Finsk-svenska försvaret övar också för krig: "Vi har nu en planering bortom fredstida förhållanden", säger försvarsminister Peter Hultqvist

Finland och Sverige har under de senaste fem åren utvecklat och intensifierat sitt försvarssamarbete, bland annat genom stora gemensamma övningar. På bilden Northern wind-övningen i Boden i mars, där närmare 10 000 personer deltog. Bild: Heidi Hakala/SPT

”Vi vill axla ett gemensamt ansvar i fred, kris och krig”, slår de svenska och finska försvarsministrarna fast i en gemensam debattartikel. I vår förväntas den svenska regeringen godkänna en ny lag som gör det lättare att bistå Finland med militär hjälp i en krigssituation, och tvärtom.

Det finsk-svenska försvarssamarbetet har utvecklats och fördjupats så pass mycket under de senaste fem åren att försvarsministrarna ville ge allmänheten kännedom om detta. Så resonerade Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) och Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen (C) när de tillsammans skrev en ovanligt rak debattartikel som publicerades samtidigt i finländska och svenska medier i helgen.

– Vi vill göra en klar markering för allmänheten i bägge länder om att vi bedömer att vi är starkare tillsammans. Vårt samarbete har utvecklats väldigt mycket under de senaste fem åren: vi har en operativ plan bortom fredstida förhållanden, vi övar väldigt mycket tillsammans, vi utbyter information och förtroendet mellan både de militära och de politiska ledningarna är högt, säger Peter Hultqvist.

Efter att Ryssland invaderade Krim 2014 har Finland och Sverige kontinuerligt intensifierat sitt samarbete. Också president Sauli Niinistö konstaterade under presidentens frågetimme i helgen att det försvarspolitiska samarbetet fördjupats i överraskande snabb takt under de senaste fem åren.

Men någon militär allians är det fortfarande inte frågan om, trots att det täta samarbetet i praktiken framstår som en sådan.

Vad mer fattas för att man ska kunna tala om en militär försvarsallians mellan Finland och Sverige, Peter Hultqvist?

– Det är mycket viktigare att vi gör saker tillsammans i praktiken. Det som avgör ett samarbetes substans och innehåll är hur man jobbar med alla praktiska frågor. Vi har byggt en gemensam marinenhet, vi har gemensamma flygövningar och uppe på Nordkalotten ordnar vi veckovis övningar över gränserna tillsammans med Norge. Sedan får man stegvis utveckla regelverk och lagstiftning. Vi är två alliansfria länder som valt att samarbeta på ett väldigt djupt plan. Vad vi sedan gör i en eventuell krissituation beror på vad det är för kris och hur vi disponerar våra resurser.

Finland och Sverige har under de senaste fem åren utvecklat och intensifierat sitt försvarssamarbete, bland annat genom stora gemensamma övningar. På bilden Northern wind-övningen i Boden i mars, där närmare 10 000 personer deltog. Bild: Heidi Hakala/SPT

Ny, unik lag gör samarbetet ännu tätare

I Finland finns redan en lag om utbyte av operativt militärt stöd med Sverige i en krigssituation, men den svenska motsvarigheten har dröjt. Arbetet pågår och Hultqvist tror att lagen kommer att godkännas i vår och träda i kraft i sommar. Lagen ger regeringen mer makt i en krissituation och gör det lättare för länderna att agera gemensamt militärt på respektive sida.

– I praktiken innebär det att man ska kunna gå in och hjälpa varandra vid olika typer av kränkningar och krissituationer. Men det är fortfarande riksdagen som fattar beslut om att gå i krig, säger Hultqvist.

Lagen är unik, säger Hultqvist. Finland kommer att vara det enda land som Sverige har en sådan bilateral lag tillsammans med.

I sin debattartikel skriver Hultqvist och Kaikkonen att "Sverige och Finland fortsätter att fördjupa försvarssamarbetet bortom fredstid". Ordet "krig" nämns tre gånger i texten, utöver "kris" och "konflikt".

Har de säkerhetspolitiska realiteterna i Östersjöområdet förändrats så pass mycket att försvarssamarbetet utvecklats till att i högre grad vara inriktat på krig?

– Jag kan bara konstatera att vi nu har en planering bortom fredstida förhållanden. Det säkerhetspolitiska läget över tid har försämrats, på grund av det som hänt i Georgien, Krim och Ukraina och på grund av den ryska övningsverksamheten och beteendet. Däremot föreligger det inget hot på det sättet, något direkt krigshot eller så, säger Hultqvist.

I november trappades det svensk-finska försvarssamarbetet upp ytterligare med en scenariobaserad övning på ministernivå, en så kallad Table Top Exercise. Det är en övning för politiker, inte försvarsmakten, och den första övningen med Finland under Hultqvists över fem år som försvarsminister.

– Övningen understryker allvaret i samarbetet mellan länderna och den uppriktiga viljan att få det här samarbetet att fungera och utvecklas på ett bra sätt, säger Hultqvist.

Finland och Sverige har under de senaste fem åren utvecklat och intensifierat sitt försvarssamarbete, bland annat genom stora gemensamma övningar. På bilden Northern wind-övningen i Boden i mars, där närmare 10 000 personer deltog. Bild: Heidi Hakala/SPT

"Försvarsretoriken förändrats på bara fem år"

För bara fem år sedan hade en motsvarande text som den försvarsministrarna skrev i helgen varit otänkbar, både före Rysslands invasion av Krim och genast efteråt. Det säger Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

– Man har redan en god stund i offentligheten indikerat att det kommer nyheter om fördjupat samarbete. Med tanke på att vi har två suveräna länder är det häpnadsväckande hur mycket Sverige och Finland gjort tillsammans under de senaste tre, fyra åren i utvecklandet av sitt försvarssamarbete, säger han.

Sedan omkring 2015 har retoriken kring försvaret stegvis förändrats från mer svepande formuleringar om samarbetsförmåga till uttryck som "operativt samarbete bortom fredstid".

– Det hör inte till den svenska och finska politiska kulturen att tala öppet om krig, så att faktiskt tala om det på en säkerhetspolitisk nivå är kanske till och med en större sak än att militären övar ihop på praktisk nivå. Det har man gjort länge, men att man nu börjat öva på en operativ och strategisk nivå så att man kan göra gemensamma operationer länderna emellan är genuint nytt, säger Salonius-Pasternak.

Också konkret har övningarna blivit fler och på fler nivåer. Table top-övningen på ministernivå, som förbereder politiker på beslutsprocessen i en krigssituation, är ett bra exempel säger Salonius-Pasternak.

Det som nu sker kan tolkas som att man stegvis plockar bort de hinder som står i vägen för att Sverige och Finland ska kunna hjälpa varandra i en krissituation. Övningarna är viktiga för att upptäcka och åtgärda hindren, säger Salonius-Pasternak.

På onsdagen undertecknade Finlands och Sveriges försvarschefer, Sveriges överbefälhavare Micael Bydén och kommendören för Finlands försvarsmakt, Timo Kivinen, ett militärstrategiskt koncept om fördjupat samarbete. "Konceptet översätter den politiska viljan till mål, inriktningar och riktlinjer för den militära nivån", uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

De nordiska försvarsministrarna träffades för att diskuterade gemensamma försvarsstrategier i november. I år har det nordiska försvarssamarbetet Nordefco pågått i tio år. Bild: Pontus Lundahl/Lehtikuva

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning