Född 1922

Att utveckla en verksamhet tar lång tid i anspråk, och att utveckla expertis inom verksamheten tar ännu längre.

Frihet? Det finaste som finns, ok. Vi skall ha frihet. Att välja är frihet, ok. Vi skall välja, ok?

?&!Z! heller. Jag börjar om. Mödra- och barnrådgivningsverksamheten bygger på en grundläggande idé om förebyggande och hälsofrämjande arbete till stöd för barn och föräldrar. Idén utvecklades bland annat av Sofie Mannerheim och Arvo Ylppö. Sofie Mannerheim, som utbildat sig till sjuksköterska i England, önskade stödja ensamma mödrar och deras barn. Idéerna var starkt förankrade i social rättvisa. Arvo Ylppö behöver jag knappast presentera, www.ylppo.fi. Hur som helst, den första rådgivningen startade 1922 i Mannerheims Barnskyddsförbunds regi i en vedkällare i arbetarkvarteren på Andra linjen 19. Mycket snart kunde man konstatera att barndödligheten, som var mycket hög i vårt land, sjönk då mammorna fick råd om hur de skulle sköta sina små. Det var början till någonting som i dag visat sig vara en serviceinnovation i världsklass.

Det tog ett par decennier innan det stiftades en lag om rådgivningsverksamheten. Sedan dessa har verksamheten utvecklats, och lagstiftningen kring den har förnyats. Men betydelsen har inte minskat. Jag håller på att analysera ett färskt forskningsmaterial om föräldraskap. Materialet är ännu inte publicerat, men jag kan konstatera att det stöd man fått under graviditeten av mödrarådgivningen skattas högt. Bara den egna partnern är lika betydelsefull, och bara stödet från partnern får snäppet högre vitsord (i medeltal 4,4 respektive 4,5 av 5 möjliga).

Det är inte lag på att använda sig av mödra- och barnrådgivning. Men det är helt gratis, och att använda sig av den har blivit en kulturell norm. I samband med att förbereda valfrihetslagstiftningen har föreslagits att också mödra- och barnrådgivningarna skall omfattas av valfrihet. Tyvärr. Att utveckla en verksamhet tar lång tid i anspråk, och att utveckla expertis inom verksamheten tar ännu längre. Framför allt krävs det ett tillräckligt antal klienter för att man skall kunna utveckla expertis. Alla graviditeter löper inte som de skall, familjerna ser olika ut och har olika behov. Genom att utveckla rådgivningsverksamheten till familjecenter (paradoxalt ett annat av regeringens initiativ) kan man ännu bättre förebygga problem och ge stöd i rätt tid.

Om rådgivningsverksamheten omfattas av den nya valfrihetsmodellen hotas ett nära hundraårigt utvecklingsarbete att falla sönder. Omkring 99 procent av familjerna använder sig av verksamheten, också familjer i riskzonen med olika problem, såsom missbruk. Om valfriheten förverkligas riskerar vi att tappa bort familjerna eftersom ingen vet om och var de får stöd, och ingen kan få en helhetsbild av de behov som familjen har. Valfriheten sker på bekostnad av barnen.

Men hur skall man övertyga dagens twittrande och bloggande beslutsfattare, som sköter staten som ett företag som skall saneras för utförsäljning? "Rådgivningen är fin, ok. Att stöda är fint, ok. Vi skall stöda rådgivningen. Ok!"

Mirjam Kalland professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39