Följderna av den milda vintern: koltrasten häckar, fästingarna är på hugget och pollensäsongen har börjat

Hasseln och videkissarna slår ut, golfspelare puttar, koltrasten lägger ägg och fästingarna slår till. Bild: Lehtikuva / Mostphotos

Med ihärdig frenesi har Gumman Tös kvast hela vintern sopat in ljumma och blöta lågtryck över södra Finland. De milda luftströmmarna från sydväst ger upphov till fenomen som vanligen hör hemma i helt andra årstider.

Det handlar inte bara om golfspelare som aldrig behövt avsluta säsongen eller om skidåkare som inte kunnat inleda den, utan också om överraskande vårtecken mitt i vintern.

De första pollenrapporterna kom till exempel redan kring mitten av januari. Det är exceptionellt tidigt, enligt Aerobiologiska enheten vid Åbo universitet. Hasselbuskarna blommar nu längs sydkusten och också alarna slår ut.

Hasselbuskarna blommar exceptionellt tidigt i år. De här hängena är fotograferade i Nackböle i Helsingfors. Bild: Ritva Siltalahti/Lehtikuva

Helsingfors brukar i medeltal få ett bestående snötäcke kring månadsskiftet december-januari, men i år var hela januari snöfri vid Kajsaniemiparkens mätningsstation. I stället blommar snödroppar i huvudstadsregionen.

Snöbristen närmar sig rekordet 2007–2008, då Helsingfors inte fick något snötäcke förrän den 2 mars.

Fåglar stannar kvar

Någon havsis att tala om finns inte heller. Därför har tiotusentals sjöfåglar som vanligen huserar på sydligare breddgrader så här års stannat i Finland.

– När vintern är så här mild har de fåglar som övervintrar i Finland generellt lättare att hitta föda. Därför finns i år också större mängder fåglar som tillfälligt stannar i Finland så länge vädret fortsätter så här, säger ornitologen Jörgen Palmgren.

En blöt men snöfri vinter för med sig både för- och nackdelar för fågelfaunan.

– De minsta stannfåglarna, som kungsfågeln och trädkryparen, som har svårt att klara sig då det är riktigt kallt och snörikt, har det lättare i år. Skogshönsfåglarna lever däremot bättre i ett snörikt landskap då de kan söka skydd och övernatta i snölegor, säger Palmgren.

– För många arter är det ändå lättare att stanna kvar, och på sätt och vis är det gynnsamt för dem att inte behöva utsätta sig för den farliga flyttresan. Lite tokigt känns det kanske ändå att talgoxarna sjunger i början av februari, tre månader före sin normala häckningstid, fortsätter han.

En fågelart som inte nöjer sig med att bara sjunga är koltrasten. Organisationen Birdlife rapporterar att ett koltrastpar i Esbo byggde bo och lade ägg i en cykelkorg redan i januari. Nu har ungarna kläckts och matas av sina föräldrar. Det är veterligen den tidigaste koltrasthäckningen som registrerats i Finland. Vanligen lägger koltrasten ägg i mars-april.

Koltrasten har fått ungar i Esbo. Det är veterligen artens tidigaste häckning i Finland. Bild: Mostphotos

Den lilla trädkryparen gynnas av milda vintrar. Bild: Mostphotos

– Frågan är nu hur bra möjligheter honan har att hela tiden hålla ungarna varma och hur bra hanen hittar mat åt dem. Arter som börjar häcka för tidigt kan få svårigheter om det sedan plötsligt kommer en köldknäpp, säger Palmgren.

Sjöfåglarna går det däremot knappast någon nöd på även om vintern skulle koppla greppet.

– Skrakar, knipor, viggar och alfåglar är flexibla och väl anpassade till att dra vidare om isen lägger sig. Knölsvanar försöker ofta hänga kvar så länge som möjligt, och en del av dem fattar inte när det finns skäl att ge sig av, säger Palmgren.

Fästingar tar tillfället i akt

Om det är livligare än vanligt i luften kan detsamma sägas om småkrypen på marken. Flera husdjursägare har till exempel fått märka att fästingar kan vara på hugget också i januari och februari. Biologen Jaakko Kullberg, miljöexpert på konsultföretaget Sitowise, har noterat fästingarnas aktivitet.

– Några bekanta som var ute på Örö i Hitis skärgård fick plocka bort fästingar från sina hundar i januari. Det är ovanligt, men fästingarna bryr sig å andra sidan inte om årstiden utan är alltid aktiva när det är tillräckligt varmt, säger Kullberg.

Fästingarna är aktiva på många håll i södra Finland. Bild: Mostphotos

Ökad fästingaktivitet i januari och februari betyder ändå inte i sig att någon myllrande fästingexplosion är i antågande i sommar.

– Vanligtvis ligger ett isolerande snötäcke på marken så här års, men nu har det mesta kommit som regn. Om det nu skulle komma en kraftig köldknäpp då marken är bar och vattensjuk skulle många fästingar stryka med. De flesta växter och djur lider om det först varit varmt och blött och sedan blir riktigt kallt, säger Kullberg.

Ändå är det framför allt sommarvädret som avgör hurdan fästingsäsongen blir.

– Det bästa för fästingarna är om det är varmt och regnar regelbundet. Torka gillar fästingarna inte, säger Kullberg.

För andra arter är det inte våren som är för tidig, utan hösten som förlängts. Vid Bodom träsk i Esbo stack trattkantareller upp i januari. Högholmens björnhonor gick i ide ungefär en månad senare än de brukar.

Vildsvinen trivs däremot bra: en våt och gyttjig mark är lätt att böka i, och svinen behöver inte pulsa i djup snö med sina relativt korta ben.

Betydligt värre är det för djurarter som byter päls till vintern. Skogsharen har till exempel ingen som helst nytta av sin vita vinterpäls då det inte finns någon snö. I stället för att ge kamouflage exponerar pälsen haren i det brungråa landskapet.

Meteorologiska institutets tiodygnsprognos utlovar regn och plusgrader i Helsingforsregionen åtminstone fram till mitten av februari.

Mossan lyser grön i skogarna kring Bodom träsk i Esbo. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

Videkissar tittar fram i Åbo. Bilden är tagen den 7 januari. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Vildsvinen gynnas: de slipper pulsa i snön på korta ben. Bild: Anni Reenpää/Lehtikuva

Många golfare har inte sett någon anledning att avsluta säsongen. Här puttas det på greenen i Nordsjö i Helsingfors. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Högholmens björnhonor gick i ide en månad senare än normalt, efter att ha suttit och nickat till utanför boet i väntan på vintern. Bild: Högholmen/Mari Lehmonen

Varning för svaga havsisar. Håller nog för en fjäder men inte för en hel knölsvan, skriver Henry Andersson som skickat den här bilden, tagen i Ekenäs i början av februari. Bild: Läsarbild/Henry Andersson

I skogarna kring Bodom träsk i Esbo gick det att plocka trattkantareller i januari. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

Januarisolen lyser på gröngräset på Tjärholmen i Helsingfors. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Skidentusiaster har svurit över den milda vintern. I Oitans i Esbo har skickliga funktionärer ändå lyckats stampa fram ett spår av konstsnö. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Korsärt och våtarv blommade redan den 3 februari på Ugnsholmen i Helsingfors, skriver Seppo Vuolanto som tagit bilden. Bild: Seppo Vuolanto

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning