Föglötvisten: Gustaf Widén vill stoppa "teknokrater" med fornminnen

Föglörotade Gustaf Widén tänker sätta hårt mot hårt i armbrytningen om jättebron och den nya trafikleden på Föglö. Widén har fornminnen på sin tomt och kräver nu att området ska fredas – en spelöppning som kan torpedera trafikplanen.

– Projektet är ett elände för Föglös natur och kulturarv, säger författaren och journalisten Gustaf Widén om de storskaliga bro- och vägplanerna som HBL skrev om i fjol.

Läs också: Broplaner har fått Widén att tappa tron på Ålands självstyre (18.7.2017).

I korthet går mammutsatsningen ut på att bygga ett nytt färjfäste på Gripö som färjan från fasta Åland ska angöra i stället för att, som i dagens läge, tuffa direkt in hamnen på Föglös huvudort Degerby.

Från det nya färjfästet dras en väg tvärs över Gripö till Spetalsundet intill Degerby. Sundet ska överbryggas med Ålands längsta bro, 550 meter lång, till själva Föglö. Från bron dras nya vägavsnitt upp. Samtidigt byggs ett annat färjfäste i östra Föglö som förbinder Föglö med Sottunga och Kökar.

Syftet är att göra Föglö till en genomfartsled för skärgårdstrafiken och förkorta bilisters restid med färja från nuvarande 30 minuter till dryga 20 minuter.

Spår från 1700-talet

Bild: HBL

För Gustaf Widén, som delar sin tid mellan Åland och Helsingfors, är den så kallade kortrutten en mardröm.

Widéns tomt Skansbacka i Degerby, där hans släkt bott i 400 år, ligger precis på den plats där bron och de nya vägarna ska byggas. Det innebär att all tung trafik mellan den södra skärgården och Åland ska brumma tvärs över Widéns marker.

– Man är på väg att slå sönder en kulturhistoriskt värdefull helhet, förstöra en farled som använts hundratals år, och skövla en artrik skärgårdsnatur, säger Widén, tidigare kulturchef på HBL och styrelsemedlem i Svenska folkskolans vänner.

Han betonar samtidigt att frågan inte bara gäller hans egen tomts öde.

– För butiken och kaféerna i Degerby är det en katastrof om trafiken inte längre går via byn. Dessutom har det visat sig att varken Sottunga eller Kökar vill ha en sådan här förbindelse via Föglö. Den som pendlar från Sottunga skulle till exempel tvingas åka fyra färjor per dag.

Nyligen fastställdes första delen av byggplanen: vägen över Gripö och bron över sundet. Det innebär att den som vill opponera sig måste börja processa mot landskapsregeringen. Och det är precis vad Widén tänker göra. Hans trumfkort är ett trettiotal fornminnen som hittats på tomten. Av dem ligger fyra i vägen för den planerade vägen.

– Det handlar om lämningar från svenska och ryska tiden som vittnar om Föglös långa militär- och sjöfartshistoria. Ryska bakugnar, stenmurar och rester efter övernattningsställen, säger Widén.

Här vill Gustaf Widén upprätta ett skyddsområde för fornminnen i Degerby. Bild: Cata Portin

"Löjlig tanke"

Widén anhåller nu om att ett 3,5 hektar stort skyddsområde för fornminnen ska grundas på hans tomt. Widén har skickat in en detaljerad motivering till landskapsregeringen där han stöder sig på skyddet för fornminnen som stipuleras i landskapslagen och i den europeiska konventionen för det arkeologiska arvet.

Widén citerar också landskapets kulturbyrås presentation på dess officiella webbplats, där uppdraget definieras så här: "att skydda, vårda och informera om våra fornlämningsmiljöer så att både nuvarande och kommande generationer kan förstå och uppleva det historiska kulturarvet".

– Om jag så ville kunde jag själv för länge sedan ha exploaterat det här området och sålt sommarstugetomter. Det har jag inte gjort. Försvaret av kulturarvet måste i det här fallet väga tyngre än teknokratisk planering där osäkra ekonomiska faktorer ges för stor prioritet. Jag har talat med jurister och historiker som bedömer att jag har starka argument, säger Widén.

Resterna av en av de gamla stenmurar som ligger på Gustaf Widéns tomt. Bild: Ålands landskapsregering/Marcus Lindholm

Widén är inte ensam: Ålands Natur och miljö startade till exempel ett medborgarinitiativ mot kortrutten, bron och Gripöprojektet, som samlade drygt 2 000 namn.

På landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning uppger avdelningschef Rainer Juslin att man precis utfört en inspektion på Widéns tomt för att bedöma fornminnena.

– Beslut kommer att fattas under sommaren. Utgångspunkten är att det i sig är positivt att medborgarna vill värna om kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Jag vill inte spekulera i hur det går, men det skulle ha varit bättre om ansökan hade kommit in lite tidigare. Nu har vägplanen redan hunnit långt, även om Föglöborna är delade i frågan, säger Juslin.

Landskapsregeringen hade tidigare vänt sig till Museiverket med en begäran om att flytta fornminnena till ett annat ställe.

– En löjlig tanke, säger Widén.

De unga lämnar Föglö

Orsakerna till planerna på att lägga om trafiken är både ekonomiska och demografiska. Den nuvarande förbindelsefärjan, M/S Skarven, med plats för 60 personbilar, är dyr i drift och slukar mycket bränsle. Skatteintäkterna från Föglös krympande befolkning räcker inte till för att täcka kostnaderna, vilket betyder att Skarven kör färre turer än tidigare. Det göder den onda cirkeln: sämre förbindelser får ännu fler som pendlar till jobbet att vilja lämna orten.

Precis som i många andra skärgårdskommuner är avfolkningen ett gissel i Föglö. Befolkningen har halverats på kort tid, från 1 200 boende kring år 1950 till cirka 570 i dag.

Förarbetet för den nya trafikleden som man hoppas ska vitalisera den södra skärgården har pågått sedan 2011. På landskapsregeringens infrastrukturavdelning säger projektchef Ian Bergström att frågan om fornminnena ingalunda är ny.

– Fornlämningarna identifierades för några år sedan när miljökonsekvensbedömningen gjordes. De finns trots allt på ett begränsat område. Vi jobbar som tjänstemän med det här och inväntar utbildnings- och kulturavdelningens bedömning, säger Bergström.

Elfärjan räddar ur knipan?

Bergström tror att den nya trafiklösningen på sikt kommer att medföra positiva effekter för både miljön och lokalsamhället, när projektet i östra Föglö förverkligas tillsammans med bron, vägarna och den nya färjerutten i västra Föglö.

– Här finns till exempel möjligheten att investera i en elhybridfärja som skulle gå mellan fasta Åland och Gripö. I kombination med kollektivtrafik längs den nya leden kan vi få en mer miljövänlig och ekonomiskt gångbar trafik, säger Bergström, som räknar med att restiden för färjan förkortas med ungefär 30 procent.

Gustaf Widén flaggar också för elfärjor, men säger att de borde införas direkt på den nuvarande rutten in i Degerby hamn, i stället för att dra upp nya vägar genom orörd natur.

– Tekniken inom färjesektorn går otroligt snabbt framåt. Inom några år kan vi ha två färjor med ny teknik som är billigare än Skarven är i dag, säger Widén.

Enligt Ian Bergström är frågan inte så enkel.

– För att klara trafikökningen som den nya leden från Kökar och Sottunga medför borde man sätta in en större färja på rutten. Det är svårt, eftersom farleden in till Degerby är väldigt trång och avsedd för en mycket mindre färja, M/S Knipan, som förut trafikerade rutten.

– Det handlar också om laddningstiden. Den större och snabbare elfärjan vi tänkt oss fungerar bra om man kör 20 minuter och laddar tio minuter, som det skulle bli vid Gripö. Men kör man 30 minuter ända till Degerby måste färjan laddas 15 minuter, och då måste vi igen ta bort turer.

Diskussionen om den bästa trafiklösningen för Föglö har redan många decennier på nacken. Länge diskuterades en tunnel till fasta Åland, men på det politiska planet har tunneltanken gett vika för den nya trafikleden.

– I planeringen har vi försökt undvika känsliga miljöer så gott det går. Men det är klart: när man bygger en ny väg ut till en ö blir det stora förändringar. Men det är förstås positivt att debatten pågår nu, innan vi har satt spaden i marken, säger Bergström.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33