Folktinget har fullt upp med att bevaka svenskan i vårdreformen – "Det bästa sättet att påverka är tillsammans"

Christina Gestrin har jobbat som folktingssekreterare i snart ett år. Bild: Sofie Fogde/SPT

Folktingssekreteraren Christina Gestrin var redan insatt i vårdreformsfrågor då hon kom till Folktinget från Kommunförbundet. Under sitt första år på Folktinget har hon fortsatt jobba för att svenskspråkiga i Finland ska få samma tillgång till social- och hälsotjänster som majoritetsbefolkningen.

Christina Gestrin har snart avverkat sitt första år som folktingssekreterare för Svenska Finlands folkting. Hon valdes i juni förra året och inledde jobbet under coronaåret 2020.

– Det har varit extra krävande att inleda ett nytt jobb som handlar om att leda personal och en verksamhet utan att fysiskt kunna vara tillsammans. Men allt har ändå gått bättre än jag förväntade mig, säger Gestrin.

Gestrins uppgift är att leda Folktingets operativa verksamhet. Folktinget var redan bekant för Gestrin, eftersom hon åren 2011–2015 fungerade som folktingsordförande. Innan hon inledde jobbet som folktingssekreterare jobbade hon knappt ett år på Kommunförbundet.

– På Kommunförbundet jobbade jag mycket med social- och hälsovårdsfrågor i och med vårdreformen och hur man ska organisera den svenska verksamheten. När jag började på Folktinget fortsatte arbetet med samma frågor, men i en lite annan konstellation.

Bor i Esbo.

Inledde arbetet som folktingssekreterare vid Svenska Finlands folkting i september 2020.

Jobbade tidigare som specialsakkunnig på Finlands Kommunförbund 2019-2020.

Jobbade som specialsakkunnig vid projektet Nyland 2019 vid Nylands Förbund.

Var riksdagsledamot (SFP) mellan 2000-2015.

Fungerade under åren 2011–2015 som ordförande för Folktinget.

Är agroforstmagister och har en EMBA-examen och har parallellt med språkfrågor engagerat sig kring miljöfrågor.

Vårdreformen

Vårdreformen har definitivt varit den mest aktuella frågan som Folktinget har arbetat med under det senaste året.

– Vi har satt ner mycket tid på att staka ut vilka frågor de kommande välfärdsregionerna ska beakta när de går in för att planera sin verksamhet. De ska redan från början ha klart för sig vad lagarna kräver beträffande den svenskspråkiga verksamheten.

Vårdreformen har stötts och blötts i omgångar ända sedan 2005 då Matti Vanhanens regering initierade den. Men det var först i maj i år som den nuvarande regeringens förslag tog ett stort steg framåt då grundlagsutskottet ansåg att lagberedningen kan fortsätta, och på onsdagseftermiddagen klubbades den igenom i riksdagen. Målet är att kunna garantera jämlik och snabb tillgång till vård i hela landet.

Folktingssekreteraren Christina Gestrin betonar vikten av samarbete. – Det allra bästa sättet att påverka är tillsammans, säger hon. Bild: Sofie Fogde/SPT

Kommunförbundet och Folktinget startade i slutet av 2019 en grupp med representanter från de tvåspråkiga sjukvårdsdistrikten, kommunerna och tredje sektorns organisationer. Syftet var att ge förslag för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska när social- och hälsovårdsstrukturerna reformeras.

– Vi har tagit fram ett stödmaterial till de kommande välfärdsregionerna. Det är ett slags manual för vilka slags frågor som bör beaktas när man planerar strukturen i de kommande tvåspråkiga regionerna, säger Gestrin.

Enligt Gestrin fortsätter Folktingets engagemang nu då reformen går vidare till nästa skede. Hon säger att arbetet med vårdreformen är ett gott exempel på hur Folktinget jobbar för att påminna myndigheter om deras lagstadgade skyldighet att erbjuda service på båda nationalspråken.

– Ofta glöms det svenska bort då myndigheter planerar olika verksamheter. I vårt påverkansarbete uppmanar vi myndigheterna att från första början planera verksamheter på både finska och svenska.

Integration på svenska

En annan aktuell utmaning som ligger på Folktingets bord är integration på svenska. Frågan har bland annat diskuterats i samband med uppdateringen av nationalspråksstrategin. Folktinget deltar som sakkunnig och Gestrin sitter med i styrgruppen som leds av statsminister Sanna Marin (SDP).

Lagen säger att myndigheterna ska göra det möjligt för nyanlända att integreras på svenska, understryker Gestrin.

– Men myndigheterna har inte aktivt erbjudit den möjligheten. På de flesta orter är det svårare att integreras på svenska eftersom det inte finns färdiga strukturer.

Att integreras på svenska utesluter inte att man också lär sig finska, säger Gestrin. Hon säger att det är ett faktum att de nyanlända behövs för en god befolkningsutveckling i Finland.

– Ser man till arbetslivet och arbetsmarknaden så vet vi redan nu att det råder brist på arbetskraft inom många branscher. Det är helt klart att det behövs arbetskraft som talar svenska också i framtiden.

Finns där och påminner

Folktinget fungerar också som en pådrivande kraft för att åtgärda bristen på svenskspråkig räddningspersonal.

– Det är redan en akut kris på grund av att det inte finns tillräckligt med personal som talar svenska i den här branschen, säger Gestrin.

Enligt Gestrin är det Folktingets uppgift att synliggöra och hålla svenska frågor på agendan.

– Det upplever jag som en av Folktingets viktigaste uppgifter. Att vi finns där och påminner. Det är viktigt.

Folktinget arbetar också med att informera om det svenska i Finland. En del av detta är till exempel arrangerandet av svenska veckan som firas i anslutning till svenska dagen i november.

Gestrin betonar också vikten av samarbete.

– Det är tillsammans med andra aktörer som vi verkar och som jag vill verka. Det allra bästa sättet att påverka är tillsammans.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning