Finska patienter saknar fakta för att välja vårdalternativ

Bild: Cata Portin

Den privata vårdmarknaden växer så det knakar. Den offentliga vården ser över sina rutiner. Båda förbereder sig på dagen då kunderna – patienterna – kan välja vårdgivare friare än i dag. Men patienterna saknar möjligheter att fatta informerade beslut. Därför startas nu ett pilotprojekt för att utveckla nationella kvalitetsregister.

Nyligen droppade regeringen ner en julklapp hos Institutet för hälsa och välfärd, THL. Institutet fick 1,5 miljoner euro extra för ett registerprojekt. I praktiken handlar det hela om något som patienter i Sverige, Norge och Danmark haft tillgång till i tiotals år: information om vårdens kvalitet. Och med kvalitetsregister avses inte bara tabeller över hur många patientbesök en viss vårdcentral haft, utan en databas som avslöjar både nivån på klinisk kvalitet och patientupplevelserna av den.

För att konkretisera:

Situation 1: Du har fått höra att du har en cancersjukdom som bör behandlas, men att det finns flera möjliga behandlingsalternativ. Hur ska du välja för att maximera din livskvalitet efter behandlingen? Hur kan du kontrollera vad andra patienter haft för erfarenheter efteråt?

Situation 2: Du behöver få en visdomstand utdragen. Ingreppet kan göras vid närmaste vårdcentral eller privat. Nu vill du veta vilken väg du ska välja: några månaders kötid till vårdcentralen eller ett ingrepp med stöd av kundsedel hos en privat tandläkare, som uppger sig vara specialiserad på visdomständer och har tid för dig snart? Vad vill du veta för att fatta beslutet? Hur många som upplevde smärta under ingreppet? Hur många som klarade sig utan en infektion efteråt?

Gemensam nytta

Svaren kanske finns, men för att få dem är du hänvisad till vad din läkare berättar, till att leta på nätet, till att kontakta Cancerregistret eller en patientförening. Du kanske har turen att bo i ett sjukvårdsdistrikt där informationen om just din sjukdom samlats in och utvärderats. Svaren kunde ändå finnas tillgängliga i ett nationellt register, uppbyggt av uppgifter som matats in i systemet av alla vårdgivare efter varje patientbesök enligt en standardiserad mall. Ju fler patientuppgifter, desto säkrare kunde registret tala om för dig hur ofta tandutdragningen ger komplikationer på just de kliniker du står och väger mellan. Det kunde tala om för dig hur länge en hur stor del av patienterna med samma cancersjukdom som du lever efter diagnosen, men också hurdan livskvaliteten varit hos dem som valt varierande behandling.

Detta är ett patientperspektiv. Till det finns också ett läkarprofessionens perspektiv, nämligen att ju mer utvärdering som finns av klinisk verksamhet, desto säkrare hittar allt fler läkare den optimala behandlingen för enskilda patienter. Nationella kliniska register kan vara informativa för patienter, men också fortbilda läkarkåren och vårdpersonalen. Därutöver kan de innehålla värdefulla data för forskare av olika slag.

"Rättvis hälsonytta"

Pia Maria Jonsson, ledande sakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd och expert på frågor om social- och hälsovårdens organisation och finansiering, säger att nationella register helt enkelt ger medborgarna rättvis hälsonytta.

– De kan ge helt konkret information om hur vårdkvaliteten skiljer sig mellan sjukhus i olika regioner och vi har faktiskt redan några register. Implantatregistret på THL är ett bra exempel. Den kunskap som registreras kan till exempel hjälpa att upptäcka att ett implantat av ett visst fabrikat ger sämre resultat än ett annat. Då kan man sluta använda det sämre fabrikatet.

Frågan om kvalitet i vården handlar inte bara om kötider eller om kvalitetsskillnader mellan offentliga och privata vårdgivare. Den handlar också om hur man mäter kvalitet på olika nivåer: i primärvården, i specialistvården och för socialtjänster som hemvård. Forskningschef Timo Seppälä på THL säger att kvalitetsregistren är det absolut viktigaste för vårdreformen just nu.

– Utan registren har ingen en chans att veta vilken vård som är bra eller dålig, säger han.

Seppälä leder THL:s enhet för hälso- och socialekonomi (Chess), som arbetar med två stora projekt. Perfect följer vårdkedjorna inom specialistvården för att se hur effektiva de är och vad de kostar. Projektet EuroHope är ett internationellt forskningsprojekt, som granskar kvalitet, kostnader och effektivitet i vården av betydande sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och lårbensbrott.

– Patienterna borde faktiskt intressera sig för klinisk kvalitet. Det kan ju hända att någon blir lycklig över att läkarstationen bjuder på en kopp kaffe och fina magasin i väntrummen, men egentligen borde alla intressera sig för just vårdkvaliteten. Om vi inte lyckas utvärdera kliniska vårdresultat börjar sekundära detaljer styra våra val.

"Allas insats behövs"

Seppälä säger att vårdreformen nu ger en enorm chans att börja utvärdera också primärvården.

– Det är nu de här nationella kvalitetsregistren måste skapas. Vi behöver uppdaterade register för att kunna vaka över vårdresultat, men för att bygga upp dem måste vi också lyckas motivera de privata aktörerna att förse statliga myndigheter som THL och Folkpensionsanstalten med patientinformation från fältet.

Jonsson säger att det går att bygga in både kvalitetsbonus och sanktioner i systemet.

– Det ska inte vara så himla svårt att skapa incitament. Till en början kan man få en ersättning bara för att gå med i systemet, senare kan bonus eller sanktioner bero på hurdan kvalitet man erbjuder som vårdgivare. Efter social- och hälsovårdsreformen bör landskapen kunna ställa villkor och kräva att vårdproducenterna – sjukhus och vårdcentraler – har ett gediget kvalitetsutvärderingssystem. Sedan gäller det att också bygga upp enkla, patientvänliga framställningar av de komplicerade analyser som gjorts med materialet.

FAKTA

Kvalitet under lupp

I Sverige har information om vårdresultat och patientupplevelser samlats in sedan 70-talet. Därför har Sverige nu över 100 nationella kvalitetsregister. Även Norge och Danmark har omfattande register, som används för att utveckla vården.

I Finland finns redan det nationella Njurregistret och Implantatregistret, men också register som kunde byggas ut för att bli nationella kvalitetsregister. Diabetesregistret är ett sådant.

Bland annat Njurregistret har varit i blåsväder för att ingen velat finansiera dess verksamhet efter att staten drog sig ur och meddelade att en ny finansiär måste hittas från 2019. För tillfället är finansieringen tryggad för 2018. Att upprätthålla registret kostar cirka 80 000 euro per år, alltså lika mycket som ett års dialysbehandling för en patient.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42