"Finsk självkritik hinder för framgång"

Finländarna har många styrkor men vår självkritik håller oss tillbaka, säger Henry Tirri. – Det behövs mer av en attityd, säger han.

Henry Tirri befinner sig i Helsingfors på ett av sina regelbundet återkommande besök. Till vardags bor han sedan 15 år i Kalifornien där han har varit professor och gästande professor vid Stanford och Berkley, och senast direktör för Nokias teknologienhet med stationering i Palo Alto.

Sedan oktober är Tirri knuten till Aalto-universitetet där han undervisar i digitalisering. Han ska också tillsammans med universitetets forskare aktivera sig i den inhemska debatten om den digitala transformationen.

Vi slår oss ner för att fundera över de senaste årtiondenas teknologiska landvinningar och vad vi utifrån dem kan vänta oss av framtiden.

– Digitalisering, säger han, är i och för sig ingenting nytt eftersom alla slag av datoranvändning kan räknas dit. Det som skiljer den moderna digitaliseringen från vad man på 1970-talet kallade ADB (automatisk databehandling) är att dagens nätuppkoppling gör all information globalt tillgänglig i realtid. Tidigare fanns informationen enbart lokalt till exempel inom ett företag. Den globala informationsspridningen får den tekniska utvecklingen att accelerera.

Datorisering och digitalisering kommer in på allt fler områden där de traditionellt inte funnits, som i bilar, bankverksamhet, energiindustri och hälsoteknologi. Utvecklingstakten inom datorteknik och -kapacitet har varit exponentiell. Att nya områden datoriseras och digitaliseras betyder enligt Tirri att den exponentiella utvecklingstakten från datortekniken sprider sig också till dessa nya områden.

– Ser vi tio år framåt så kommer denna utveckling bara att accelerera. Såvida ingen global katastrof inträffar ser jag inga hinder för att det här bara fortsätter.

Omvandling

Tirri tar bilindustrin som exempel på ett område som befinner sig i stark förvandling av flera samverkande orsaker. Energikällan byts till el. Samtidigt blir nätuppkoppling allt vanligare, vilket möjliggör informationsutbyte i båda riktningarna: bilen tar emot trafikinformation samtidigt som dess sensorer registrerar till exempel olyckor och blixthalka, och ger den informationen vidare till medtrafikanterna.

Dessutom börjar de autonoma, självkörande bilarna bli klara att erövra vägarna.

– De kommande tio åren utvecklas bilindustrin mer än den har gjort under de gångna femtio åren. Alla trender går framåt i rasande fart. Man kan redan köra en elbil över 400 kilometer på en enda laddning och i USA är alla bilar i medelprisklassen nätuppkopplade.

Men autonoma bilar, som gör körandet effektivare och kraftigt väntas minska antalet trafikolyckor, kan också få oväntade följder.

– Vad betyder det här för organtransplantationerna? Största delen av de organ som doneras härstammar från trafikolyckor. Här ser man hur långtgående konsekvenser utvecklingen på ett visst område kan få för övriga samhället. De finns redan de som funderar på vilken ny affärsverksamhet den här utvecklingen kan ge upphov till, exempelvis i form av framställning av syntetiska organ.

Banken i ny roll

En annan verksamhet som enligt Tirri kommer att skakas om är banksektorn, som håller på att förlora sin exklusivitet i rollen som förmedlare av penningtransaktioner. Här har bankerna haft en dominerande ställning som byggt på att de har varit en betrodd transaktionspart.

– Blockkedjeteknologin (som används av kryptovalutor som Bitcoin) innebär att man kan göra transaktioner där det inte behövs någon betrodd förmedlande tredje part. Det här revolutionerar betalningstrafiken. Nya aktörer dyker upp och bankernas roll förminskas till att vara förvaringsplats för folks pengar, vilket inte är någon lönsam verksamhet.

För oss i västvärlden betyder det här enligt Tirri bara att den gamla aktörens uppgift tas över av andra, medan det för många människor i till exempel Afrika, Indien och Fjärran Östern innebär att de för första gången får tillgång till bankservice, från att tidigare enbart ha varit hänvisade till kontanter.

Innovationsgeneratorer

Det har blivit allt tydligare att vissa orter utgör en mer gynnsam grogrund än andra för uppkomsten av innovationer. Silicon Valley på USA:s västkust är det mest kända exemplet, följt av bland annat Israel.

– Det finns olika teorier om vad det här beror på. Min förklaring är att det först och främst krävs en mekanism för att utveckla begåvning, det vill säga universitet. Dessutom behövs en mottaglighet för vetenskapliga uppfinningar som kan bli till innovationer (med innovation avses en uppfinning som har ett kommersiellt värde), en företagsvänlig kultur samt ett finansieringssystem, till exempel riskkapitalister. Det här är element som behövs, men vilken den rätta kombinationen är vet jag inte.

Lite skämtsamt säger han att Silicon Valleys framgång bygger på mötet mellan nördar och hippies.

– Nördarna är bra på att bygga saker men vet inte vad de ska bygga. Hippierna vet exakt vad som ska göras men inte hur.

Självkritik bromsar

Tirri tror att orter med två universitet skapar den bästa dynamiken för uppkomsten av innovationer, som UC Berkley och Stanford i Kalifornien, MIT och Harvard i Boston, Tsinghua och Pekings universitet i Peking, samt Oxford och Cambridge i England.

– Jag tror att också Aalto och Helsingfors universitet kan fungera som ett likadant duopol.

Vad gäller Finlands och Helsingforsregionens plats på den globala innovationskartan säger Tirri med sin internationella erfarenhet att finländarna har många starka sidor, men att självkritiken och strävan till perfektionism håller oss tillbaka.

– I offentliga sammanhang svarar en finländare på en fråga enbart om han eller hon vet det exakta svaret. Amerikanerna däremot är inte rädda att uttala sig oavsett om de vet något eller inte. Finländarna har många starka sidor men det finns också kulturella utmaningar som vi kanske inte tänker på. Jag hoppas att den unga generationen kommer ur det här. Det borde finnas mer av ett done is better than perfect-tänkesätt.

Henry Tirri

Född: 1956 i Helsingfors

Bor i: Kalifornien, USA.

Familj: Gift med Kirsi Tirri som är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet. Tre vuxna döttrar.

Utbildning: Filosofie doktor inom informationsbehandling.

Tidigare karriär: Direktör för Nokias teknologienhet, professor och gästande professor vid bl.a. UC Berkley, Stanford och Helsingfors universitet, rådgivare åt flera ledande teknologibolag.

På fritiden: "Jobb och fritid flyter i stor utsträckning i ihop, men allt där jag får utlopp för min allmänna nyfikenhet". I övrigt åka snowboard, läsa, gå på konsert och opera, olika kulturers mat och vin.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00