FN-rapport avslöjar: Vi överexploaterar naturen trots löften om motsatsen

Olagligt anlagda skogsbränder i Amazonas intill skyddade regnskogsområden har en förödande inverkan på såväl den biologiska mångfalden som på klimatet. Människan drabbas av bägge kriserna, och lider dessutom av de luftföroreningar som rökgaserna orsakar, dessutom under en besvärlig coronaepidemi i Brasilien. Bild: Carl de Souza/Lehtikuva–AFP

Människan försummar sitt löfte att stoppa utarmningen av naturens mångfald. Det behövs ett systemskifte där naturens bästa är en utgångspunkt för politiken, inte en parentes, säger en FN-rapport.

Människan fortsätter att utarma naturen, trots att vi är beroende av den. FN-konventionen om biologisk mångfald visar i rapporten Global Biodiversity Outlook (GBO-5) att vi fortsättningsvis försummar vårt löfte om bättring.

Parterna i konventionen, nästan alla världens länder, lovade att stoppa utarmningen av naturens mångfald till 2010. När det misslyckades beslutade partsmötet i Nagoya i Japan hösten 2010 att ge mänskligheten tio år tilläggstid. 2010-talet utlystes högtidligt till den biologiska mångfaldens årtionde medan delegaterna applåderade så att det dånade i kongressalen.

Tio år har gått, men världens samlade insatser för miljöskydd och biologisk mångfald har inte levt upp till ambitionen. Miljöfrågor sägs väga tyngre i politiken och hållbarhet ska vara ett ledord inom näringslivet, men utvärderingsrapporten visar att prioriteringarna ofta ligger någon annanstans. Vi kommer inte ens i närheten av målet.

Nagoyamötet spjälkade upp det övergripande målet att stoppa utarmningen av biologisk mångfald på tjugo mer konkreta delmål, de så kallade Aichi-målen. Exempel på målen är att den biologiska mångfaldens värde skulle införlivas i samhällsplanering och utveckling senast till 2020 och att allt fiske skulle respektera fiskbeståndens bärkraft.

Coquerels sifaka är en apa i släktet sifakor som förekommer bara i nordvästra Madagaskar. Den hotas av att skogsbränder och avverkningar förstör dess livsmiljöer, och av tjuvjakt. Liksom djuren på de andra bilderna i den här artikeln är apan fotograferad på zoo, inom ramen för ett projekt som går ut på att dokumentera alla världens djurarter som lever i djurparker, sprida kunskap om dem och stödja insatser för naturskydd. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

När GBO-5 synar i vilken mån vi nått de tjugo målen är slutsatsen att vi nått sex av dem delvis, de fjorton övriga inte alls. Nationellt kan vissa mål ha nåtts fullt ut, men granskningen gäller hela världen. Inte bara har vi struntat i målen utan också i kännedomen om att biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem är ett livsvillkor för människan på lite längre sikt.

– Mänskligheten står vid ett vägskäl med tanke på vilket arv vi vill lämna till kommande generationer, sade konventionens generalsekreterare Elizabeth Maruma Mrema, när rapporten publicerades i Montreal på tisdagen.

Ljusglimtar i mörkret

GBO-5 bygger på medlemsländernas rapporter till konventionens sekretariat och på FN:s miljöpanels (IPBES) vetenskapliga utvärderingar av miljöns tillstånd. Den avslöjar hur lätt naturskydd väger mot andra intressen.

Ser man till exempel på Aichi-mål nummer 11 om att öka andelen skyddsområden på land och till havs har det nåtts delvis. Rent kvantitativt är den globala skyddsområdesarealen i dag större än för tio år sedan, men kvalitativt matchar insatserna inte skyddskriterierna.

Den burmesiska stjärnsköldpaddan är akut hotad och mycket nära utdöende, främst för att invånarna i Myanmar äter den och för att djuren illegalt exporteras till djurmarknaderna i Kina. Tack vare ett avelsprogram har man kunnat plantera ut ett antal sköldpaddor i naturen igen. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

Också mål 19, att öka kännedomen om biologisk mångfald och dess betydelse, har uppnåtts delvis. Enligt rapporten är kunskapen i dag mer utbredd än för tio år sedan, men vi når inte målet fullt ut eftersom kunskapen inte tillämpas nämnvärt.

Samtidigt visar rapporten att de flesta länder ändå jobbar på att skydda mångfalden. Den noterar att situationen vore betydligt värre och fler arter utdöda om det inte varit för lyckade skyddsprogram och åtgärder. Lovande är också att avskogningstakten avtar, att naturskyddsinsatser ger resultat, att bekämpningen av främmande arter går framåt och att miljömedvetenheten ökar.

Positivt är också att 43 procent av de områden i världen som hyser den mesta biologiska mångfalden i dag är skyddade, mot 29 procent för tio år sedan. Vidare beräknas skyddsinsatser ha räddat 30–50 däggdjurs- och fågelarter undan utdöende sedan 1993.

Den svartfotade illern var allmän och vida utbredd över hela den nordamerikanska prärien för bara 100 år sedan. Arten jagades nästan till utrotning och klassades som utdöd för 50 år sedan, men 1981 upptäcktes en liten koloni i Wyoming, och några exemplar fångades in. Tack vare ett avelsprogram har arten kunnat utplanteras på flera lokaler, men den är fortfarande hotad. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

På minussidan noterar rapporten bland annat det globala överfisket: andelen fiskbestånd som fiskas inom hållbarhetsgränsen har minskat från 71 till 66 procent på sju år. I dag är över 60 procent av världens korallrev hotade bland annat av överfiske. Som om det inte var nog pressas livet i världshaven också av hundratusentals ton plastskräp som havslevande djur äter och dör av.

– Vi måste intensifiera de åtgärder vi har vidtagit. Snarare än skyddsprojekt behövs systemförändringar och bredare ansatser, och så måste bristerna i ambitioner och åtgärder ses över. Rapporten listar flera exempel på vad som kan göras, säger Elizabeth Maruma Mrema.

Pengarna räcker inte

Rapporten talar för ett systemskifte där samhällena frångår "business as usual" i flera sammanhang. Men det visste vi redan för tio år sedan, det är kontentan av Aichi-målen. Därför upprepar rapporten att vi på djupet måste inse biodiversitetens betydelse för vårt välbefinnande, behovet av att återställa kollapsande ekosystem och brådskan i utmaningen.

Den kaliforniska kondoren är den största fågeln på den nordamerikanska kontinenten med ett vingspann som överträffar havsörnens. Fågeln är en av världens mest långlivade och kan bli omkring 60 år. Arten minskade kraftigt under 1900-talet på grund av förstörda livsmiljöer, blyförgiftning och äggstölder. När bara 22 individer återstod fångades de in och genom avel i fångenskap har man kunnat frige några hundra individer. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

– Vi måste lägga i en högre växel inom naturskydd och restaurering. Vi måste nyttja den biologiska mångfalden rättvist och hållbart. Annars kommer den att bågna under tyngden av förändrade livsmiljöer, överexploatering, klimatförändringar, föroreningar och främmande arter. Det skulle ytterligare skada hälsa, ekonomi och samhällen, säger Inger Andersen, direktör vid FN:s miljöprogram.

– Men vi vet vad som behöver göras, tillägger hon. Om vi jobbar vidare på det vi gör rätt och låter biodiversiteten utgöra kärnan i vår politik, inklusive återhämtningspaketen efter coronakrisen, kommer vi att kunna garantera en bättre framtid för våra samhällen och planeten.

Aurora heter ungen som är borneoorangutang och uppenbart fäst vid sin styvmor som är en hybrid mellan borneo- och sumatraorangutang. Båda arterna är utrotningshotade dels för att regnskogen skövlas, också illegalt och i nationalparker, dels för att ungar fångas in och säljs som husdjur. Djuren på bilden lever i djurpark i Texas. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

Rapporten konstaterar att finansieringen av åtgärder som främjar biologisk mångfald har ökat i en del länder. Totalt viks 78–91 miljarder dollar i offentliga och privata pengar varje år för ändamålet, men en konservativ uppskattning är att det skulle behövas flera hundra miljarder.

Skyddsfinansieringen är ändå rena fickpengarna jämfört med de tusentals miljarder som plöjs ner i miljöskadlig verksamhet. Här ingår till exempel 500 miljarder dollar i subventioner till fossila bränslen.

Fijileguanen förekommer naturligt enbart på ögruppen Lau i Fiji men har introducerats på Tonga. Arten är hotad för att cykloner och bränder har förstört dess livsmiljöer och människan skövlat skog för odlingslandskap. Ytterligare ett hot är de manguster och katter som människan har introducerat på öarna. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

De viktigaste utmaningarna är enligt rapporten att ställa om markanvändning, jord- och skogsbruk, livsmedelsproduktion och kostvanor och anpassa uttaget av havsresurser till bärkraften. Vidare måste vi ge naturen plats också i städer och bebyggda miljöer, hantera sötvattenresurserna ansvarsfullt och ta klimatutmaningen på allvar, vilket också gynnar den biologiska mångfalden.

Coronakoppling

Slutligen bör vi förstå och tillämpa konceptet "One Health". Det går på ett ungefär ut på insikten att friska ekosystem gynnar människans hälsa eftersom vi utgör en del av samma ekosystem och kan smittas av djurburna virus. Rovdrift, tjuvjakt och handel med vilda djur ökar risken för zoonotiska sjukdomar. Om inte ebolaviruset var en väckarklocka torde det nya coronaviruset ha öppnat många ögon.

Trachypithecus poliocephalus är en markatta som förekommer enbart i sydöstra Kina och på ön Cát Bà som tillhör Vietnam. Arten hotas av att skogar skövlas för jordbruksmark och av tjuvjakt, dels för köttet, dels för att vissa av dess kroppsdelar används inom den traditionella kinesiska medicinen. Bild: Joel Sartore/National Geographic Photo Ark (C)

– Medan vi återhämtar oss efter pandemin har vi en enastående chans att bygga upp något bättre. Vi måste tackla de globala tvillingutmaningarna, klimat- och biodiversitetskriserna, mycket mer samordnat. Klimatförändringen hotar att omintetgöra alla insatser för mångfalden, men naturen bjuder själv på några av de effektivaste lösningarna för att vi ska undvika de värsta följderna av uppvärmningen, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning