FN: Risk för matkris efter explosionen

Silon som förstördes vid explosionen i Beirut uppges ha innehållit cirka 15 000 ton sädeslag. Katastrofen i hamnen har försvårat matimporten i det redan krisande landet. Bild: Hussein Malla/TT

Explosionen i Beiruts hamn har skapat stora problem för Libanons mattillförsel. En tuff tid väntar en redan hårt ansträngd nation, varnar FN.

– Den här katastrofen, den här explosionen, kommer utöver en redan väldigt tuff ekonomisk situation i landet, den kommer mitt under coronapandemin som stängt ner delar av landet. Folk har redan slitit väldigt hårt för att få mat på bordet, säger Anne Poulsen, Nordenchef på FN:s livsmedelsprogram WFP.

Världsbanken uppskattar att fler än en miljon av landets drygt sex miljoner invånare lever i fattigdom, och redan innan explosionen i Beirut planerade WFP att förse 50 000 familjer med matstöd.

Efter tisdagens katastrof har WFP fått i uppdrag av libanesiska regeringen att akut förse ytterligare 5 000 familjer i Beirut med matpaket som räcker en månad.

– Jag vet faktiskt inte i nuläget om paketen redan är på plats i landet eller om det är sådant som vi behöver transportera in, men om de inte är på plats så hittar vi en väg in, säger Anne Poulsen.

Viktig silo förstörd

Mattransport in i landet är inget ovanligt i Libanon, uppskattningsvis 85 procent av maten som libaneserna konsumerar är importerad. Att explosionen inträffade just i Beiruts hamn försvårar däremot delar av den mattransporten.

Bland annat kan det innebära kris vad gäller tillgången till vete och i förlängningen det bröd som håller väldigt många fattiga mätta om dagen. Detta eftersom explosionen förstörde 15 000 ton sädeslag då en silo med 120 000 tons kapacitet förstördes.

– Vi hade det redan tufft med den mängden vete och mjöl som fanns tillgängligt. Kvarnarna fick inte tillräckligt och det fanns inget bränsle att driva dem med, säger Ghassan Bou Habib, chef för en libanesisk bagerikoncern.

"Månader att bygga upp"

Landets finansminister, Raoul Nehme, har tidigare sagt att landet behöver cirka tre månaders förbrukning i lager för att klara matförsörjningen, uppskattningsvis upp till 40 000 ton sädeslag konsumeras varje månad.

Det finns andra större silor i landet, den i Beirut var dock unik i sitt slag både vad gäller storlek men även lättillgängligheten i hamnen för att kunna lasta in stora mängder av bland annat vete. Nu behöver stora mängder transporteras via lastbil till och från andra lager i landet.

– Vi kommer att klara av de mest akuta behoven när det gäller vårt stöd, det är jag övertygad om, men det kommer såklart att ta veckor, månader, att bygga upp hela hamnstrukturen, att bygga upp lagerkapaciteten på nytt, säger Anne Poulsen.

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning