Finsk- och svenskspråkiga tänker i stort sett lika – men minoritetsidentitet skiljer grupperna åt

Bild: Gabriella Torres Airava

Finlandssvenskarna är bara något mer värdeliberala än sina finskspråkiga landsmän och lutar något mer åt höger. I inställningen till två grupper i samhället är skillnaderna större – det gäller de asylsökande och finlandssvenskarna själva.

Det finns betydligt mer likheter än olikheter mellan finsk- och svenskspråkiga finländare, visar tankesmedjan e2:s färska undersökning av finlandssvenska identiteter, Identiteter på två språk. Undersökningen är den tredje delen i en omfattande undersökning av finländarnas identiteter och värderingar och fokuserar särskilt på finlandssvenskarna.

Viktigast för de svenskspråkigas identitet precis som för de finskspråkigas är familjen, barndomen, vännerna, arbetet och utbildningen. Också lokala och regionala identiteter är viktiga för båda språkgrupperna, men något mer för de svenskspråkiga.

– Det mest överraskande resultatet var kanske just att det egentligen inte var någonting annat än frågor som kan kopplas till språk och minoritetsställning som skiljer svensk- och finskspråkiga åt. Följer man medierna och magkänslan kan man kanske få uppfattningen att där finns något annat också, säger forskaren Jussi Westinen på e2, som presenterade rapporten på torsdagen.

Inställningen till sådant som utbildning, medier, försvarsvilja och en rad andra sakfrågor är i stort sett densamma. En exakt lika stor andel av finsk- och svenskspråkiga anser till exempel att konsten har stor betydelse i deras liv och att eliten gynnas mer av att kulturen stöds med skattemedel – och därmed kan myten om finlandssvenskarna som mer kulturella och mindre elitkritiska krossas.

Minoritetsställningen viktig

Med det sagt finns det också skillnader – såväl mellan finsk- och svenskspråkiga som mellan svenskspråkiga i olika regioner.

Två av tre finlandssvenskar ser minoritetstillhörigheten som viktig för identiteten, vilket också färgar av sig på vissa andra frågor. Tillhörigheten till Norden är till exempel klart viktigare för finlandssvenskarnas identitet. Och finskspråkiga och svenskspråkiga ser olika på finlandssvenskarnas ställning: Medan bara tre procent av de finskspråkiga anser att finlandssvenskarna befinner sig i en dålig position anser tio gånger fler svenskspråkiga det, hela 30 procent. Bland dem som oroar sig för finlandssvenskarnas ställning finns en större andel av dem som ser minoritetsställningen som en viktig del av identiteten.

Över fyrtio procent av de finskspråkiga anser däremot att finlandssvenskarna har en alltför god position.

– Det återspeglar förmodligen en uppfattning bland en del finskspråkiga att finlandssvenskarna har det bättre ställt, håller sig för sig själva och har något som de finskspråkiga saknar, som kommit fram i vår tidigare forskning, säger Westinen.

Å andra sidan framgår också att närmare hälften av de finskspråkiga finländarna inte har någon som helst kontakt med svenskan.

Var finns nycklarna för bättre kontakt mellan språkgrupperna, utifrån de här resultaten?

– Det som kommit fram är att det finns mycket intresse för varandra, båda språkgrupperna vill umgås med varandra. Kanske en nyckel kunde vara en större medvetenhet om hur mycket man verkligen har gemensamt, i båda grupperna. Attityder är svåra att förändra, men kommunikation hjälper, säger Westinen.

En annan fråga som skiljer språkgrupperna åt är inställningen till asylsökande, som förmodligen också kan hänföras till minoritetsställningen. Av de svenskspråkiga anser 62 procent att de asylsökande har det för dåligt ställt, medan andelen bland de finskspråkiga är 40 procent. Av de finskspråkiga anser 31 procent att de har det för bra, medan bara 12 procent av de svenskspråkiga är av den åsikten.

Politiken viktig

Politisk hemvist är något viktigare för svenskspråkiga än för finskspråkiga finländare, visar undersökningen. Men tvärt emot vad som ofta framhålls är det bara något fler av de svenskspråkiga som uppger sig vara värdeliberala. På höger-vänsterskalan placerar sig lite fler svenskspråkiga än finskspråkiga till höger om mitten.

Också här finns en förklaring som kan hänföras till minoritetsställningen. Sociologen Kjell Herberts, veteran inom finlandssvensk samhällsforskning, är inte förvånad.

– Det politiska landskapet ser annorlunda ut i Svenskfinland, Svenska folkpartiet är det dominerande partiet med ett ungefär 70-procentigt väljarstöd bland finlandssvenskarna. Utbudet är sådant. Men det skulle vara intressant att veta hur emigrerande finlandssvenskar röstar i till exempel Sverige, då kanske utslaget skulle bli annorlunda.

Värdeliberalism eller värdekonservatism för sin del kan vara ganska svårt att mäta, då olika personer kan lägga lite olika innehåll i begreppen.

– Värdeliberalismen är en självbild vi gärna odlar, liksom att vi skulle vara sekulära. Men jag är inte särskilt förvånad över resultaten, säger Herberts.

I huvudstadsregionen är det politiska landskapet något mer polariserat, och viktigast är politisk hemvist för dem som röstar vänster. Så är det också på finskt håll.

– Men på svenskt håll kan det kanske också hänga ihop med att SFP är en så stark norm, säger Westinen.

Regionala variationer

Men finlandssvenskarnas identitet är inte homogen, och störst är skillnaderna mellan huvudstadsregionen och Österbotten. I Österbotten väger faktorer som hembygd, släkt och tro betydligt tyngre, medan kön, samhällsklass och politisk hemvist väger mer i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionen betonas tillhörigheten till Europa mer, medan lokala identiteter betyder mer utanför. Också värdegrunden är olika: antalet tillfrågade som betraktar sig som värdeliberala är störst i huvudstadsregionen följt av Egentliga Finland, medan det finns fler som identifierar sig som värdekonservativa i Österbotten.

– I Svenskfinland odlar vi gärna de här skillnaderna och överdriver dem. Ur den synvinkeln är det ganska befriande att den här rapporten lyfter perspektivet till ett nationellt plan, och visar att det inte finns stora skillnader mellan svensk- och finskspråkiga, säger Herberts.

Han skulle gärna se en jämförelse mellan tvåspråkiga finländare och enspråkigt finlandssvenska – svenskspråkiga och finlandssvenskar kan ha helt olika profiler.

– Bland de tvåspråkiga finns personer med finsk bakgrund, återflyttare från Sverige, personer som lärt sig svenska av olika anledningar. De kan vara en god resurs för ett blödande Svenskfinland om man bara är välkomnande och inte sluter sig i egna bubblor.

Artikeln har uppdaterats.

Fakta

Identiteter på två språk

Rapporten Identiteter på två språk är gjord av forskarna Ville Pitkänen och Jussi Westinen vid tankesmedjan e2, i samarbete med Suomen Kulttuurirahasto och med stöd av Svenska kulturfonden.

Rapporten är den tredje i ett projekt om finländarnas identiteter och värderingar och fokuserar specifikt på finlandssvenskarna.

Materialet består av en webbenkät och besöksintervjuer med sammanlagt 6 746 svarande, varav 660 svenskspråkiga.

Projektets första rapport handlade om finländarnas identiteter och den andra om värderingar. Den fjärde delen publiceras i slutet av året och handlar om finländarnas uppfattning om helighet.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18