Finlandssvenskar röstar mest – men inte alltid på SFP

Nej, alla finlandssvenskar röstar inte på Svenska folkpartiet. Relationen till svenskan spelar dock en stor roll i hur man röstar.

Ungefär 70 procent av finlandssvenskarna lägger sin röst på en SFP-kandidat, enligt en valundersökning från 2003 som publicerats i boken Den finlandssvenska väljaren.

Även senare undersökningar tyder på samma sak. Den andelen tycks inte ha rubbats nämnvärt genom åren.

Enligt tankekedjan Magmas opinionsundersökning inför riksdagsvalet 2015 är stödet för SFP starkast bland äldre väljare.

Magmas opinionsmätning 2015 gjordes med ett kvoturval av 905 svenskspråkiga finländare i åldern 18 till 79 år. Man inkluderade de svenska valkretsarna Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och Vasa.

– Det är ändå väldigt svårt att fånga upp avgränsade beteenden med frågeundersökningar som grundar sig på ett urval av drygt 1000 personer ur befolkningen, säger Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Varför röstar – eller röstar inte – finlandssvenskarna på SFP?

– Politik har traditionellt byggt starkt på identitet och grupptillhörighet och SFP är ett utmärkt exempel på detta, säger von Schoultz.

Språket var en viktig politisk fråga när många av de politiska partierna uppstod kring förra sekelskiftet, och SFP har sedan dess framhållit betydelsen av språket som politisk fråga.

– När många andra samhällsgrupper som utgjorde stommen för politiska partier har luckrats upp, som arbetarklassen eller jordbrukarna, är språket fortfarande en tydlig identitetsmarkör som upplevs som politiskt viktig.

Undersökningar visar att relationen till svenskan också har betydelse för om man röstar på SFP eller inte. Det handlar å ena sidan om de egna språkkunskaperna; de som har en svag finska röstar på SFP i större utsträckning än de som är tvåspråkiga.

Å andra sidan spelar den språkmiljö man bor i också en roll; de som bor i kommuner och närmiljöer där svenska dominerar röstar i större utsträckning på SFP.

– De svenskspråkiga som inte röstar på SFP gör det sannolikt för att språkfrågan upplevs som mindre viktig än andra politiska frågor, något som ofta hör samman med att man lever i en finskspråkig miljö eller är tvåspråkig.

SDP på andra plats

Det parti som är näst populärast bland svenskspråkiga varierar och är delvis kopplat till den allmänna opinionen, enligt von Schoultz.

Traditionellt har Socialdemokraterna legat på plats nummer två i Svenskfinland sett till väljarstödet. SDP:s svenska avdelning FSD har ändå under senare år tappat i stöd och finlandssvenskarnas röster har blivit mer spridda, visar en trend över tiden, enligt von Schoultz.

Centern hade ett starkt stöd bland finlandssvenska väljare 2015. Mönstret varierar ändå över tid och mellan olika regioner. I huvudstadsregionen är det De gröna och Samlingspartiet som är starka alternativ till SFP. I Vasa valkrets lockar Kristdemokraterna som lockar många finlandssvenska väljare.

Enligt de valundersökningar som har gjorts i Finland vid varje riksdagsval sedan valet 2003 är det ytterst ovanligt att finskspråkiga väljare röstar på SFP. Det är bara några få enstaka svarspersoner med finska som modersmål som säger sig ha lagt sin röst på en SFP-kandidat i undersökningarna.

– Man måste ändå komma ihåg att även om SFP som parti har svårt att vinna finskspråkiga väljare, kan enskilda SFP-kandidater som har en tydligt tvåspråkig profil lyckas locka relativt många finskspråkiga röster.

Ett exempel på en kandidat som lyckats locka finskspråkiga väljare är Carl Haglund.

På grund av valhemlighet för inte Statistikcentralen någon statistik om vilka partier väljarna röstar på. Däremot följer de upp valdeltagandet.

I de senaste valen är det tydligt att det är svenskspråkiga som röstar mest av alla språkgrupper i Finland. I presidentvalet 2018 visade en granskning av valdeltagandet i språkgrupperna att det högsta valdeltagandet fanns bland svenskspråkiga med 75 procent. Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga låg på 69,7 procent.

Även i kommunalvalet 2017 var det svenskspråkiga som röstade mest, 71 procent, medan den motsvarande siffran hos finsk- och samiskspråkiga låg på 59 procent.

Bild: Ksf Media

Serie

Finlandssvenska myter

I denna artikelserie tar vi reda på mer om fördomar om finlandssvenskar och huruvida det ligger någon sanning i dem. Under seriens gång kommer vi bland annat granska fördomar om finlandssvenskars fritidsintressen, sociala liv och pengar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00