Finnair: Flygplanet är inte rätt plats för en demonstration

Aino Pennanen vägrade sätta sig ned i flygplanet som skulle transportera en person som skulle utvisas. Hon sände händelsen live på sociala medier innan polisen avlägsnade henne från planet.Bild: Timo Jaakonaho

Det är olagligt att stoppa ett flyg genom att vägra sätta sig ner. Men fallet på Finnairplanet väcker också hyllningar. Enligt forskare Kati Nieminen kan flygplansprotesten ses som civil olydnad.

Fallet där De grönas lagstiftningssekreterare Aino Pennanen i tisdags försökte stoppa ett flyg på grund av att en person som skulle utvisas befann sig ombord har väckt både hyllningar och kritik.

De grönas ordförande Touko Aalto uttryckte redan i tisdags sitt stöd till Pennanen och har krävt att utvisningarna stoppas. Vänsterförbundets ordförande Li Andersson skriver på Twitter att det är förståeligt att människor agerar för att försvara mänskliga rättigheter då man är rädd för att ett människoliv är i fara.

– Personer som utvisats från Finland har tidigare dödats i sina hemland, skriver Andersson.

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho anser däremot att Finland inte kan garantera odödlighet utomlands, men att det här inte är en grund till asyl.

SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz ser att händelsen är ett exempel på att människors tillit till systemet vacklar.

– Det kan inte vara så att en enskild medborgare upplever att hen måste vidta åtgärder för att inte riskera en persons liv, skriver Adlercreutz på Twitter.

Flygpersonalen bestämmer

Polisen har inlett en förundersökning om fallet. Det är oklart till vilket land personen ombord flyget skulle utvisas till. Det är också oklart om utvisningen hade att göra med asylprocessen eller något annat, till exempel en brottsdom.

Lagen ger flygpersonalen bred kontroll över vad som sker ombord. Enligt luftfartslagen måste passagerarna följa de påbud som besättningen utfärdar för att upprätthålla säkerheten och ordningen under flygningen.

Om en person vägrar iaktta besättningens föreskrifter kan Finnair enligt bolagets allmänna villkor vidta åtgärder för att förhindra att beteendet fortsätter, vilket innefattar tvångsåtgärder mot passageraren.

Virpi Göös, kommunikationschef på Finnair, säger att om passageraren inte lyder flygpersonalens order försöker man i första hand diskutera frågan med hen, men om det inte leder någon vart är sista utvägen att avlägsna passageraren från planet. Beslutet om att avlägsna passageraren fattas av kaptenen.

– Ett säkert flyg är a och o för oss och vi förutsätter att våra passagerare följer säkerhetsbestämmelser. Det är en helt entydig regel, säger Göös.

Enligt Göös finns ingen statistik på hur ofta störande beteende inträffar, men hon uppskattar att det handlar om en handfull fall. Hon säger att hon inte hört om att dylika utvisningsprotester hänt förr på Finnairs flyg.

– Vi anser inte att flygplanet är rätt plats för en demonstration. Redan med tanke på flygets säkerhet måste passagerarna lyda personalens anvisningar. Men vi förstår så klart att de här frågorna väcker diskussion.

I juni beslöt flygbolaget Virgin Atlantic att det inte kommer att hjälpa de brittiska myndigheterna att utvisa personer som klassas som illegala immigranter. Enligt Göös har Finnair inte fört några dylika diskussioner.

Tiden utvisar protestens betydelse

På sociala medier har en del redan hunnit jämföra Pennanens flygplansprotest med berömda fall av civil olydnad, till exempel till Rosa Parks som 1955 vägrade lämna sin sittplats i en buss till en vit man såsom lagen föreskrev att hon måste göra.

Enligt Kati Nieminen, forskare vid Helsingfors universitet, kan flygprotesten ses som civil olydnad, men att det ännu är för tidigt att säga vilken betydelse gårdagens fall och andra dylika protester kommer att få.

– Med civil olydnad avser man i regel en aktion som är lagstridig och samvetsbaserad. Ofta kopplar man också med faktorer såsom att aktionen är öppen, offentlig och att man inte strävar efter egen vinning utan efter det allmänna goda, säger Nieminen.

Tiden kommer att utvisa vilka fall som lever vidare i historien som aktioner som ledde till förändring. Nieminen påpekar att i till exempel Rosa Parks fall låg det en stor och långvarig proteströrelse bakom och en sådan saknas just nu, även om det finns en koppling till den bredare diskussionen om asylsökandes rättigheter.

– Men en sådan kan så klart födas ur detta, säger Nieminen.

Vad säger du till dem som anser att man inte behöver bryta mot lagen för att demonstrera eller påverka?

– Det är just det som är kärnfrågan i diskussionen om civil olydnad, hela idén bygger på att de lagliga påverkningskanalerna inte alltid är tillräckliga.

I slutändan är det en moralisk fråga som inte har ett entydigt svar, menar Nieminen.

– Personligen tycker jag att ingen kategoriskt kan säga att man alltid i alla situationer måste följa lagen eller att man aldrig ska göra det. Det är inte en rättslig fråga, utan en moralisk fråga som var och en själv måste avgöra.

Kan man samtidigt hålla på rättssamhället och också godkänna civil olydnad?

– Jag ser att en rättsstat har råd med åtminstone fredliga fall av civil olydnad, eller omvänt sett så ser jag åtminstone inte att civil olydnad av den här typen skulle smula ner rättsstaten. Det är ett sätt att vädja till medborgarna och väcka diskussion.

Nieminen tycker det är fint att man under den senaste tiden fört en diskussion om civil olydnad, men anser samtidigt att det är beklagligt om diskussionen bara fokuserar på civil olydnad i stället för den fråga man försökt påverka.

– Det vore välkommet att man diskuterade sakfrågan, i det här fallet utvisningarna, säger Nieminen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00