Ska vi bära munskydd eller inte? Åsikterna går isär

De här kunderna använde munskydd i en mataffär i Gräsviken i Helsingfors. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

När apoteken fått slut på munskydd har folk i flera länder börjat tillverka egna. Borde alltså så många som möjligt gå omkring med munskydd eller inte? Och vem skyddar ett munskydd egentligen?

På Arbetshälsoinstitutet säger Erja Mäkelä, sakkunnig i frågor om skyddsutrustning, att ingen kan förbjuda privatpersoner att sy egna munskydd, men att de hemtillverkade skydden officiellt inte kan kallas skydd.

– Problemet med alla munskydd är att de så lätt används fel. Om de ska vara till nytta ska de tas på med rentvättade händer och sedan ska man inte peta på dem alls medan man bär dem. Det här klarar folk sällan av, säger Mäkelä och påminner om att det finns forskning som visar att de flesta personer rör vid sitt eget ansikte 26 gånger per timme.

Om Mäkelä själv skulle sy ett munskydd skulle hon göra det av tunt lakanstyg.

– Om tyget inte andas kan det i stället samlas för mycket koldioxid i det och andningen dessutom bli för tung genom tyget. Det är farligt särskilt för till exempel personer med högt blodtryck eller hjärtsjukdomar.

Mäkelä säger att inte heller den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rekommenderar hemgjorda skydd.

För första gången någonsin har det finska beredskapslagret öppnats för att säkra tillgången till bland annat munskydd för vårdpersonalen i Finland. Bild: Mostphotos

– Alla är helt överens om att munskydd kan föra det goda med sig att ens egna nysningar till en del stannar inne i det egna munskyddet, men man kan inte lita på att de här skydden förhindrar att man själv smittas, säger hon.

I stället för att rekommendera att alla skulle ge sig ut på stan med munskydd säger Mäkelä att Finland är ett så glest befolkat land att vi här gott klarar av att hålla oss på en eller två meters avstånd från varandra. Och så påminner hon om handtvätten.

På måndagen arbetade Mäkelä med att kommentera munskydd och säkerhet med Institutet för hälsa och välfärd (THL).

– Vill man uttrycka det slagkraftigt så kan man ju säga att jag åtminstone inte rekommenderar någon att truga hemgjorda munskydd på sin hjärtsjuka mormor, säger hon.

I en studie 2013 jämfördes hemmagjorda andningsskydd tillverkade av bland annat T-tröjor med kommersiellt producerade andningsskydd för vården. Resultatet var att de kommersiella skydden stoppade mikroorganismer som bärarna hostade ut tre gånger bättre än de hemmagjorda. Forskarna kom till att ett antal material kan stoppa droppar från hostningar, men att skydden också måste sluta tillräckligt tätt. På grund av sin styvhet var därför skydd av dammsugarpåsar sämre än de av bomullströjor. Forskarna påpekade att maskerna inte gör nytta om bärarna inte också iakttar god handhygien. Studien Testing the efficacy of homemade masks: Would they protect in an influenza pandemic? publicerades i tidskriften Disaster Medicine and Public Health Preparedness 2013 (7) 4.

I en nederländsk studie från 2008 testades skillnaden mellan andningsmasker, munskydd och hemgjorda tygskydd. Den här studien slog fast att alla slags munskydd, trots sina brister, kan användas av allmänheten som en del av smittbegränsningen under en pandemi.

Precis som den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC avråder den motsvarande europeiska, ECDC, från att använda scarfar och andra tyg som munskydd i vården. Motiveringen är att tygen skyddar dåligt för smitta.

"Ni borde ha fler"

I helgen citerade den vetenskapliga tidskriften Science George Gao, generaldirektör för den kinesiska smittskyddsmyndigheten. På frågan om vilka misstag övriga länder nu gör i smittskyddsarbetet svarade Gao att fler borde bära munskydd för att minska droppsmitta också via dem som känner sig symtomfria.

Docenten i klinisk epidemiologi, Kari Tikkinen, vid Helsingfors universitet och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är en av dem som engagerat sig i diskussionen om munskydd under de senaste dagarna. Han är övertygad om att smittspridningen skulle vara mindre om så många som möjligt skulle använda munskydd. Argumentet att folk ändå petar på sitt munskydd, skjuter upp det i pannan eller låter den hänga under hakan ibland är enligt honom ingen orsak att låta bli att försöka.

– Vi ger ju regler för handtvätt också och alltid finns det någon som slarvar där, men ju flera som gör rätt, desto bättre, säger han.

Menar du att den som går ut på stan med munskydd kan klara sig undan smitta?

– Nej. Vi vet fortfarande för lite. Mina kommentarer är därför spekulationer, men jag tror att också ett lite sämre munskydd kan hejda åtminstone en del av de droppar och virus som skulle flyga fritt i en nysning utan skydd, säger han.

Tikkinen ser munskydden som ett sätt att visa omsorg.

– Det är helt klart att det är mycket viktigt att följa THL:s råd om handtvätt och hålla fysisk distans, men när man går ut bland folk kunde alla ha munskydd. Det innebär inte att det plötsligt blir tryggt att gå på krog eller konsert.

"Svag beredskap"

Tikkinen säger att det är klart att vården ska ha förtur till munskydd om lagren tryter.

– Men när de gör det så visar det också på att beredskapen varit för svag. Det är ju ett politiskt beslut, men genom att satsa på att köpa in eller tillverka fler skydd för alla tror jag staten sparar mycket i förlängningen, säger han.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar fortfarande noggrann handtvätt, hänsynsfull hostningsteknik, fysisk distans och rengöring av ytor som grundläggande metoder för att hindra smittspridning. Enligt WHO finns inte tillräckligt starka vetenskapliga bevis för att rekommendera annorlunda, men man påpekar att organisationen arbetar med den kunskap som finns för närvarande och att ny information kan kräva att man reviderar rekommendationerna.

Nyttan med munskydd diskuteras nu aktivt globalt. Under måndagen meddelade Österrike att landet inför krav på munskydd för alla som handlar i landets matbutiker.

I en rondell i österrikiska Deutschkreutz påminner påskhararna om landets pinfärska beslut att kräva munskydd av alla som handlar i mataffärer. Bild: Robert Jaeger/AFP-Lehtikuva

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning