FN: Parter i Syrien har utfört krigsbrott

En video från det ryska försvarsdepartementet visar ett ryskt stridsflygplan avlossa sina vapen under en attack i Syrien 2016. Arkivbild. Bild: Ivan Sekretarev/AP/TT

Flygattacker utförda av regimens och dess ryska allierades flygvapen i Idlibprovinsen i nordvästra Syrien kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten, enligt FN. Men också de jihadistiska rebellerna pekas ut för samma brott, enligt FN-utredarna.

"Det som står klart i den militära kampanjen är att regeringstrogna styrkor och FN-stämplade terrorister flagrant bröt mot krigets lagar och de syriska civilas rättigheter", säger Paulo Sérgio Pinhero, ordförande i FN-kommissionen, enligt ett uttalande.

Kommissionen pekar på att "urskiljningslösa" flygattacker mot skolor, sjukvårdsinrättningar och marknader innan ett avtal om eldupphör trädde i kraft i mars krävt hundratals civila liv och tvingat omkring en miljon människor på flykt – vilket eventuellt är att betrakta som brott mot mänskligheten.

Utredarna har tittat på perioden från november i fjol till juni i år och har – utifrån flygdata och vittnesmål – särskilt utrett 52 av flygattackerna, varav 47 utförts av det syriska flygvapnet.

Ett ryskt stridsflygplan av typen SU-24 lyfter från den ryska flygbasen Hmeimim i Syrien för ett stridsuppdrag i landet. Arkivbild. Bild: Vladimir Isachenkov/AP/TT

"Medvetet attackerat"

Det ryska flygvapnet pekas ut som ensamt ansvarigt för en dödlig attack den 5 mars mot en hönsgård nära Marat Misrin där internflyktingar fanns, liksom för tre attacker mot ett sjukhus i den rebellkontrollerade staden Ariha den 29 januari.

"Kommissionen har rimliga skäl att tro att regimtrogna styrkor medvetet attackerat medicinsk personal genom att genomföra flygattacker", skriver FN.

I nordvästra Syrien finns jihadist- och andra rebellgrupper som ännu gör motstånd mot president Bashar al-Assads regim, som efter nio års krig nu helt har den militära överhanden.

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen över landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten trycktes tillbaka av en omfattande offensiv.

"Utgör krigsbrott"

En av de mest framträdande grupperna är Hayat Tahrir al-Sham (HTS), som har sina rötter i en förlängning av den irakiska grenen av det terrorstämplade extremistnätverket al-Qaida, och som dök upp i Syrien 2012.

FN-rapporten visar också att HTS bland annat torterat och avrättat fångar samt avlossat artillerield in i civila områden "utan uppenbart legitimt militärt mål".

Karen Koning AbuZayd, en av kommissionens medlemmar, säger att "kvinnor, män och barn som vi intervjuat ställdes inför det skräckfyllda valet att bli bombade eller att fly djupare in i HTS-kontrollerade områden där det är uppenbara överträdelser mot mänskliga rättigheter".

"HRS-medlemmarnas gärningar utgör krigsbrott", fortsätter Karen Koning AbuZayd.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning