"Finlandssvenskar, öppna er – det minskar avogheten"

Annika Bourgogne anser inte att man behöver kunna bägge språken lika fullständigt för att kalla sig tvåspråkig.Bild: Leif Weckström

Avogheten mot "tvångssvenskan" är hemsk. Men den är delvis en följd av att finlandssvenskarna utestänger de finskspråkiga, säger Annika Bourgogne, som i tjugo år studerat tvåspråkigheten både i praktiken och teorin.

Själv är hon finskspråkig, trots en finlandssvensk mamma. Och hon är gift med fransmannen Gilles. Som barn gick hon miste om att lära sig två språk även om förutsättningarna hade varit utmärkta. Som mamma vill hon nu ge sina egna döttrar tvåspråkighetens gåva, samtidigt som hon i sin populära bok "Be Bilingual" samlat råd och tips för flerspråkiga familjer.

– Mamma var flytande tvåspråkig. Men pappas familj hade en negativ inställning till finlandssvenskheten så mamma fogade sig. Vi talade bara finska hemma. Mina morföräldrar talade svenska sinsemellan, men jag minns inte att jag skulle ha talat svenska med dem. Ändå ville jag lära mig svenska och lånade läroböcker på biblioteket och studerade på egen hand.

– För ett barn i en familj i huvudstadsregionen där ena föräldern är finskspråkig och den andra svenskspråkig är det en ganska lätt match att göra barnen tvåspråkiga, säger Bourgogne.

Omgivningen stöder det svagare språket. Familjen kan välja skola och klubbar beroende på vilketdera språket som kräver mera stöd, i allmänhet svenskan.

– Men när man, som i vår familj, har haft franskan som minoritetsspråk blir det lätt knepigare. Då kräver det en hel del av föräldrarna.

Fakta

Tio tips för tvåspråkighet

1. Även om du inte är talför så se till att du är det med ditt eget barn. Tala och lyssna.

2. Ta "tumistid" med vart och ett av barnen.

3. Läs så många godnattsagor som möjligt.

4. Tala alltid konsekvent ditt modersmål med barnet. Vid behov översätt åt de andra i sällskapet som inte förstår ditt språk.

5. Om din äkta hälft inte talar ditt modersmål, sporra hen att lära sig lite, eller översätt så att ingen känner sig exkluderad.

6. Bekanta er med andra familjer som talar minoritetsspråk.

7. Bestäm tillsammans med din partner om er gemensamma språkliga strategi och berätta om den för släkt och vänner.

8. Hjälp barnen att etablera ett nära förhållande till de mor- eller farföräldrar som bor utomlands.

9. Om du är mor- eller farförälder: Respektera att ditt barnbarn talar ett språk med den ena föräldern som du inte förstår.

10. Jämför inte dina tvåspråkiga barnbarns språkliga utveckling med dina eventuella andra barnbarn. Kritisera aldrig föräldrarnas beslut att göra dem tvåspråkiga.

Alltfler i dagens Finland står i den situationen att ena föräldern talar ett världsspråk, som dock i Finland är ett minoritetsspråk.

Bourgogne har med åren bekantat sig med familjer som har väldigt olika utgångspunkter, men en gemensam målsättning: att ge sina barn två likvärdiga språk.

Hur definierar du tvåspråkighet?

– Jag anser en person vara tvåspråkig om den regelbundet använder bägge språken. Man behöver inte kunna båda lika flytande. Ofta används språken i olika situationer och för olika ändamål. Fast nivån är olika kan man ändå säga att personen är tvåspråkig.

– Man behöver inte nödvändigtvis ha lärt sig språken som barn. Jag anser mig tvåspråkig med finskan och franskan, men mina barn, som lärt sig franskan från början, är tvåspråkiga på ett annat sätt. Skillnaden är stor. För dem är franskan det andra hemspråket, medan jag lärt mig franska som vuxen.

Annika har talat franska i vardagslag i nästan tjugo år och omgivningen i Strasbourg där familjen nu bor har svårt att placera henne i något fack.

– "Jag hör en liten accent", brukar folk säga. I barnens uttal hör de ingenting sådant.

Det är frustrerande att hänga upp sig på accenter. De har ingen betydelse för att man ska bli förstådd.

Språkexperter anser att barn som lär sig ett nytt språk före puberteten automatiskt lär sig tala utan brytning. Lär man sig ett språk senare kan man nästan alltid höra en brytning på modersmålet. Därför vet vi nästan med säkerhet om en person som talar engelska, som främmande språk, är fransman, svensk eller ryss.

– Det är frustrerande att hänga upp sig på accenter. De har ingen betydelse för att man ska bli förstådd.

Vilka målsättningar borde man då ha för sina barns tvåspråkighet?

Alla familjer definierar sina egna målsättningar. Om man vill nå resultat måste man ha någon prioritet, men den får inte bli stressande. Själv ville vi att våra barn skulle ha samma möjligheter i Finland och i Frankrike, visavi språket.

Måste vara sträng

– Det har krävt en hel del uppoffringar av Gilles. Vi träffades i Finland och han stannade här när vi gifte oss och fick våra döttrar. Franskan blev alltså minoritetsspråket när vi bodde i Finland. Stödet utifrån var förstås minimalt.

Gilles har alltid talat franska med flickorna. Även när de varit trötta och det hade varit lättare att byta till finskan.

– Där måste man bara vara sträng, om man vill nå resultat.

– Senare när barnen gick i skola och de hörde finska överallt bestämde vi oss för att alla fyra talar franska när vi är hemma. Det fungerar om man bestämmer sig att man alltid på en viss plats eller i ett visst sammanhang talar just det språket.

Enligt Bourgogne är det ingen fara fast den ena föräldern gör grammatikfel. Barnen är medvetna om att den ena föräldern talar sitt modersmål, medan den andra talar ett inlärt språk.

En gång i smällkalla vintern när jag letade efter Emmas balaklava frågade jag Gilles om han sett hennes "le cagoule", varpå treåringen förvånat spärrade upp ögonen och sade: "Men mamma varför säger du le cagoule det heter ju la cagoule"!

För att få mera stöd för franskan fick flickorna gå den tvåspråkiga finsk-franska skolan.

– Vi favoriserade också alltid Frankrike under semestrarna och såg till att flickorna fick tillbringa så mycket tid som möjligt med farföräldrarna och att vi bjöd dem hit. Allt för att flickorna skulle vilja och tvingas tala franska. Barn märker inte ens av "tvånget". De gjorde normala saker med sina farföräldrar, det bara gjordes på franska.

När familjen på grund av Gilles jobb flyttade till Strasbourg 2014 sattes döttrarna genast i fransk skola. Lärarna trodde att flickorna hade flyttat till Alsace från någon annan del av Frankrike inte från utlandet.

– Man ska minnas att det här var vårt val. Var och en ställer upp sina mål. Även en passiv språkkunskap kan vara till stor nytta.

Vilken konkret nytta ser du med tvåspråkighet?

– Barnen kommer in i två kulturer genom farföräldrarna. Det ökar också förståelsen för att människor är olika och så är det bra gymnastik för hjärnan. När barnen talar franska utestänger de finskan helt och hållet, det förbättrar koncentrationen.

– Tvåspråkiga är inte nödvändigtvis intelligentare, men de har kanske en bättre koncentrationsförmåga.

"Isolera er inte"

Bourgogne har bekymrat följt med den debatt som allt emellanåt flammar upp bland finlandssvenska föräldrar som ondgör sig över att barn från enspråkiga icke-svenska familjer, placerar sina barn i svenskspråkig skola. De anser att undervisningen av de egna barnen blir lidande.

– Finlandssvenskarna borde inte isolera sig. Det ökar bara trycket på att den obligatoriska svenskan bör slopas. Man borde i stället famna alla dem som vill lära sig språket.

– Svenskan kan inte bara finnas till för att finlandssvenskarna ska få service på svenska. Det motiverar inte de finskspråkiga. Hur stora möjligheter tror du att en invandrare i östra Helsingfors har att tala svenska i vardagslivet?

Bourgogne ger de finlandssvenska föräldrarna en liten vink.

– Jag har en vän vars barn går i den ryska skolan. Där hjälper de ryska föräldrarna barn från finska hem med hemläxorna. Ryska och finska barn läser läxorna tillsammans, det är både roligt och nyttigt.

Bourgogne, liksom många andra finskspråkiga irriterar sig också på den finlandssvenska ovanan att genast byta om till finska om en person i sällskapet talar med brytning.

– Om man gör så mot mig, som ändå talar en hyfsad svenska, hur är det inte då med dem som talar en dålig svenska?

– Vi borde göra allt för att finländarna skall känna stolthet över att landet är tvåspråkigt på riktigt, inte bara officiellt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00