Flygtrafiken belastar miljön och förstärker klimatförändringen

Semesterflygets ansvarslösa expansion har varit möjlig på grund av alltför billiga biljettpriser. I kampen mot coronaepidemin och klimatförändringen betalar vi nu en astronomisk summa för vår kortsynthet.

Coronapandemin körde ner en stor del av världens flygtrafik. Förespråkare av flygskatt och medborgare med flygskam sover lugnare. Nu är det läge att överväga om det är värt att sträva tillbaka till de galna årens flygcirkus.

Under 2010-talet ökade resandet med flyg explosionsartat. Före pandemin spådde flygbolagen att trafiken fördubblas under följande årtionde. Samtidigt började man fästa allt större uppmärksamhet vid det maniska flygandets följder för miljön, människan och samhället.

Flygtrafiken belastar miljön och förstärker klimatförändringen. Utsläppen sker på höga höjder vilket enligt expertisen gör dem speciellt besvärliga. En stor del av finländarnas koldioxidbelastning härstammar från semestertrafiken. En persons resa till Thailand och tillbaka producerar cirka 4 000 kg koldioxid. Medelfinländarens årliga totala utsläpp är ungefär 10 000 kg.

Klimathoten tvingar oss redan i en nära framtid att leva utan fossila bränslen. Flygtrafiken är en stor användare av fossila bränslen och det är utopi att detta kunde ersättas med biobaserade bränslen. Det finns inte teknik som kan erbjuda alternativ till en sådan massiv global flygsemesterindustri, som vi hade innan pandemin.

Den kraftigt ökande flygtrafiken förde allt större mängder semesterfirare till avlägsna länder och ofta till platser där miljön är sårbar och naturens smärtgräns överskrids.

Många storstäder, som tidigare fyllts av de lokala invånarnas vardagliga aktiviteter, förändrades till turistkaruseller där gator och torg kantas av restauranger, barer, nattklubbar och hotell. I Venedig, Rom, Barcelona, Berlin och mången annan stad har invånarna fått nog och opponerar sig mot denna utveckling. Nu har coronan gjort många av dessa ställen till halvdöda spökstäder.

Finnair och andra flygbolag spår optimistiskt att vi 2022 har samma trafikmängder som innan pandemin. Det finns tecken som tyder på att detta inte kommer att ske.

Pandemin har gjort att människor vill komma ut i naturen på fritiden. Sommarstugor säljs som aldrig förr. Familjer tillbringar skidsemestern i hemlandet i stället för Alperna eller svenska fjällen. Den inställda semesterresan till Thailand föranleder knappast någon djup depression. Vi lider mer av att inte få umgås med släkt och vänner.

Mer än hälften av alla infektionssjukdomar (till exempel covid-19) har sitt ursprung hos djur. Dessa så kallade zoonoser utgör en allt större risk för människan. När flygresandet ökar och klimatet förändras utgör det ett allt större hot mot människans hälsa. Utan 2010-talets galna flygexpansion skulle dagens pandemi vara betydligt lättare att behärska och övervinna, säger epidemiexperter.

Dagens värld klarar sig inte utan flygtrafik. Den globala handeln, kulturen, vetenskapsvärlden och så vidare är beroende av resande, men den moderna digitala teknologin har minskat behovet av fysiska kontakter. Företag och organisationer har radikalt minskat sina resekostnader. Effektiviteten ökar när tiden i flygplan och terminaler faller bort.

Årligen har cirka 70 procent av finländarnas flygresor utomlands varit fritidsresor. Pandemiåret har visat att det går bra att komma bort från vardagsmiljön och "ladda batterierna" utan att resa till avlägsna länder. Semesterflygets ansvarslösa expansion har varit möjlig på grund av alltför billiga biljettpriser. I kampen mot coronaepidemin och klimatförändringen betalar vi nu en astronomisk summa för vår kortsynthet.

Vi skall värna om förändringen när vi nu har fått chansen.

Pekka Poutanen, Kyrkslätt

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning