"Flyttning nästan en del av den finlandsvenska livsstilen"

Sociologen Kjell Herberts har studerat finsk- och svenskspråkiga finländares flyttning mellan Finland och utlandet åren 2000–2017. Bild: Sören Jonsson/SPT

Det finns skillnader i hur svensk- och finskspråkiga finländare emigrerar och återvänder, visar en ny undersökning. Bland svenskspråkiga är det vanligare att man upplever att man är tvungen att flytta.

Svenskspråkiga finländare flyttar betydligt oftare utomlands än finskspråkiga. Drygt 18 procent av emigranterna är svenskspråkiga, jämfört med 5,6 procent av hela befolkningen.

– Flyttningstraditionen är stark i Svenskfinland. Man kan till och med tala om att flyttningen är en del av den finlandssvenska livsstilen, säger forskaren Kjell Herberts vid Migrationsinstitutet, Centret för Svenskfinland.

Herberts senaste undersökning gäller svenskspråkig flyttning mellan Finland och utlandet åren 2000–2017, både kvantitativt och kvalitativt.

– Två av tre svenskspråkiga som flyttade under den här perioden flyttade till Sverige. Det är så vanligt att flytta till Sverige att man inte längre ser det som att emigrera.

Den finlandssvenska flyttrörelsen till Sverige är rätt väl känd. Det nya i undersökningen gäller flyttningen till andra länder och hur den relaterar till den finskspråkiga populationen.

Förutom Sverige flyttar svenskspråkiga i viss mån till Norge och Danmark. Därefter följer andra EU-länder, Nordamerika och Asien.

Bland finskspråkiga går merparten av flyttrörelsen till andra EU-länder, Sverige och Nordamerika.

Push- och pull-faktorer

Herberts undersökning visar att det finns två tydliga flyttningsmönster bland svenskspråkiga finländare. De som flyttar till Sverige är ofta yngre människor som flyttar för att studera eller för att få jobb. De som flyttar till andra länder är etablerade i arbetslivet och flyttar oftast på grund av karriären.

– De svenskspråkiga som flyttar till andra länder har något samma karaktär som finskspråkiga flyttare. De är äldre, de tar inte sällan familjen med sig, det handlar om karriärflyttning, säger Herberts.

Han talar om "pull-faktorer" efter det engelska ordet för "dra". Det innebär att man flyttar till något. Motsatsen till pull-faktorer är "push-faktorer" efter det engelska ordet för "knuffa".

– Yngre svenskspråkiga har en större "push" till Sverige. Man är tvungen att ta sig till Sverige på grund av arbetsmarknaden eller utbildningstillfällen.

Bland finskspråkiga är pull-faktorerna i dag förmodligen vanligare än push-faktorerna, inte minst med tanke på den ganska blygsamma finskspråkiga utflyttningen. I det avseende är dagsläget väldigt annorlunda än 1969–70 då totalt 80 000 finländare flyttade till Sverige för att få jobb.

– Skillnaden mellan män och kvinnor är inte så stor, mer kuriosa. Fler kvinnor flyttade till Danmark och Oceanien medan fler män flyttade till Asien, Afrika och Sydamerika.

Återvänder mer sällan

Förutom emigranter har Herberts också sett på sådana finsk- och svenskspråkiga som återvänder till Finland. I undersökningen framkommer att svenskspråkiga är något mindre benägna att återvända än finskspråkiga.

– Många som flyttar utomlands har ett arbetskontrakt som varar en viss tid och vet att de ska komma tillbaka. En annan stor anledning att flytta tillbaka anknyter till familjen, säger Herberts.

Enligt honom väljer många att återvända till Finland till exempel när de ska få barn. De tycker att det är tryggare att föda i Finland. Här finns både ekonomisk och social trygghet, och närheten till mor- och farföräldrarna.

Andra flyttar tillbaka när barnen ska börja skolan, när en nära anhörig blir sjuk och behöver hjälp, eller när man går i pension.

– Jag tycker att vi i samhället ska ha frihet att flytta, men samtidigt är det politikernas sak att se till att vi inte är tvungna att flytta. Det ska vara möjligt att bo kvar och det ska vara attraktivt att komma tillbaka.

Fakta

Utvandrare och återvandrare:

I genomsnitt 9 600 finländare emigrerade per år åren 2000–2017. Drygt 18 procent av emigranterna var svenskspråkiga. Svenskspråkiga emigrerar tre gånger oftare än finskspråkiga.

Hela 66 procent av svenskspråkiga men bara 24 procent av finskspråkiga emigranter valde att flytta till Sverige. De andra EU-länderna lockade 41 procent av de finskspråkiga emigranterna men endast 15 procent av de svenskspråkiga. Även Nordamerika var populärare bland finskspråkiga än svenskspråkiga, 10 mot 3 procent.

Nettoåtervandringen var 75 procent bland finskspråkiga och 52 procent bland svenskspråkiga. Det innebär att nästan hälften av de svenskspråkiga utvandrarna inte återvänder.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39