Flyktingströmmen bromsas med pengar

FLYKTINGPOLITIK. EU-länderna betalar 2 miljarder euro för att förbättra situationen på de turkiska flyktinglägren och bromsa invandringen till Europa. Finlands andel är 28 miljoner euro. Bild: EPA/SEDAT SUNA

Nu är det klart, EU-ländernas avtal om miljarder till turkiska flyktingläger. Ändå är det inte oproblematiskt att EU köper sig en broms på invandringen, säger EU-analytikern Teija Tiilikainen.

EU-länderna är överens om detaljerna kring Turkiska flyktingfaciliteten, alltså de 3 miljarder euro som ska förbättra situationen på de turkiska flyktinglägren. Vi betalar för att bromsa invandringen till Europa.

Sedan EU valde den här lösningen förra hösten har kritiker påtalat det moraliskt tveksamma i att köpa sig en flyktingbroms. Extra problematiskt är att fler människoöden ska hänga på Turkiet med sina brister i demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Jag vill inte säga att det är berättigat, men situationen är svår också för EU, och vi måste samarbeta.

– Kan EU acceptera att Turkiet är ett av de största fängelserna i världen för advokater, journalister och människorättsförsvarare? Hela avtalet går emot alla grundprinciper som EU står för, sade den svenska juristen Evin Cetin till KSF Medias tidningar i november.

Godtyckliga fängslanden, övergrepp, tortyr och förföljelser av den kurdiska befolkningen väcker kritik mot Turkiet. Men EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP) påpekar ändå att pengarna riktas som de ska.

– Pengarna går inte till Turkiet utan till flyktinglägren där, och det är en jättestor skillnad. I Turkiet är få saker problemfria, säger han.

EU kritiserade Turkiet i en rapport förra hösten och krävde att landet vidtar åtgärder för att skydda rättssamhället och yttrandefriheten.

"Inte problemfritt"

Direktör Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet betecknar avtalet som en bit i EU:s politik för att stävja flyktingströmmen. Frågan behandlas separat från medlemsförhandlingarna med Turkiet.

Är det moraliskt betänkligt att betala pengar till Turkiet för att minska invandringen här?

– Jag vill inte säga att det är berättigat, men situationen är svår också för EU, och vi måste samarbeta. Turkiet är också under enormt tryck. Man försöker se till helheten, men det är inte enkelt eller problemfritt. Det sker sådant i Turkiet som EU inte kan acceptera, säger Tiilikainen.

EU med drygt 500 miljoner invånare råkade i kris när 1 miljon flyktingar anlände förra året. Men Turkiet med 80 miljoner invånare ska klara av sina över 2 miljoner flyktingar med lite ekonomisk hjälp från EU.

President Sauli Niinistö sade i sitt tal till riksmötet att Europa inte klarar av en okontrollerad folkvandring länge till, och att Europa börjat inse att flyktingsituationen trots allt kan bli betydligt svårare.

– Presidentens ton reflekterade att vi börjat inse hur svagt EU är, hur dåligt dess mekanismer fungerar. Hans budskap var att det leder till nationalism, och länderna tar egna beslut om gränserna. Nationella lösningar är ingen lösning, vi kan inte stänga gränserna. Presidenten vill skynda på EU:s gemensamma politik, säger Teija Tiilikainen.

1 103 496migranter, inklusive asylsökande, har anlänt till Europa sedan januari 2015. Sedan januari 2016 är motsvarande siffra 55 652, enligt Internationella organisationen för migration.

Både Torvalds och Tiilikainen säger att EU är bättre på att komma överens om principer än att implementera dem.

– Turkiet är en del i det här samarbetet som vi måste få att fungera, säger Tiilikainen.

Ingen snabb lösning

Eftersom det är uppenbart att kriget i Syrien knappast får en snabb lösning riskerar flyktingtrycket i Mellanöstern att öka, och i förlängningen också i Europa. Om Turkiet dämmer upp en del av strömmen söker sig resten andra vägar. En hårdare flyktingpolitik i EU kan öka den illegala invandringen och människosmugglingen.

– Här är Turkiets roll avgörande, säger Teija Tiilikainen.

Den usla ekonomiska situationen i Ryssland försvårar ekvationen ytterligare. Många anser att president Vladimir Putin riktar fokus på omvärlden för att hitta den fiende han behöver för att få det ryska folkets stöd.…

Av totalsumman på 3 miljarder euro står kommissionen för 1 miljard, medlemsländerna delar på 2 miljarder. Tyskland betalar mest (428 miljoner) före Storbritannien (328 miljoner) och Frankrike (308 miljoner).

Avtalet skulle ha varit klart tidigare men Italien (225 miljoner) stretade emot tills kommissionen lovade att utgiftsposten ska exkluderas från medlemsländernas budgetunderskott, som Bryssel synar.

Finlands andel är 28,4 miljoner euro. Cypern betalar ingenting här (för att Turkiet kontrollerar en del av ön), men står i stället för 2,3 miljoner till flyktinglägren i Jordanien och Libanon.

Källa: EU Observer

– Det är nästan enda sättet för Putin, att fästa uppmärksamhet på utlandet och skapa en fiendebild av väst, inklusive EU. Ju mer han får det att se ut som att de västliga värderingarna är i kris, desto starkare framstår Ryssland trots sin ekonomi, säger Tiilikainen.

Som forskare säger hon inte att Ryssland fortsätter bomba Syrien för att försvåra flyktingsituationen i Europa och därmed indirekt stärka sin egen maktposition, men många gör den kopplingen. Nils Torvalds tänker ungefär lika:

– De ryska ekonomiska utsikterna är ytterst besvärliga, och det förklarar en hel del av Rysslands aggressivitet, säger han.

Teija Tiilikainen tror ändå inte att EU kollapsar under flyktingproblematiken.

– Jag är optimist och tror att EU kommer att klara sig. Vi har haft kriser förut, och de har sett allvarliga ut, men medlemsländerna har alltid skärpt sig till slut. Det klarar sig, men det tar tid.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning