Flera avgörande skillnader mellan Haavisto-fallet och Mäenpää-fallet – om det blir omröstning räcker det med enkel majoritet

Grundlagsutskottet inleder behandlingen av förundersökning kring utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) på måndag. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

En minister är inte tvungen att avgå på grund av brottsmisstankar. Det är något som hens parti avgör.

På måndag tar riksdagens grundlagsutskott formellt emot polisens förundersökning kring utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) agerande i al-Hol-frågan.

Polisen har inte kommenterat resultaten i förundersökningen med hänvisning till att kommunikationsansvaret i ärendet ligger hos grundlagsutskottet. Även grundlagsutskottet har tills vidare hållit tyst om saken.

I onsdags kunde Helsingin Sanomat ändå rapportera att polisen misstänker Haavisto för två brott, tjänstebrott och brott mot samarbetsskyldighet inom ämbetsverk.

På torsdagen rapporterade Iltalehti att det i nuläget endast är Haavisto, som misstänks för brott.

– Grundlagsutskottet gav order om att göra en förundersökning av Haavistos förfarande. I den här utredningen har det åtminstone inte vid det här laget kommit fram några uppgifter som ger oss lagenliga grunder till att misstänka andra för brott, säger biträdande riksåklagaren Jukka Rappe till Iltalehti.

Eftersom flera klagomål lämnats in hos justitiekanslern undersöker också justitiekanslersämbetet utrikesministerns förfarande.

Haavisto själv har inte kommenterat förundersökningen med hänvisning till att ärendet är under arbete i utskottet.

Haavisto-fallet kan lätt uppfattas ha likheter med det nyligen aktuella Mäenpää-fallet, men det finns avgörande skillnader som inverkar på hur det kommer att behandlas.

En av de mest uppenbara skillnaderna är att riksdagsledamot Juha Mäenpääs (Sannf) uttalande i plenum finns väl dokumenterat i riksdagens diskussionsprotokoll. I Haavistos fall är det betydligt mera oklart vad som hände. Alla offentliga uppgifter om det bygger på parternas utsagor.

Anklagelser om påtryckningar

Händelseförloppet som ledde till förundersökningen kring Haavistos agerande som utrikesminister började i december i fjol.

Då rapporterade Ilta-Sanomat att Utrikesministeriets konsulära chef Pasi Tuominen anklagar Haavisto för att ha försökt pressa honom att repatriera finländska barn från al-Hol-lägret i Syrien.

Tuominen ansåg att Haavistos agerande bröt mot lagen om konsulära tjänster och efterlyste ett politiskt beslut, varefter Haavisto ville ta ifrån Tuominen hans arbetsuppgifter och ge dem till någon annan.

Debaclet mellan Haavisto och Tuominen eskalerade snabbt. Bland annat Utrikesministeriets personalförening ifrågasatte Haavistos agerande både då det gäller påtryckningarna och då det gäller fråntagandet av Tuominens uppgifter.

Detta ledde till att arton riksdagsledamöter lämnade in en anmärkning där de krävde att Haavistos agerande utreds.

Grundlagsutskottet behandlade anmärkningen och beslöt att be polisen inleda en förundersökning. Den blev klar i måndags.

Polisen har rätt att lägga ner en förundersökning om det misstänkta brottet är ringa eller om straffet är högst böter. I och med att detta inte har skett kan det innebära att misstankarna är allvarliga.

Men det är så klart också möjligt att polisen i ett dylikt fall inte vill fatta ett sådant beslut på egen hand.

Bild: Markku Ulander

En ministeransvarighetsfråga

En annan väsentlig skillnad mellan Haavisto-fallet och Mäenpää-fallet är att det förra gäller ministeransvarighet, det senare riksdagsledamöternas rätt att yttra sig i plenum.

Trots att grundlagsutskottet förordade att riksdagen bryter Mäenpääs åtalsimmunitet och tillåter åtal gick saken inte vidare, eftersom det kräver fem sjättedelars majoritet av rösterna i en omröstning i riksdagen. I och med att en stor del av oppositionen röstade emot åtalet avslutades behandlingen.

I ministeransvarighetsärenden räcker det med enkel majoritet, det vill säga mer än hälften av rösterna. Orsaken är att en minister i grundlagen jämställs med en tjänsteman medan en riksdagsledamot betraktas som en representant för folket och att åtal mot en riksdagsledamot betraktas som en demokratifråga.

Efter att ha tagit emot förundersökningen börjar grundlagsutskottets behandling av ärendet. Enligt planen kommer utskottet att ordna höranden av juridiskt sakkunniga när riksdagen inleder sin höstsession i september.

Därefter kommer utskottet att formulera ett betänkande som går till omröstning i plenum. I och med att regeringspartierna har majoritet i riksdagen har de ändå möjlighet att stoppa ett eventuellt åtal – om de så önskar.

Det är inte heller otänkbart att regeringspartierna skulle få stöd av oppositionspartiet Kristdemokraterna i en dylik omröstning. KD:s riksdagsledamot Päivi Räsänen utreds för närvarande för hets mot folkgrupp för några texter som hon skrivit för flera år sedan.

Om Haavisto skulle bli åtalad kommer ärendet att behandlas i riksrätten. Som åklagare i riksrätten fungerar riksåklagaren.

Kan få anmärkning

I likhet med polisen har grundlagsutskottet också möjlighet att fatta beslut att de misstänkta brotten är ringa och förorda att riksdagen röstar för att inte åtala Haavisto. Tröskeln för att åtala en minister brukar anses något högre.

Dessutom kan grundlagsutskottet komma fram till att Haavistos beteende har varit klandervärt och ge honom en anmärkning, men låta bli att förorda åtal.

Detta skedde till exempel i samband Nuorisosäätiö-härvan år 2009. Dåvarande statsminister Matti Vanhanen (C) anklagades för jäv då han var med om att fatta beslut om att tilldela stiftelsen pengar, som stiftelsen använde bland annat för att finansiera Centerkandidaters valkampanjer.

Polisen genomförde en förundersökning och förundersökningen behandlades av grundlagsutskottet. Grundlagsutskottet kom fram till att Vanhanen hade begått tjänstebrott, men att brottet var ringa.

Enligt lagen är Haavisto inte tvungen att avgå på grund av brottsmisstankarna. Frågan om Haavistos avgång är i detta skede politisk och beslutet ligger hos Haavistos parti.

Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning