Fokusera på utbildningen

Bild: Tora Mattheiszen

Flera partier lyfter upp utbildningen som ett tema inför riksdagsvalet. Det är befogat eftersom både den sittande och den föregående regeringen skar ned på utbildningsanslagen.

Nedskärningarna inom utbildningen är något som alltid kommer att förknippas med regeringen Sipilä. Regeringen intygade visserligen redan för ett och ett halvt år sedan att det var slut på de här nedskärningarna. Efter det har regeringspartierna försökt ge ett sken av att linjen nu är den helt motsatta.

Men det går varken att glömma att Centern, Samlingspartiet och dåvarande Sannfinländarna inför valet 2015 lovade att inte skära i utbildningsanslagen eller att de sedan faktiskt gjorde det på ett sätt som torde sakna motstycke i Finlands historia.

Totalt skars ungefär 900 miljoner i utbildningen på alla nivåer – från dagvård och småbarnspedagogik till universitet och forskning. Värst drabbades yrkesutbildningen som blev av med ungefär 200 miljoner. Samtidigt har antalet studerande i yrkesskolorna ökat.

Regeringen har också tillfört pengar till utbildningssektorn. Men jämfört med nedskärningarna på nästan en miljard handlar det om små smulor. Det mesta är dessutom tidsbundna projekt. Det betyder att skolorna måste ansöka om pengarna och att finansieringen är tillfällig.

I regeringens färska budgetförslag för 2019 minskar utbildningsanslagen jämfört med i år, vilket delvis beror på att de olika spetsprojekten avslutas. Det finns också en del satsningar på forskningen men de kompenserar inte de tidigare nedskärningarna.

Alla nivåer har drabbats av sparandet även om lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen (HS 26.8.18) säger att grundskolan har klarat sig rätt bra. Luukkainen pekar också på positiva händelser som den nya lagen om småbarnspedagogik, som han har kallat en lika stor förändring som när grundskolan infördes.

Det som hänt med de allra yngsta barnen illustrerar i alla fall bra regeringens motstridiga politik. Gruppstorlekarna växte och den subjektiva rätten till dagvård begränsades. Båda åtgärderna drabbar särskilt de barn som är mest utsatta. Samtidigt har man godkänt den nya lagen om småbarnspedagogik som på sikt höjer kraven på personalens utbildningsnivå och omdefinierar dagvårdens betydelse. I planerna finns också en tvåårig förskola. Båda är positiva förändringar, inte minst med tanke på utsatta barn. Men försämringarna har regeringen inte backat. Det gör att talen om att alla ska ha samma möjligheter känns ihåliga.

Inget parti går helt fritt från kritik för den tidigare regeringen skar också ned på utbildningsanslagen och även då drabbades yrkesutbildningen.

Förväntningarna på att nästa regering ska ändra den nuvarande kursen och verkligen satsa på utbildningen är höga. Bland de partier som inför budgetförhandlingarna har lyft upp utbildningsfrågorna högt på sin agenda finns Svenska folkpartiet och De gröna men också SDP och Vänsterförbundet. Och Samlingspartiet, som vill värna om sitt rykte som ett bildningsparti.

Utbildningssektorn är bred och det kan vara svårt att överblicka alla delar. I en artikel i somras granskade forskarna Tuomas Tervamäki och Tuukka Tomperi regeringens hela utbildningspolitik och försökte också bena ut den bakomliggande ideologin.

Slutsatsen är att regeringen har lyssnat mycket på näringslivet och infört management-tänkandet i utbildningsvärlden. Regeringen poängterar det kunnande företagen behöver, att konkurrenskraften ska stärkas och försöker reformera hela utbildningsfältet i snabb takt. Forskarna oroar sig för allmänbildningen och för att regeringen inte har ingripit i att ojämlikheten inom utbildningen har ökat. Nästa regering har mycket att ta tag i.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00