Flyende grannar prövar Ugandas bristningsgräns

Uganda riskerar att kollapsa under en strid ström av flyktingar. Alla får tak över huvudet och en chans att försörja sig på sikt, men för det akuta matbehovet räcker pengarna inte till, uppger Kyrkans utlandshjälp.

Flyktingkrisen i Uganda har nått ännu en milstolpe – landet har precis tagit emot en miljon flyktingar bara från Sydsudan. Under det senaste året har det kommit i snitt 1 800 sydsudaneser över gränsen varje dag.

– Många familjer befinner sig i svår knipa då modern är gravid och barnen sjuka, säger Wycliffe Nsheka, Kyrkans utlandshjälps landschef för Uganda.

Uganda är känt för sin avvikande och progressiva flyktingpolitik. Flyktingarna behöver bara registrera sig för att få ett boende och rentav en bit mark att odla. De bor inte i läger utan i bosättningar eller uppblandat med majoritetsbefolkningen. Det är fritt fram för flyktingar att flytta till annan ort och söka jobb på arbetsmarknaden eller grunda ett företag.

– Flyktingarna har samma rättigheter som vi, utom rösträtt, säger Nsheka.

Integrationen fungerar, men nu är flyktingströmmens proportioner helt enkelt för stora. FN:s flyktingorgan UNHCR och Ugandas regering har sagt att bristningsgränsen börjar vara nådd, att Uganda inte klarar av att hantera krisen utan finansiell hjälp. Handlingsplanen kostar 674 miljoner dollar, men man har bara fått ihop bara 24 procent av summan.

– Flyktingarna behöver akut mathjälp eftersom småbruket inte ger någon omedelbar skörd, men FN:s livsmedelsprogram har tvingats halvera matransonerna, säger Nsheka.

Helvetiskt i Sydsudan

Ugandas flyktingpolitik bottnar i en uppfattning att alla ska få en chans att försörja sig och delta i samhällsbygget, även om de inte kommer från Uganda.

– Regeringen står fast vid sin politik. Den bygger på solidaritet och broderskap. Många ugandier har tagits väl emot som flyktingar. Nu är det vår tur att hjälpa, säger Wycliffe Nsheka.

Visar ni för stor gästfrihet?

– Vissa kritiserar vår flyktingpolitik för att vara för attraktiv, men alla flyktingar säger ändå att de inget önskar mer än att åka hem igen.

Det är ändå omöjligt. Sedan inbördeskriget bröt ut för snart fyra år sedan har över två miljoner sydsudaneser lämnat sitt hemland och ytterligare två miljoner beräknas vara internflyktingar. Detta är världens tredje största flyktingkris, strax efter Syrien och Afghanistan.

Av alla sydsudaneser som anlänt till Uganda är över 85 procent kvinnor eller barn. Familjefäder har dödats eller kidnappats av beväpnade styrkor för att slåss i kriget. Allt fler sydsudaneser som når Uganda berättar att beväpnade män har bränt ner hus där det funnits civila inne, att människor avrättats inför sina familjer och att kvinnor och barn våldtagits eller kidnappats.

Som om det inte var nog har Sydsudan drabbats av en svår torka som förstört flera skördar i rad. Hungersnöd härjar i landet. Många av flyktingarna har vandrat i flera dygn och är i akut behov av mat och vatten när de korsar gränsen till Uganda. Men torkan prövar hela Östafrika, och den odlingslott som flyktingarna får kommer inte att ge någon skörd i första taget.

– Klimatförändringen och den extrema torkan garanterar att problemen inte kommer att upphöra snart. Det finns en risk för att matbristen sprider sig över större delar av Östafrika, säger Nsheka.

Satsar på skolan

När de sydsudanesiska flyktingarna ska börja ett nytt liv i Uganda bistår Kyrkans utlandshjälp med utbildning.

– Vi ser till att barnen får gå i skola, men mycket av undervisningen sker under bar himmel. En enda lärare kan ha hand om tvåhundra elever, och vissa skolor saknar riktiga lärare eller läromedel, säger Wycliffe Nsheka.

När flyktingarna installerat sig i Uganda bistår Kyrkans utlandshjälp med att ordna med skola åt barnen. Ett konkret mål med penninginsamlingen i Finland är att öka tillgången till skolböcker. Bild: Lutherska världsförbundet / Cornelia Kästner

Ändå är skolan värdefull, eftersom den trots allt utgör ett skydd för flyktingbarnen. På sikt är utbildningen en nyckelinvestering med tanke på en hel generations möjligheter att ta sig fram i livet.

– Flyktingarna och majoritetsbefolkningen lever rätt harmoniskt tillsammans, de flesta har ett gemensamt språk, säger Nsheka.

Kruxet är att samhället i Ugandas fattigare regioner i norr börjar närma sig bristningsgränsen. Hösten blir en sann prövning då ytterligare 300 000–400 000 sydsudaneser väntas komma över gränsen.

Inbördeskriget i Sydsudan ser inte ut att upphöra i första taget. Nsheka bedömer att fredsprocessen inte leder någon vart så länge rebelledaren Riek Machar hålls utanför samtalen.

– Jag kan inte se någon bättring på kort sikt. Ibland tänker man att det kanske hade varit bättre om Sydsudan aldrig tagit självständighet, om (Sudans huvudstad) Khartoum behållit makten. Känner man till dynamiken mellan folkstammarna ser man att Sydsudan kan vara på väg mot ett folkmord modell Rwanda.

FAKTA

Flyktingkrisen i siffror

Över 1,3 miljoner flyktingar har sökt politisk asyl i Uganda, 1 miljon av dem från Sydsudan. Bara i år har det anlänt över 324 000 sydsudaneser till Uganda (i snitt inemot 1 500 om dagen).

Över 85 procent av flyktingarna från Sydsudan är kvinnor och barn – de minderåriga barnens andel är långt över 50 procent.

Drygt hälften av alla sydsudanesiska flyktingar, eller 51 procent, befinner sig i Uganda. Med över 276 000 invånare är Bidibidi flyktingbosättning i norra Uganda världens största enskilda flyktingbosättning.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00