Flyktinghjälpen: Bra med flexibel solidaritet, men problemen kvarstår

Annu Lehtinen är verksamhetsledare på Finlands flyktinghjälp. Hon påminner om att alla har rätt att få sin asylansökan prövad individuellt. Bild: Tor Wennström/Arkivbild

EU-kommissionens nya förslag till asyl- och migrationspolitisk lösning kunde fungera i princip, men de riktiga stötestenarna har inte försvunnit någonstans, bedömer Annu Lehtinen på Finlands flyktinghjälp.

En modell för "flexibel solidaritet" kan avveckla vissa hinder för en gemensam och fungerande asyl- och migrationspolitik i EU, men även om EU-kommissionens nya pakt godkändes av medlemsländerna och parlamentet återstår flera svåra frågor.

– I princip kunde det här fungera, men då vi beaktar att de riktiga knäckfrågorna som att fördela bördan och acceptera kvoter kvarstår, kommer de fortsatta samtalen inte att bli enkla, säger Annu Lehtinen, verksamhetsledare på Finlands flyktinghjälp.

Ett stort problem med EU:s asylpolitik har varit att medlemsländerna inte visar solidaritet mot varandra. Vissa länder har tagit emot fler flyktingar än de egentligen förmår hantera, medan andra länder har vägrat ställa upp.

Här föreslår EU-kommissionen konceptet flexibel solidaritet. Det betyder att alla EU-länder inte heller behöver ta emot flyktingar. De kan välja att hjälpa det pressade landet med att skicka hem personer som inte har asylskäl eller så kan de hjälpa med att finansiera eller bygga mottagandekapacitet.

– Men fortfarande finns länder som Ungern eller Polen som inte kommer att bemöta konceptet för flexibel solidaritet med öppna armar, säger Lehtinen.

Snabbare process?

Kommissionen föreslår också att man försnabbar asylprocessen ansenligt redan vid ankomst. De asylsökandes identitet och hälsa ska granskas på högst fem dagar, därefter ska de delas in i två köer, en för personer från länder där det generellt finns klara skäl för asyl och så en snabbkö för personer som kommer från länder där de flesta brukar få avslag.

Annu Lehtinen förstår behovet av att försnabba processen men betvivlar en kategorisk indelning av folk enligt hemland och sannolikhet för att asyl kommer att beviljas.

– Vi ska också minnas att var och en enligt internationella avtal har rätt att få sin asylansökan prövad utifrån sin individuella situation, inte kategoriskt enligt hemland. Motiveringen kan vara mycket individuell och här finns risken för att behandlingen inte blir tillräckligt omsorgsfull.

Lehtinen säger att det är bra att asylansökningar kan behandlas i andra länder än ankomstlandet, och det är bra, i synnerhet om den sökande har familjemedlemmar i ett annat EU-land och kan få sin ansökan prövad där.

Hon bedömer att det nya förslaget försöker lösa den gordiska knut som uppstått då vissa länder har vägrat samarbeta i asylpolitiken. I och med att EU-kommissionen ska kunna tvinga alla länder att göra något, om än in te ta emot flyktingar, borde man kunna komma vidare.

Härefter ska både medlemsländerna och parlamentet ta ställning till förslaget, men parlamentet är splittrat, vilket bäddar för fortsatt svåra förhandlingar, menar Lehtinen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning