Flygvapenchefen inte redo att minska på antalet jaktplan – "vilken del av landet skulle vi låta bli att försvara?"

Om någon tycker att Finland i framtiden borde klara sig med färre plan, säger jag som ansvarig för flygvapnet att politikerna i så fall först måste bestämma vilken del av landet som vi ska låta bli att försvara, säger flygvapnets kommendör, generalmajor Sampo Eskelinen. Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Arbetet med att sålla fram efterträdaren till Finlands nuvarande jaktplan F/A-18 är i full gång. Flygvapenkommendören Sampo Eskelinen säger att det inte går att försvara landet med färre plan än i dag och är tveksam till att Hornet skulle ersättas av två olika plantyper.

Flygvapnets nya kommendör, generalmajor Sampo Eskelinen, har fullt upp med förberedelserna inför Finlands dyraste vapenaffär genom tiderna, anskaffningen av efterträdarna till den nuvarande F/A-18 Hornet-flottan.

Utifrån de svar som de olika plantillverkarna har gett, har försvarsmakten gjort en preliminär utvärdering av jaktplanskandidaterna och provflugit planen, bortsett från amerikanska F-35 som inte har plats för två personer.

Värt att notera är att de plan som flygvapnet redan har testflugit, inte alls motsvarar de jaktplan som ungefär om ett decennium kommer att levereras till Finland eftersom stridsflygplanen på samma sätt som bilar eller datorer utvecklas radikalt på tio år.

Det arbete som hittills har gjorts inför jaktplansanskaffningen handlar enligt Eskelinen främst om informationsinsamling så att man ska kunna ställa de rätta frågorna nu då arbetet går vidare.

Efter att flygvapnet har utsett sin favoritkandidat går frågan vidare till huvudstaben, till Försvarsministeriet och slutligen till politikerna i regeringen och riksdagen.

Bild: Maija Hurme

Oklart om testflygningar

Försvarsmaktens logistikverk sände i oktober i fjol ut en begäran om information om vapensystem och utrustning för det jaktplan som ska ersätta Hornetplanen.

Man har nu analyserat de preliminära svaren och sänder utifrån dem ut en mer detaljerad anbudsförfrågan. De här svaren sätter i gång ett omfattande förhandlings- och utvärderingsarbete.

Enligt Försvarsministeriets plan kommer det slutliga beslutet om jaktplansupphandlingen att fattas av den regering som inleder sin mandatperiod efter riksdagsvalet om drygt ett år. Det slutliga beslutet fattas av riksdagen.

Finska försvarsmakten kommer själv att testa att de uppgifter som plantillverkarna uppger, håller streck. Men fortfarande är det öppet om alla stridsflyg kommer att provflygas i finskt luftrum, eller om ens finska piloter kommer att ha suttit vid spakarna i det plan som Finland köper.

De senaste åren har flera europeiska länder lagt in beställningar på F-35.

– Jag kan slå vad om att inget av de länder som redan har beställt F-35 har provflugit planet i förväg. Så kan det också gå hos oss, säger Eskelinen och tillägger att det inte är nödvändigt att fysiskt provflyga planet själv utan att det finns andra sätt att försäkra sig om att jaktplanet har de egenskaper som önskas.

Sampo Eskelinen förnekar att det skulle finnas någon eller några förhandsfavoriter i arbetet med att sålla fram Hornet-efterträdaren.

– Vi förhåller oss neutralt till kandidaterna och gör en kritisk granskning. Utöver prestanda tittar flygvapnet på livscykelkostnader och utvecklingspotential.

Andra faktorer som spelar in är till exempel försörjningsberedskap och möjligheten till att upprätthålla prestanda också under undantagsförhållanden.

Då Eskelinen träffar kolleger från andra länder som redan har köpt eller håller på att förnya sina jaktplan, utbyter han erfarenheter om hur länderna har gått till väga. Men det hör inte till kutymen att efterlysa goda och dåliga erfarenheter om planen.

– Det är inte artigt att fråga då man inte kan vänta sig ett svar eftersom det handlar om hemligstämplad information.

Då HBL frågar Eskelinen om han ser en risk för att politiska omständigheter ska köra över flygvapnets önskan, den dag försvarsmakten lanserar sin framtida favoritkandidat, väger Eskelinen sina ord på guldvåg:

– Här ska jag formulera mig diplomatiskt: Då jag följer med medierna är det med stor tillfredsställelse som jag har hört politikerna säga att prestandan är avgörande.

Bild: Maija Hurme

"Mängden spelar stor roll"

Däremot har Eskelinen inte någon förståelse för dem som låter förstå att Finland i framtiden skulle klara sig med färre än 64 jaktplan vilket man har i dag.

– Mängden har betydelse eftersom mängd innebär prestanda i sig. Om någon tycker att Finland i framtiden borde klara sig med färre plan säger jag som ansvarig för flygvapnet att politikerna i så fall först måste bestämma vilken del av landet vi ska låta bli att försvara eller vid vilka tidpunkter vi inte ska vaka över luftrummet. För att vi ska kunna sköta vårt uppdrag måste vi ha jaktplan i hela landet: i söder, i norr, i öster och i väster.

Från politikerhåll har det också höjts röster för att Finland kunde välja två olika plantyper.

– Med en bottenlös kassa skulle också jag säga att det är rätt väg att gå eftersom olika jaktplan kan vara olika bra på olika saker. Vi har granskat möjligheten men det är långsökt att vi just nu skulle gå in för olika typer eftersom det inte är kostnadseffektivt. Helt kan vi inte utesluta det, men det måste finnas vägande skäl för att vi ska välja två olika plan.

Grafiken uppdaterad 26.1. kl. 13.05 med uppgifter från Boeing, Lockheed Martin och Saab samt årtal och tilläggstext till grafiken om flygtider.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning