Fiskeriforskaren trivs vid vida vatten

Vida öppna vatten, kala kobbar och sköna skär väckte kärleken till skärgården och passionen för havet och dess väsen. I dag är Michaela Aschan professor i fiskeribiologi och förvaltning samt prodekan för en av fakulteterna vid universitetet i Tromsö.

Det är vattnen kring Halsskär som ligger söder om Hitis i Skärgårdshavet som är ursprunget till Michaela Aschans väg till studier i marinbiologi, fiskeriförvaltning och professuren.

Familjen Aschan har tillbringat sina somrar på Halsskär sedan tidigt 1960-tal då hennes bror upptäckte holmen och föreslog för fadern att de köper skäret tillsammans.

– Min bror hade naturligtvis inte råd med en egen holme, men pappa ställde upp och det har ingen ångrat, säger hon och får medhåll av mamman, tidigare Esbopolitikern Ebba Aschan som trotsar ålderns begränsningar med bravur och tillbringar även denna sommar på skäret tillsammans med dottern och hennes syster. Ebba Aschan är vid det här laget 99 år gammal.

Nära havet. Vattnen i den finländska skärgården gav Michaela Aschan ett brinnande intresse för marinbiologi, i dag forskar hon i större vatten som Barents hav och Svalbard. Bild: Leif Weckström

Michaela Aschan ger modern en öm och tacksam blick.

– Jag har svår dyslexi, och tog en gång samma ordtest som mina barn. Testet förklarade mig mer eller mindre som dysfunktionell. Men mamma läste högt för mig jämt och ständigt, ofta och gärna och jag är övertygad om att hon lade grunden för en känsla för språket fast jag fortfarande skriver fel, säger hon och tackar också sin skola Zillen eller Zilliacuska skolan som tidigt utgick från en pedagogik som stödjer elever med till exempel dyslexi.

Prat, mat och akvareller

Och visst har hon känsla för språket. När vi besöker Aschans på Halsskär pratar hon oavbrutet i fyra timmar, än om de lyckliga somrarna på sommarparadiset, än om glädje och utmaningar i skolan, om beslutsamheten att klara studentskrivningarna, studierna i marinbiologi vid Helsingfors universitet och hårt arbete som ledde via en kurs i Bergen och universitetet i Oslo till Havsforskningsinstitutet och professuren i Tromsö i Norge.

Samtidigt som hon berättar och gestikulerar tillreder hon middag och målar akvareller, energin bokstavligen bubblar i och omkring henne.

– Jag kopplar av från forskning och undervisning genom att dels tillreda mat, dels måla. Och jo, i Norge gör jag som norrmännen, rör mig naturligtvis i fjällen både till fots och på skidor.

Marinbiologen och matlagaren har förstås fisk som favoritråvara, och den ädlaste och läckraste är enligt henne valfisk. Men norsk lax fungerar också fint.

– Och så älskar jag kammusslor.

Aschan ser ingen konflikt i hennes arbete med att främja sund och god fiskerinäring och njuta av också odlad norsk lax.

– I Norge är vattendragen väldigt strömsatta så dilemmat med eutrofierande foder uppstår inte på samma sätt som i till exempel finländska vatten. Men i Norge finns problemet med genetisk förorening då odlade laxar kommet åt att rymma och vandrar upp i de norska älvarna med den fria laxen. Förekomsten av laxlus, ett litet kräftdjur som suger sig fast i skinnet på fisken är en annan utmaning.

– De finländska fiskodlarna är å andra sidan inte de enda bovarna när det gäller övergödningen i Östersjön. Mer eller mindre renat avloppsvatten från befolkningen och utsläpp från lantbruket bidrar också.

Sluta förorena helt enkelt

Michaela Aschan

Vem: Michaela Aschan, 56, född i Helsingfors, bosatt i Tromsö, Norge.

Familj: Livskamraten Petter Olsen även han forskare med mat och fiskeri som specialitet. Barnen Garri och Aino med ursprung i Etiopien och fosterdottern Sofia samt två barnbarn.

Läser på fritiden: Gärna kokböcker för att hämta inspiration och romaner av bland andra Linn Ullman och Carlos Ruiz Zafon.

Favoritfiskrätter: Valfisk, lax, kammusslor som jag röker, grillar eller tillreder olika varianter av ceviche.

Gör i sommar. Njuter av Halsskär i Rosala, lagar mat och bjuder in vänner från nära och fjärran. Och målar akvareller.

Enligt Aschan är få marina ekosystem så bra undersökta som Östersjön. Forskarna har nu trovärdiga modeller som kan bidra till bättre förvaltning av Östersjön och dess resurser.

– För det behövs mera vilja och samförstånd.

Aschan har forskat i bottensegmentets liv, i räkor och fiskarters utbredning i relation till klimatförändringen och stigande vattentemperaturer. För till exempel räkor är varmare vatten en katastrof.

– Räklarvens kläckning styrs av vattnets temperatur och hotbilden är att räklarven kläcks ett par veckor för tidigt. Räklarven lever på plankton som å sin sida blomstrar upp när ljuset kommer på våren, och ljuset tar inte hänsyn till vare sig värme eller kyla. Så i praktiken svälter räklarven ihjäl för att planktonförekomsten utvecklas senare.

Som prodekan leder Aschan forskningsaktiviteten vid fakulteten för biovetenskap, fiskeri och ekonomi, och i arbetet som professor ingår forskning i marin ekologi, populationsbiologi och ekosystemförvaltning främst i Barents hav och Svalbard men också i Europa.

EU-projekt i miljonklassen

– Vi har flera stora EU-projekt i miljonklassen. Jag leder nu projektet ClimeFish som engagerar 16 länder även utanför Europa, som Chile, Kanada och Vietnam. Projektets syfte är att hjälpa fiskeri- och akvakulturnäringarna i strävan att tackla klimatförändringens inverkan på fiskproduktionen både i havet och i sötvatten.

Genom vetenskapligt samarbete ska man inom ramen för ClimeFish sammanställa kunskap om fisk, fiskeri och akvakultur och därmed skapa redskap för att identifiera följderna av klimatförändringen.

– Principen är att bygga upp ett stödsystem för fiskerinäringen och därmed säkra god fiskeproduktion i Europa genom att bidra till nationella klimatanpassningsplaner.

– Vi är också med i projektet DiscardLess med syfte att ta tillvara bifångsten i stället för att kasta bort den, och på det sättet att främja och bevara diversitet och förutsättningar för fiskeriet.

Ett annat EU-stött forskningsprojekt heter MareFrame där Michaela Aschan samarbetar med bland annat Helsingfors universitet. MareFrame handlar om att säkerställa ekosystemmodeller som är relevanta för fiskarna och förvaltningen och så att modellerna faktiskt också är användbara.

– Här jobbar vi i dialog med fiskarna och utnyttjar deras kunskap på många olika vattenområden som Östersjön.

Michaela Aschan är utöver en passionerad forskare i fiskerinäringens alla nivåer även en kvinna som inte räds att ta sig ut på de stora haven för att uppleva sin sektor i praktiken och ur olika synvinklar.

– När jag på 90-talet hade ansvar för kartläggningen av räkbeståndet i Barents hav fångade vi räkor med trål. För att stabilisera trålen införde jag ett sätt att styra mynningen genom en vajerkonstruktion. Dom kallar den än i dag för Michaelas trosstreck.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42