Fler än någonsin förr går på museum – inte museikortens förtjänst

Antalet museibesökare och inkomster till museerna har skjutit i höjden det senaste året. Men allt är inte de populära museikortens förtjänst.

Finländska museers inträdesinkomster har stigit med 5,7 miljoner euro under de två senaste åren, och besökarantalet steg förra året med en miljon. Museikortet sägs vara en orsak till den plötsliga höjningen av besökare och intäkter. Med kortet, som kostar 64,90 euro, kan man besöka 250 olika museum runtom i Finland.

– Orsakerna till framgången är flera men det fina innehållet som finska museer bjuder på, ett aktivt publikarbete och förnyelse är några av dem. Museikortet finns till för att sänka tröskeln, säger utvecklingsdirektör Seppo Honkanen på FMA Creations, som sköter bland annat verksamheten kring museikorten.

Museibranschens utveckling 2014-2016

Museumens inkomster från inträdesavgifter + 5,7 miljoner euro

Försäljnings- och tjänstinkomster: + 1,5 miljoner euro

Totala antalet besökare: +1,2 miljoner

Antal betalda museumbesök: +0,7 miljoner euro

Om man besöker alla museum på ett år, blir det att kosta 26 cent per besök, medan en normalprissatt biljett för en vuxen kan kosta upp till 15 euro.

– Det är en bra innovation, och det sänker nog tröskeln för att besöka museer, säger museichef Susanna Pettersson på Ateneum.

Det har gått två år sedan korten togs i kraft i maj 2015. På Ateneum har man däremot inte haft något besöksrekord sedan kortet började användas. Senaste besöksrekordet var året innan det lanserades, år 2014, då Ateneum hade 400 000 besökare.

– Nästan alla som har museikortet skulle ha besökt museet i alla fall. Den största skillnaden är att de som har kortet ofta besöker museet flera gånger per år, säger Pettersson.

Museichef Susanna Pettersson. Bild: Tor Wennström/HBL-arkiv

Stiger i popularitet

Alla 250 museer är med och finansierar museikortsfirman som också sköter marknadsföring och betalar tillbaka intäkter åt museerna. Nationalgalleriet, som Ateneum är en del av, är den största finansiären. Som minst har Ateneum fått tillbaka 40 procent av museikortsintäkterna, och som mest kring 60 procent. Den stora variationen beror på att vinsten är bunden till antalet besökare på ett år.

– Det försvårar vår budgetplanering, och borde utvecklas, säger Pettersson.

Hon betonar ändå att bildkonstcentrumet Nationalgalleriet, som Ateneum drivs av, frivilligt deltar i museikortsprojektet. Antalet Ateneumbesökare med museikortet är 55 000 hittills i år, medan det totala antalet besökare är 190 000.

– Vi arrangerar fler utställningar än någonsin förr. Men vi får ju in mindre pengar än om alla skulle köpa fullprisbiljetter, säger Pettersson.

– Det är sant. Men enligt mig är det mera relevant vad som blir i handen, säger Honkanen.

Vi arrangerar fler utställningar än någonsin förr. Men vi får ju in mindre pengar än om alla skulle köpa fullprisbiljetter.

Totalt har 126 000 finländare köpt kortet och just nu är 110 000 kort i kraft. I medeltal gör varje kortinnehavare kring nio museibesök per år.

– Människor som har kortet ser museibesöken som en hobby, och tar med vänner som i sin tur köper fullprisbiljetter, och man handlar ofta i stället mer från museibutiken och kaféet, säger Honkanen.

Det här kan Susanna Pettersson delvis hålla med om.

– Alla vinner.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00