Fisk från badkaret eller livsfarlig ägglikör – julmaten ser olika ut i olika länder

Andreas Ahrens har besökt många länder och även firat jul utomlands flera gånger. Den bästa utländska julmat han smakat är den filippinska rätten "lechon", en hel gris fylld med örter och grönsaker som steks i över fem timmar. Bild: Heidi Hakala/SPT

Den som rest runt i världen vet att julmaten kan se väldigt olika ut. Eller vad sägs om gelé med grisöron eller karp som simmat runt i det egna badkaret? Lika oätligt som det låter för oss är vår älskade lutfisk för människor i andra länder.

Julmaten är något som många har starka åsikter om, antingen gillar eller ogillar man de mattraditioner vi har kring jul. Om man räknar in också andra länders julbord kan åsikterna bli ännu starkare.

På Grönland heter juldelikatessen kiviak, en rätt där man på sommaren fyller en säl med upp till 500 arktiska fåglar som sedan får fermenteras i magen fram till jul, då man skär upp magen igen.

Den grönländska rätten kiviak finns med på uställningen på Disgusting food museum. En säl stoppas upp med hundratals små fåglar som får fermenteras i magen fram till jul. Bild: Anja Barte Telin

I Östeuropa finns en jultradition där man köper en levande karp som sedan hålls vid liv hemma i badkaret fram till jul, då den blötläggs i mjölk, paneras och steks.

– Traditionen kommer troligen från en tid före kyl och frys. Att hålla fisken levande till jul var det enda sättet att veta att den var färsk. Det är en tradition som fortfarande lever kvar trots att vi i dag har kylskåp, säger Andreas Ahrens, chef på Disgusting food museum i Malmö.

Museet samlar konstiga maträtter från världens alla hörn, med målet att visa hur stort uppfattningen om vad som är normal mat kan skilja sig mellan olika länder och kulturer.

På sjuttiotalet dök många udda julrätter upp, säger Ahrens. Då började rätter där man stoppar in mat i någon form av gelé dyka upp i olika matkulturer, hos oss i form av aladåb.

– Det finns i väldigt många kulturer och i otroligt många varianter, men det är rätt sällan någon som gillar det.

På sjuttiotalet började man experimentera med rätterna på julbordet. Då blev det bland annat modernt att stoppa in mat i gelé, såsom i kakan på bilden. Bild: Anja Barte Telin

Finns det något på vårt julbord som utlänningar finner äckligt?

– Lutfisk, som i dag är en tradition både i Sverige, Finland, Norge och med utvandringen i delar av USA, är något som många benämner som väldigt äckligt. Det gäller både konsistens, lukt och smak. Det är också ett väldigt konstigt sätt att tillaga fisk, först gör man den helt oätlig med lut och sedan gör man den ätlig igen. Dessutom måste man börja tidigt och det är mycket jobb med att byta vatten varje dag.

– Brysselkål är också en klassiker som folk älskar eller hatar. Många barn tilltalas inte av smaken, men själv har jag börjat tycka mer om det år för år. Och sill. Vissa länder är väldigt bekanta med sillen, men många av dem som besöker vårt museum tycker det är konstigt att vi äter så mycket sill.

Migration och klimat kan påverka julmaten

I ett blogginlägg på museets hemsida presenterar Ahrens några utländska jultraditioner som de flesta av oss skulle klassa som äckliga. Men mycket av vår uppfattning om vad som är äckligt handlar om vad vi förväntar oss att det ska smaka, säger han, och om hur det ser ut.

– Många som smakar på insekter säger att det inte är smaken som är problemet, utan tanken på att det är en insekt.

Museet är resultatet av de många resor som Ahrens och kollegan Samuel West gjort till världens alla hörn, där de ivrigt prövat de lokala kökens specialiteter. Ahrens har firat många jular utomlands och säger att den bästa utländska julmat han smakat är helstekt gris, "lechon", på Filippinerna. Grismagen fylls med säsongens örter innan den steks över eld i många timmar.

– Det var otroligt gott men lite makabert.

Har du något tips åt den som vill testa något nytt och spännande på julbordet i år?

– Om man vill vara lite smågalen men ändå göra något gott kan man göra en Trim a Tree-dip. Man blandar färskost, cheddar, ädelost, Worcestershiresås och hackad lök och formar det till en julgran som man klär med lite kex eller chips.

Dags att testa något nytt på årets julbord? Självklarheter på nordiska julbord, såsom lutfisk, sill och brysselkål, anses oätligt i andra länder. Bild: Pixabay

Ska du själv testa något nytt på ditt julbord?

– Ja, två saker. Det ena är panettone, ett italienskt sött julbröd som innehåller bland annat apelsinskal. Jag prövade det för första gången nyligen och tyckte det var fantastiskt gott. Det andra är en Janssons frestelse gjord på fermenterade små räkor, jag är allergisk mot fisk och missar därför en stor del av julbordet, men räkorna smakar lite som ansjovis.

I framtiden tror Ahrens att julmaten kommer att vara allt mer vegetarisk och vegansk. Det intressanta är att man ändå vill att de nya ingredienserna ska smaka som de gamla, säger han, och nämner tofu med kalkonsmak som exempel. Man vill hålla traditionen levande, men göra den vegansk.

– Det ska bli intressant att se hur vi i framtiden, med hänsyn till klimatet, inkorporerar nya ingredienser i vår julmat, såsom insekter. Det är också intressant att se hur blandningen av olika kulturer påverkar julmaten. Vad tar man med sig från sitt gamla hemland om man flyttar? Och hur blandar man traditioner så att man både känner sig som hemma och som del av ett nytt land?

Eggnog är en form av ägglikör med mjölk, råa ägg och sherry. Alkoholen tar död på möjlig salmonella, men inte alltid: 1981 dog fyra människor efter att ha druckit eggnog.

Den ryska rätten holodets, också känd som aspic, är en gelékaka som fylls med grisdelar som innehåller mycket ben, skinn och brosk såsom ben, öron och klövar.

I Sydafrika är mopanemaskar en delikatess. Smaken beskrivs som salta potatischips. Att det blev en julrätt är en slump och beror mest på att maskarna smakar bäst just i december.

I England säljs julmat på konservburk, så kallad Christmas tinner, där alla typiska julrätter är hoptryckta i en: kalkon, brunsås, potatis, ägg, bacon, julpudding och brysselkål. Finns också i vegetarisk och vegansk form.

Cuscuz paulista är en rätt från Sao Paulo i Brasilien som till formen liknar en sockerkaka, men ingredienserna består av corn flakes, tomat, ägg, ärtor, oliver och sardiner.

Påfågel var en vanlig julrätt i Europa fram till 1600-talet. Då bestämde man sig i England för att byta ut påfågel mot kalkon, som är en vanligare fågel och lättare att föda upp.

Källa: Disgusting food museum

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning