"Flummiga formuleringar" om hur svenskan ska tryggas i vårdreformen

Bild: Lehtikuva/Milla Takala

Mycket borde kompletteras i lagutkasten om social- och hälsovårdsreformen då det gäller möjligheten att få vård på sitt eget modersmål. Det säger folktingssekreteraren Markus Österlund.

– Det finns fortfarande många grundläggande brister då det gäller de språkliga rättigheterna.

Folktinget upprepar sitt krav på en språklig konsekvensbedömning av reformens olika delar. Folktinget sände tidigare i år ett brev om detta till justitiekansler Jaakko Jonkka, familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) och justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf), som svarar på språklagstiftningen.

– Så mycket vet vi nu att ett svar lär vara på gång.

Rehula har tidigare sagt att landskapen själva ska se över hur de ska trygga möjligheterna till att få vård på eget modersmål. På Folktinget utdömer man tanken.

– Det är inte upp till landskapen att diskutera hur det svenska ska organiseras. Det är lagstiftaren som ska göra det.

Österlund utdömer lagutkastens "flummiga formulering" om påverkningsorgan. Det som Folktinget vill se är minoritetsspråknämnder med en klar plats inom landskapshierarkin.

Mycket kan bli mer finskt

Det är ännu svårt att överblicka hur de språkliga rättigheterna kommer att förverkligas, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi. Ett osäkerhetsmoment är om social- och hälsovården flyttas till landskapen och deras serviceinrättningar.

– Väldigt många beslut ska fattas av enskilda tjänstemän. Då beror mycket på hur bra de känner till rättighetsstrukturerna och hur man hanterar dem.

Överlag får vi ser mer finskspråkiga strukturer, förutspår Sandberg.

– Systemet bygger på att individernas rättigheter stärks och möjligheterna att påverka ökar. Med mer makt för individen blir det ett annat stuk på de språkliga rättigheterna, men för att de ska förverkligas måste det finnas ett utbud på svenska.

"Reformen är inte gratis"

Sandberg påpekar att regeringen trots allt har kommit långt då man beaktar hur omfattande reformen är.

– Det är klart att vi vill veta vad valfriheten handlar om men det är bättre att ha ett brett svar på frågan än att det yxas till något som senare rivs upp och ändras.

En besparing kommer då stödtjänster centraliseras, tror Sandberg. Det har man redan märkt i Norra Karelen, där fjorton kommuner redan har startat en egen regional vårdreform. Det finns säkert också kostnadsökande element, tror Sandberg, som är något skeptisk till gränserna för hur utgifterna ska tillåtas växa.

– Det finns en stark tro på att utgifterna hålls i styr om man sätter ett tak på uppifrån. Det antagandet kan visa sig vara fel.

Uppfattningen att kommunerna inte själva har slimmat sina strukturer behöver inte vara sann, säger Sandberg.

– Vi har 300 kommuner med egna beslutsfattare som var och en är lite snåla och ser till sin egen börs. Det är också ett sätt att hålla totalkostnaderna under kontroll.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning