Finsk professor testar molekyl som kan hjälpa celiakipatienter

Rågbröd är definitivt nej för personer med glutenintolerans, för gluten orsakar inflammation och skador i tunntarmen. Men nu har professor emeritus Markku Mäki vid Tammerfors universitet gjort framsteg i sin forskning och testat en medicinmolekyl som kan stoppa inflammationen från att blossa upp. Med hjälp av en sådan medicin skulle glutenintoleranta i framtiden kunna äta vanligt bröd ibland. Bild: Lehtikuva/Privat

Om fem år kan det finnas medicin mot glutenintolerans på apoteket. Professor emeritus Markku Mäki vid Tammerfors universitet har nått forskningsresultat som visar att en medicinmolekyl kan förhindra skador på slemhinnan i tarmen hos celiakipatienter.

Celiaki, eller glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom som innebär att patienten inte tål det gluten som finns i vete, korn och råg. Hittills har enda vården av celiaki varit en livslång glutenfri diet, alltså att undvika alla livsmedel som innehåller gluten.

Nu kan det ske en förändring i många glutenintolerantas matvanor. Forskare i Tammerfors har tagit fram en medicin som gör det möjligt att äta gluten utan att orsaka skada i tarmen.

Glutenintolerans (celiaki) innebär att kroppens immunförsvar reagerar mot det gluten som finns i vete, råg och korn. Reaktionen gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet så småningom försvinner. Tarmluddet tar upp näring från maten. Utan tarmludd har kroppen allt svårare att ta upp och behålla näringsämnen från maten. Gluten leder till att tarmen tar skada.

Cirka 2 procent av finländarna beräknas ha glutenintolerans.

Många personer med diffusa symtom kan lida av odiagnostiserad glutenintolerans. Vanliga symtom är diarré eller förstoppning, trötthet, nedstämdhet, viktminskning, utslag i munnen, illamående och kräkningar samt ledvärk.

Celiaki är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi. Spannmålsallergi förekommer hos små barn och försvinner ofta när barnet växer.

Källa: Keliakialiitto och svenska Vårdguiden

– Det här är ett genombrott! Jag har forskat i celiaki och hur man diagnostiserar sjukdomen sedan 1970-talet och nu har jag för första gången testat en medicinmolekyl som faktiskt fungerar, säger Markku Mäki, professor emeritus vid Tammerfors universitet.

Markku Mäki svarar på ren finlandssvenska när HBL ringer upp honom på sommarstugan utanför Tammerfors. Han har en gång i tiden gått i Svenska klassiska lyceum i Åbo (numera Katedralskolan), men efter studenten har hans medicinska karriär framskridit på finska och engelska, så han får sällan prata svenska. Han doktorerade på barnsjukdomar vid Tammerfors universitet 1982 på temat diarrésjukdomar hos barn.

Den officiellt pensionerade professorn kan inte låta bli att jobba vidare inom celiakiforskningen, som under åren har blivit hans specialområde. Nu senast har han lett den internationella kliniska läkemedelsstudien som har genomförts i 20 forskningscenter i sju europeiska länder.

Det var hans tyska forskarkollega Detlef Schuppan som hittade vävnadstransglutaminaset, autoantigenen i celiaki. Det var sedan det tyska företaget Zedira som tog fram medicinmolekylen ZED1227, ett enzym som förändrar strukturen på gluten i tarmen, och Markku Mäki tog sig an att göra de första testerna av medicinen på patienter.

– Vi har gjort en liten studie av hur patienter reagerar på medicinmolekylen i kombination med gluten. Resultaten är så pass goda att vi måste fortsätta testerna i större skala.

Professor emeritus Markku Mäki vid Tammerfors universitet har testat en medicinmolekyl som kan stoppa gluteninflammationen från att blossa upp. Med hjälp av en sådan medicin skulle glutenintoleranta i framtiden kunna äta vanligt bröd ibland. Bild: Tammerfors universitet

Testpersonerna har fått olika starka doser av molekylen ZED1227, som alltså ska förhindra att tunntarmens flimmerhår inflammeras hos celiakipatienter. Under den sex veckor långa testperioden åt 160 frivilliga celiakipatienter 3 gram gluten om dagen. En normal dagsdos för en frisk människa är 10–25 gram gluten.

– 3 gram är så mycket att det orsakade mätbara slemhinneförändringar hos den del av testgruppen som fick placebo. På det sättet kunde vi mäta hur patienterna som fick medicin reagerade. Testresultaten visade att medicinen blockerade den mekanism som sätter i gång sjukdomsförloppet, ju större dos medicin desto bättre fungerade den, förklarar Mäki.

Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Medicin om fem år

ZED1227 är en molekyl som kan utvecklas till en framtida medicin, men det kräver ytterligare flera år av tester och klinisk forskning innan det finns ett preparat som kan köpas på apotek.

– Det är för tidigt att kalla molekylen för en medicin i det här skedet. Men jag tror att vi är på rätt väg, jag vågar påstå att vi om fem år har en fungerande medicin mot slemhinneskador i tarmen, orsakade av gluten. Men – det betyder inte att celiakipatienter kan börja vräka i sig rågbröd, pizza och pasta, så effektiv blir medicinen knappast, säger Mäki.

Att följa en hundraprocentigt glutenfri diet är snart sagt omöjligt i en värld där vete används i nästan all matlagning. I Finland är det något lättare, här finns stor kännedom om sjukdomen och den glutenfria dieten både på restauranger och bland medborgarna, om man jämför med läget i många andra länder. En medicin av den typ som Markku Mäkis forskningsteam nu har testat skulle förbättra livskvaliteten och minska på symtomen hos glutenintoleranta världen över.

– Med hjälp av medicinen skulle patienterna inte behöva oroa sig för kontamination och felaktiga matportioner i en annars glutenfri kost, då skulle tarmen inte skadas även om de åt en rågsmörgås en gång i månaden, säger Markku Mäki.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning