Fler svenskar känner sig otrygga – polischef lovar kritiserad reform ger resultat

En femtedel av svenskarna känner sig otrygga i sina bostadsområden på kvällarna. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor. Bild: Mostphotos

Allt fler svenskar känner sig otrygga och det gäller speciellt kvinnor. Samtidigt lyckas polisen utreda färre brott. Nu vill rikspolischefen Dan Eliasson satsa speciellt på utsatta förortsområden och intygar att den reform han genomför får effekt – trots hård kritik.

Rubrikerna om bilbränder och skjutningar är många, likaså de om att polisbristen är omfattande och att uppklarningsprocenten för brott har blivit lägre. Nyligen utredde en polis i Malmö ett misstänkt mord, i stället för en utredningsstyrka på trettio personer som normalt.

Kanske föga förvånande visar en omfattande undersökning från Brottsförebyggande rådet att förtroenden för polisen har minskat.

Den visar också att den upplevda otryggheten har ökat. En femtedel av svenskarna känner sig otrygga i sina bostadsområden på kvällarna. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor. Siffran för kvinnor är 31 procent och 12 procent väljer att inte gå ut om kvällarna.

– Det är alarmerande, säger Erik Wennerström, generaldirektör på Brottsförebyggande rådet.

– Det innebär att man exkluderas från det liv man vill leva.

Enligt honom handlar det om en rädsla för att utsättas för sexualbrott som dels beror på ökad uppmärksamhet kring sådana brott, men också på att de faktiska sexualbrotten har ökat på tre år från 1,4 till 3 procent.

Rikspolischefen Dan Eliasson säger till HBL att det är "väldigt besvärande" att kvinnor känner sig mer utsatta och menar att polisen och samhället nu behöver analysera detta närmare och vidta åtgärder.

Omfattande reform

Trygghet eller otrygghet i Sverige också ur ett bredare perspektiv var ett tema på försvars- och säkerhetskonferensen i Sälen i går. Dan Eliasson var i blickfånget, han har fått som uppgift att genomföra en omfattande reform av hela polisorganisationen.

Hittills har resultatet inte varit speciellt övertygande – snarare tvärtom. Det största oppositionspartiet Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra gick så långt att hon före jul krävde hans avgång. Också polisfacken har varit hårda i sin kritik av omorganiseringen.

En färsk kartläggning från Dagens Nyheter visar att polisens brottsuppklarning inte har varit så låg som nu på sexton år. Dan Eliasson medger att statistiken "varit sluttande" men är optimistisk om att reformen får effekt.

– Som en följd av den ska vi bli fler och synligare ute på gator och torg. Vi kommer också att bli duktigare på att utreda brott, säger han.

Han vill satsa på att få ut polisen i samhället och tänker fokusera särskilt på utsatta förortsområden. Den svenska polisen har pekat ut fjorton, som de kallas, särskilt prioriterade områden.

– Människor som bor i vårt land har samma rätt till trygghet oavsett var man bor någonstans, oavsett kön, etnicitet, politisk åskådning, religiös åskådning. Du har samma rätt till trygghet i vårt land. Det är ett av fundamenten för hela det svenska samhällsbygget. Därför är det här väldigt oroväckande. Vi måste bryta trenden.

Har polisen misslyckats där?

– Det är inte i grund och botten en polisiär fråga. Jag skulle säga att vi är en av de få samhällsinstitutioner som tar vårt ansvar i utsatta områden. Vi är kanske den enda statliga myndighet som finns där. Jag hör väldigt mycket från politiskt håll om socioekonomiska insatser men jag ser dem inte. Var är de här stora satsningarna som ska göra förändringar? Jag har inte tagit del av dem i alla fall. Här måste vi hjälpas åt i det svenska samhället och vända utvecklingen.

Han säger att livsvillkoren i de här områdena och kriminaliteten "inte ser ut som det borde". Uppgifter om stenkastning mot polis förekommer inte sällan.

– Det finns inget område i Sverige där inte svensk polis åker in med full kraft. Men i vissa områden måste vi vara flera och vi måste planera våra insatser så att inte de kriminella kör ut oss, säger Eliasson.

Rikspolischefen Dan Eliasson säger till HBL att det är "väldigt besvärande" att kvinnor känner sig mer utsatta och menar att polisen och samhället nu behöver analysera detta närmare och vidta åtgärder. Bild: EPA/Henrik Montgomery

"Tappat närvaro"

Det sjunkande förtroendet för polisen kommenterar han med att "vi tyvärr nog har tappat en viss närvaro, en viss produktion en viss förmåga" vilket återspeglar sig i siffrorna.

Det igen beror på flera faktorer, menar han. Migrationsströmmarna gjorde att Sverige införde gränskontroller som poliser utför. Asylboendena är ofta placerade långt ute på landsbygden där det inte finns polis. När unga män samlas på liten yta kan det bli bråk, säger han, och då krävs polisresurser. Han talar också om en gängbrottslighet med skjutningar "som vi inte sett förut i det svenska samhället".

Och så reformarbetet som krävt resurser men som ska börja ge resultat i år, vill han intyga.

Intervjun gjordes tisdag 10.1.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning