Finlandssvenskarna kämpar med sjunkande nativitet och stor emigration – men två ljuspunkter kan trygga framtiden

I slutet av 2019 utgjorde den svenskspråkiga befolkningen omkring 5,2 procent av hela Finlands befolkning, vilket är den lägsta andelen sedan statistikföringen inleddes. Bild: Ari Sundberg/SPTAri Sundberg/SPT

De svenskspråkigas andel av landets befolkning har aldrig varit så här låg, visar en färsk rapport. Jan Saarela, som skrivit rapporten, ser ändå rätt ljust på framtiden trots att både andelen och antalet svenskspråkiga i Finland sjunkit.

Finlandssvenskarnas andel av landets befolkning är lägre än någonsin tidigare. Det visar rapporten Finlandssvenskarna 2021 som Folktinget presenterade på tisdagen.

Rapporten har sammanställts av Jan Saarela, professor i demografi med statistik.

I rapporten samlas siffror från 1880-talet fram till 2019. Dessutom ingår en del om hur framtiden för finlandssvenskarna kan komma att se ut.

Rapporten visar att det 2019 fanns totalt 287 954 personer med svenska som modersmål i Finland, vilket motsvarar 5,2 procent av hela befolkningen. Det är inte bara den lägsta andelen någonsin, utan också antalet är historiskt lågt.

Saarela ser ändå ingen direkt orsak till oro.

– Det finns nog inte på länge ännu någon risk för att finlandssvenskarna skulle dö ut. Tvärtom ser vi att intresset ökar både för den svenskspråkiga skolan och för att registrera barn som svenskspråkiga i tvåspråkiga familjer, säger Saarela.

Jan Saarela, professor i demografi med statistik, har sammanställt rapporten om den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Arkivbild. Foto: Catariina Salo/SPT Bild: Catariina Salo/SPT

Med nuvarande landskapsindelning är den svenskspråkiga befolkningen till antalet störst i Nyland, följt av Österbotten. Men sedan år 1990 har den svenskspråkiga befolkningen ökat endast i Egentliga Finland, på Åland, och i landskap utan tvåspråkiga kommuner.

Nettoförlust av finlandssvenskar

Två faktorer som är problematiska med tanke på den finlandssvenska befolkningens framtid är emigrationen och den låga nativiteten.

– Dessa problem gäller också befolkningen överlag. Nativiteten är till och med ännu lägre bland den finskspråkiga befolkningen.

Problemområdena hänger också starkt ihop.

Rapporten visar att Finland alltsedan 2010 upplevt en nettoförlust av svenskspråkiga på grund av emigration, vilket i praktiken innebär att antalet finlandssvenskar som årligen väljer att flytta från Finland är högre än antalet som återvänder.

Saarela säger att en stor del av dem som flyttar är unga, och speciellt om unga kvinnor väljer att lämna Finland utan att senare återvända så missgynnas landets låga nativitet ytterligare.

Däremot är det inte hugget i sten att nettoförlusten fortsätter.

– Nettoförlusten blir ett problem ur finlandssvensk vinkel om den pågår i årtionden, men vi har tidigare sett hur den kan variera. Många av dem som flyttar utomlands kommer tillbaka efter några år, säger Saarela.

– Ser man positivt på det så kan det alltså innebära att vi om några år har helt omvända siffror. Vi får hoppas på det.

Framtiden är omöjlig att med säkerhet förutspå, men enligt de två olika scenarier som rapporten innehåller kan antalet svenskspråkiga i Finland sjunka med drygt 7 200 personer fram till 2050 om migrationen inte beaktas. Beaktas däremot migrationen kan minskningen bli nästan 26 500 personer.

Ökande intresse för svenskspråkighet

En positiv aspekt med tanke på svenskans ställning i Finland är att intresset för den svenskspråkiga skolan ökat rejält.

Föräldrar i Finland behöver inte välja undervisningsspråk för sitt barn utifrån det registrerade modersmålet, utan de kan fritt välja enligt eget intresse och barnets språkliga förutsättningar.

Alltsedan mitten av 1980-talet har de svenska skolorna fått ett betydande tillskott av elever som inte är registrerade som svenskspråkiga. I första hand handlar det om elever med finska som modersmål.

Därtill ökar också intresset inom tvåspråkiga familjer att registrera sina barn som svenskspråkiga. Fram till 1980-talet registrerades en klar majoritet av barnen i som finskspråkiga.

På 1970-talet började trenden vända, och i dag registreras hela två tredjedelar av barnen i de tvåspråkiga familjerna som svenskspråkiga.

– Det är omöjligt att ange en enskild orsak, men det verkar som att man månar alltmer om svenskan och att få en koppling till den svenskspråkiga kulturen. Sedan är det en stor skillnad om modern eller fadern är den svenskspråkiga i familjen, säger Saarela.

Under åren 2015-2017 valde 85 procent av de familjer där modern var svenskspråkig att registrera sitt barn som svenskt, medan siffran var 60 procent om enbart fadern var svenskspråkig.

En grund för beslutsfattande

Folktingsordföranden Sandra Bergqvist (SFP) säger att det är oerhört viktigt att statistik om finlandssvenskar sammanställs i ett greppbart och lättillgängligt format.

Varför är det viktigt?

– Rapporten behövs som grund för mycket. Beslutsfattare kan ha stor nytta av den och den kan användas på så många plan i samhället. Dessutom kan den lära var och en om hur finlandssvenskarnas situation sett och ser ut, säger Bergqvist.

Folktingsordförande Sandra Bergqvist säger att rapporten kan användas på många plan i samhället. Arkivbild. Foto: Catariina Salo/SPT Bild: Catariina Salo/SPT

Bergqvist ger ett konkret exempel. Hon säger att antalet elever i svenskspråkiga skolor i tvåspråkiga kommuner kan vara kring 10 procent högre än det registrerade antalet svenskspråkiga barn i kommunen.

– Om beslutsfattare då endast tittar på antalet registrerade svenskspråkiga barn så följer man helt fel siffror exempelvis när det handlar om skolutrymmen. Bland annat därför behövs sammanställande rapporter som denna.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning