Flaggar SDP för flera nya skatter och högre skatter?

Bild: Wilfred Hildonen

Vårt välstånd kan inte byggas på en konfiskatorisk beskattning, utan på att så många arbetsföra medborgare som möjligt kan utföra meningsfulla arbetsuppgifter.

Glädjande att få en snabb reaktion av partisekreterare Antton Rönnholm (HBL Debatt 11.4) på de farhågor jag beskrev i en färsk insändare (HBL Debatt 10.4) beträffande SDP:s beredskap inför den allmänt förväntade konjunktursvackan i både inhemsk och internationell ekonomi. I det fall att SDP blev störst i riksdagsvalet tillträder ordförande Antti Rinne sannolikt som statsminister. Vilka förväntningar kan vi då ställa på den politiska styrningen? Skall vi se på hur SDP och de fjärrstyrda fackförbunden agerat i tidigare krävande situationer eller skall vi sätta vår tilltro till att SDP har blivit ett näringslivs- och företagarvänligt parti med flexibel inställning till de anpassningar det nya konjunkturläget kräver?

Rönnholm har en lösning: "I Socialdemokraternas grundligt beredda skattelinje tryggas finansiering av den gemensamma välfärden genom att bredda och täta skattebasen. Då fler bidrar kan skattesatserna hållas skäliga." Skall detta tolkas så, att SDP flaggar för flera nya skatter och högre skatter? Avser man högre kapitalskatt, högre fastighetsskatt och brantare progression? Om så vore, tänker man då att de livsviktiga nya arbetstillfällen som landet så intensivt behöver skulle uppstå fortare och mer bestående?

Vårt välstånd kan inte byggas på en konfiskatorisk beskattning, utan på att så många arbetsföra medborgare som möjligt kan utföra meningsfulla arbetsuppgifter. Det är osannolikt att en betydande del av de internationellt inriktade större företagen kommer att erbjuda nya omfattande arbetstillfällen i hemlandet. Det kan till och med vara så att arbetstillfällena i Finland inom dessa företag minskar. De nya arbetstillfällena skapas av de små och medelstora företagarna, riskvilliga familjeföretagare med mera.

I ett historiskt perspektiv har SDP och de fjärrstyrda fackförbunden inte haft någon större förståelse för hur företag försäkrar sig om sin konkurrenskraft. Emligt Rönnholm är "den finska arbetsmarknaden flexibel i en europeisk jämförelse". Kasta en blick på strejkintensiteten och de illegala strejkerna i Finland och ställ frågan till de nationella och internationella kundgrupper som bygger sina affärsrelationer på långvarigt förtroende och leveranssäkerhet.

SDP och facket har en inbyggd skepticism mot att mindre och medelstora företag besitter den bästa uppfattningen om hur lokala arbetstillfällen skapas, hur arbeten utförs och hur de anställda behandlas och belönas. Skall den av SDP stödda fackrörelsen få fortsätta att hårdhänt också dominera i företagsmiljöer som valt en framtid utan någon form av fackanslutning? Kunde SDP och fackförbunden tänka sig att i sitt välsmorda 2030-programarbete lägga in ett konstaterande om att fackanslutning i Finland är en fråga som bäst löses av företagen och arbetstagarna själva och inte av fackpampar som kämpar mot ett stadigt medlemsbortfall och för sin egen överlevnad?

För ett progressivt socialdemokratiskt parti med flexibel inställning till hur "kakan" skall fås att växa och inte enbart hur den bör fördelas finns ett otal möjligheter. Rönnholm nämner själv några: investering i utbildning, forskning och utveckling. Ett annat bidrag till välståndet kunde vara att bygga en betydligt större förståelse för hur näringslivet och de lönsamma företagen fungerar för att ytterligare kunna befästa sin roll som välståndets primära finansiärer.

Tom Palmberg Helsingfors

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46