Flera bolag slopar kvartalsrapporten

Nya rutiner. Flera bolag på Helsingforsbörsen väljer att inte ge ut någon delårsrapport för första kvartalet, enligt nya regler. Bild: Tor Wennström

Två årliga delårsrapporter i stället för fyra. Det är möjligt tack vare nya regler. Följden kan vara större långsiktighet i företagens verksamhet, visar forskning.

Årets första kvartal är till ända, vilket betyder att börsbolagens delårsrapporter så småningom börjar strömma in. På Helsingforsbörsen väljer 17 bolag att hoppa över rapporten för första kvartalet. Dessutom ger ytterligare 15 bolag bara en förenklad rapport, i stället för den normala delårsrapporten.

Detta enligt ändringar i värdepappersmarknadslagen som tillåter bolagen att rapportera bara två gånger per år, i stället för fyra.

Det är främst små företag som väljer bort varannan delårsrapport. Ett av dem är webbkommunikationskoncernen Soprano. Styrelseordförande Arto Tenhunen säger att det nya systemet ger bolaget möjlighet att styra resurserna till sådant arbete som för affärsverksamheten framåt, även om resursbesparingen är marginell.

– Vi är vana med kvartalsrapportering och har inga problem med det, men vi stöder nedmontering av onödig reglering. Vi har helt enkelt inte väsentlig information att ge varje kvartal. Och om det finns orsak så informerar vi oavsett vilken den officiella rapporteringsrytmen är, säger Tenhunen.

Han tror att den lägre rapporteringsfrekvensen rentav kan förbättra informationen till aktieägare och investerare, eftersom den ger upphov till nya sätt att informera också mellan de officiella rapporterna.

Sampo väljer lättare rapport

Det enda stora bolag på börsen som inte ger fyra fullvärdiga kvartalsrapporter är Sampo. I stället väljer man två normala rapporter och två förenklade. Orsaken är helt enkelt att bolagets delårsrapporter har börjat svälla ut alltför mycket.

– Den senaste rapporten var nästan 60 sidor. Därför lämnar vi varannan gång bort sådana tabeller där det i regel inte sker några förändringar på kvartalsnivå, samt tabeller som finns tillgängliga på annat håll. Textdelen blir däremot oförändrad, säger Jarmo Salonen, direktör för investerarrelationer på Sampo.

Att Sampo är det enda storbolaget som anpassar sig till de nya reglerna tror Salonen hänger samman med att bolaget verkar i finansbranschen, där rapporteringen är mera omfattande än till exempel bland industriföretag.

Någon kritik från investerare och analytiker har enligt Salonen inte hörts.

– Vi får väl se vad som händer i mitten av maj när den första rapporten av det nya slaget publiceras. Är den inte bra så får vi ompröva beslutet, säger Salonen.

De nya reglerna har förberetts inom EU i flera år. Helsingforsbörsens vd Henrik Husman säger att det är bra att man valde en modell som ger bolagen själva möjlighet att välja sin rapporteringsfrekvens. Om reformen rent allmänt är bra eller dålig beror enligt Husman på vilka branscher det handlar om.

– I vissa branscher är förändringarna inte så stora från kvartal till kvartal. Men i många börsbolag är det faktiskt bra att se siffrorna med tre månaders mellanrum. På tre månader kan det ske väsentliga förändringar i vissa bolag.

Centralhandelskammarens vice vd Leena Linnainmaa är i princip nöjd med reformen, men anser att bolagen borde ha fått möjlighet att rapportera också var fjärde månad, alltså tre gånger per år. Det går inte enligt det EU-direktiv som lagändringen bygger på.

– Vi hade önskat oss större flexibilitet, säger Linnainmaa.

Ökar långsiktigheten

Det talas ofta i kritisk ton om kvartalskapitalism som benämning på ett kortsiktigt tänkesätt där företagen i alltför hög grad koncentrerar sig på att visa upp fina siffror i nästa kvartalsrapport – på bekostnad av långsiktig utveckling. Kim Ittonen, forskardoktor på Hanken, hänvisar till europeisk forskning som visar att det faktiskt finns ett samband mellan hög frekvens på rapporteringen och fokus på kortsiktiga mål.

– Det finns forskning som pekar på fördelar med mindre frekvent rapportering. Det kan göra företagsledningen och placerarna mer intresserade av långsiktiga mål, säger Ittonen.

Hans kollega Jesper Haga har forskat i hur rapporteringsfrekvensen påverkar prisvolatiliteten, det vill säga prissvängningarna, på aktier. Haga disputerar i ämnet den 15 april.

– Min forskning visar att hög rapporteringsfrekvens har en lugnande effekt under marknadskrascher. Då är priserna mindre volatila om företagen rapporterar oftare, säger Haga.

Dessa bolag rapporterar bara två gånger per år i stället för fyra:

Huvudlistan: Biohit, Efore, Saga Furs, Sievi Capital, Soprano, Talentum, Talvivaaran Kaivososakeyhtiö, Plc Uutechnic Group.

First North: Cleantech invest, Elite Varainhoito, FIT Biotech, Herantis Pharma, Nexstim, Nixu, Robit, Siili Solutions, Taaleri.

Dessa bolag ger två normala delårsrapporter per år och två förenklade:

Huvudlistan: Dovre Group, Exel Composites, Incap, Kesla, Neo Industrial, Nurminen Logistics, Pohjois-Karjalan Kirjapaino, Rapala VMC, Revenio Group, Sampo, Takoma, Tecnotree, Tikkurila.

First North: Detection Technology, Zeeland Family

Källa: Nasdaq.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning