Fler positiva asylbeslut i fjol – asylsökande uppger sig ha konverterat till kristendomen

Demonstration framför Migri i fjol. Antalet asylsökande som ansökte för första gångeni fjol var betydligt mindre än innan hösten 2015. Då låg siffran på 3000-4000 i året men i fjol hade endast 2139 ansökt för första gången.Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

Förra året ansökte ännu färre om asyl än åren innan 2015, när antalet asylsökande började öka. De positiva besluten har ökat i och med att allt fler uppger i besvärsskedet att de konverterat till kristendomen.

I fjol har asylsökande framfört flera nya grunder för sin ansökan i besvärsskedet. Den vanligaste är konvertering till kristendomen, visar ny statistik av Migrationsverket.

– Ansökningarna har varit varierande. När sökandena har uppgett nya grunder har vi behövt kontrollera om man bara skrivit det för att få ett positivt beslut eller om man verkligen konverterat till kristendomen, säger Esko Repo, direktör för asylenheten vid Migrationsverket.

Enligt Repo har det vanligaste varit att Migri antingen fått tillbaka en ansökan efter överklagan från förvaltningsdomstolen, eller tagit emot en helt ny ansökan. I den nya ansökan har asylsökanden lagt till konverteringen till kristendomen som ett skäl för asyl.

Asylsökande kan enligt lagen beviljas asyl på grund av konvertering till kristendom om personen i fråga löper risk för förföljelse på grund av sin religion om hen återvänder till hemlandet. Enligt Repo har ansökningarna varit svåra att behandla.

– Vi har ställt förtydligande frågor och sedan utvärderat trovärdigheten hos sökandens rapport och de nya grunderna.

Konvertering till kristendomen var ännu förra våren vanligare i Finland än i övriga Norden men nu har det enligt Repo även blivit vanligare i Norden och i övriga EU.

Färre asylsökande – fler positiva beslut

Förra året ansökte sammanlagt 5 059 personer om asyl i Finland, och 40 procent av dem som fick svar var positiva. Antalet negativa beslut var ungefär 42 procent, av både första ansökningar och nya ansökningar.

Finland tog också emot en del asylsökande via interna EU-förflyttningar, och de kom huvudsakligen från Eritrea och Syrien. I princip alla av dem har fått positiva beslut, säger Repo.

– Vi har under 2017 försökt komma tillbaka till nivån som den var 2015.

Antalet asylsökande som ansökte för första gången var dock betydligt mindre än innan hösten 2015. Då låg siffran på 3 000-4 000 i året men i fjol hade endast 2 139 ansökt för första gången.

Repo säger att en av orsakerna till minskningen är att flera kontroller har satts upp i Europa.

– Det finns fortfarande stora flyktingläger utanför Europa och massor som vill komma till Europa. Nu har man bara tagit till åtgärder så att det blivit svårare för folk att pressa sig igenom.

Totalt 12 600 nya finska medborgare

Sammanlagt blev 12 600 personer finska medborgare år 2017. Ryska medborgare är fortfarande den största gruppen av sökande, även om man kan se en liten minskning i antalet ryssar. På andra plats kommer irakier.

Antalet ansökningar på grund av arbete ökade också i fjol, varav den största gruppen var forskare.

Brexit kan också haft viss inverkan då 201 britter ansökte om finskt medborgarskap, vilket kan jämföras med året innan när endast 100 ansökte.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00