vården.

Regeringens bemötande omfattar 121 sidor och syftar till att korrigera de brister som grundlagsutskottet tidigare har påtalat.

– Då vi granskar avsnittet om de språkliga rättigheterna så motsvarar de nuvarande formuleringarna inte de krav som grundlagsutskottet ställde på regeringens proposition, säger juristen Johanna Lindholm på Svenska Finlands folkting.

Regeringens svaromål och proposition om valfrihet i vården säkerställer inte de språkliga rättigheterna, säger juristen Johanna Lindholm på Folktinget. Bild: Pressbild/Stina Heikkilä

Lindholm är sakkunnig i social- och hälsovårdsfrågor på Folktinget, och hon har följt med manglingen av vårdreformen en längre tid. I regeringens bemötande står det nu att landskapen ska främja rätten att ge service på patientens modersmål i situationer där kunden använder sig av kundsedlar eller personlig budget och förlitar sig på vård som erbjuds av privata serviceproducenter.

Vaga formuleringar

– Formuleringen om de språkliga rättigheterna är lika svag som tidigare då det hette att landskapen i så hög grad det är möjligt ska se till att tjänsterna finns tillgängliga på landskapets språk. Att bli ombedd att främja språkliga rättigheter är en vag formulering som i praktiken innebär att man inte förpliktas till något. Det här är inte tillräckligt, säger Johanna Lindholm.

Enligt det nuvarande lagförslaget tryggas endast rätten till vård på det egna modersmålet, finska eller svenska, i så kallade direktvalstjänster som produceras av den offentliga sektorn.

– Jag hoppas verkligen att riksdagsledamöterna i social- och hälsovårdsutskottet och grundlagsutskottet nu ser till att regeringens ordval omformuleras. Ordet främja måste bytas ut mot formuleringen säkerställa eller garantera, annars blir paragraf 41 i propositionen alltför svag, säger Lindholm.

Regeringens svaromål hänvisar ändå till språklagen i paragraf 2. Har det någon betydelse?

– Nej, det är en teknisk hänvisning, som varken stärker eller försvagar de språkliga rättigheterna. Det är ordalydelsen i de paragrafer som gäller kundsedlar, personlig budget och privata vårdproducenter som måste omformuleras för att de språkliga rättigheterna ska tryggas i praktiken.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00