Finlandssvenska ungdomar talar sällan finska – och använder engelska på nätet

Finlandssvenska ungdomar lever ett väldigt svenskspråkigt liv, enligt tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer. Ungdomsbarometern baserar sig på enkätsvar från åttahundra unga i åldern 15-19 år. Bild: SPT/Sebastian Backman

En klar majoritet av de finlandssvenska ungdomarna lever ett mycket svenskspråkigt liv. Det visar tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer. Utanför hemmets väggar använder en fjärdedel av dem även engelska regelbundet – och kanske förvånansvärt lite finska.

Finlands majoritetsspråk har en förhållandevis liten roll i finlandssvenska ungdomars liv. Det här framgår av tankesmedjan Magmas svenskspråkiga ungdomsbarometer, vars andra del publicerades på onsdagen. Den första delen kom ut i september.

Enkätundersökningen genomfördes av Taloustutkimus på uppdrag av Magma. Åttahundra svenskspråkiga unga i åldern 15-19 år deltog i undersökningen.

Tre fjärdedelar av ungdomarna som har svarat på enkäten säger att de talar enbart eller mest svenska i hemmet.

– Det överraskar mig en aning att svenskan framträder så tydligt i svaren och att ungdomarna verkar leva ett väldigt svenskspråkigt liv. I offentligheten odlas bilden av att alla finlandssvenskar kan finska men den här barometern visar att finskan inte är så framträdande som man kanske tror, säger Jenny Stenberg-Sirén, samhällsanalytiker på Magma.

Stora regionala skillnader

De regionala skillnaderna är tydliga i ungdomsbarometern. På Åland är så gott som alla hem som är representerade i undersökningen helt eller huvudsakligen svenskspråkiga. I Österbotten är nio av tio hem svenskspråkiga medan andelen är betydligt mindre i Åboland och Nyland.

Svenskt-finskt tvåspråkiga hem är klart vanligare i Åboland och Nyland än på Åland och i Österbotten.

Engelskan vanligare utanför hemmets väggar

Utanför hemmet talar drygt sjuttio procent av de finlandssvenska ungdomarna enbart eller mest svenska. Engelskans roll i ungdomarnas liv är betydligt större utanför hemmet än hemma.

– Engelskan kommer in väldigt starkt. Man kan spekulera om den ersatt finskan för dessa ungdomar och om de tycker sig ha mer nytta av engelskan i framtiden än av finskan, kommenterar Jenny Stenberg-Sirén och hänvisar till Finska språknämndens uttalande om att engelskan verkar vinna mark i samhället på bekostnad av nationalspråken.

Stenberg-Sirén tycker att andelen ungdomar som huvudsakligen talar finska utanför hemmet är överraskande liten, men påpekar att de regionala skillnaderna är stora.

– Frågan är vad finskans lilla roll i enkätsvaren beror på. Är orsaken att de finlandssvenska ungdomarna inte söker sig till finska omgivningar eller att de inte kan finska? Vi vet inte svaret eftersom den här undersökningen är kvantitativ, säger hon.

Hon påpekar att största delen av ungdomarna som deltagit i undersökningen går i skola (grundskola, yrkesskola eller gymnasium) och att de därför sannolikt rör sig i svenskspråkiga miljöer också utanför hemmet.

Om vi vill att våra finlandssvenska unga kan finska måste vi fundera på hur vi kan se till att de lär sig språket.

Bland dem som har svarat på enkäten talar en stor majoritet av de åländska ungdomarna och de österbottniska ungdomarna enbart eller mest svenska utanför hemmet. I Åboland och Nyland framträder svenskan inte riktigt lika tydligt.

– Det som framför allt kommer tydligt fram är att ungdomar som kommer från hem där man talar enbart eller mest svenska använder väldigt lite finska också utanför hemmet, säger Stenberg-Sirén.

Om finlandssvenska ungdomar inte utvecklar tillräckliga kunskaper i finska kan de få svårigheter att klara sig i det finländska samhället, anser Stenberg-Sirén.

– Ska man leva och verka i Finland finns det ett behov av att kunna finska, åtminstone som samhället ser ut för tillfället. Vi kan se att bristande kunskaper i finska kan skrämma bort en del finlandssvenskar. Att unga finlandssvenskar flyttar bort från Finland är ett problem, säger Stenberg-Sirén.

– Om vi vill att våra finlandssvenska unga kan finska måste vi fundera på hur vi kan se till att de lär sig språket.

Å andra sidan visar ungdomsbarometern enligt Stenberg-Sirén att det finns ett stort behov för svenskspråkig service och svenskspråkiga lösningar i Finland.

Att finskans roll i de finlandssvenska ungdomarnas liv är liten blir särskilt tydligt i den del av ungdomsbarometern som handlar om ungdomarnas språkanvändning på webben. Ungdomarna i undersökningen uppskattar att finskans andel av deras internetanvändning är tretton procent.

– Det förvånar mig jättemycket. På nätet var svenskans och engelskans roll stor, säger Stenberg-Sirén.

Engelskan var i själva verket det vanligaste språket för de finlandssvenska ungdomarna på nätet. Engelskan utgjorde närmare hälften av deras internetanvändning medan svenskans andel var 40 procent.

Magmas ungdomsbarometer finansierades av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Yle, Lilla Teatern och Svenska Teatern.

Fakta

Finlandssvenska ungdomar lever ett svenskspråkigt liv

75 procent av de finlandssvenska ungdomarna i tankesmedjan Magmas ungdomsbarometer talar enbart eller mest svenska hemma. 24 procent uppskattar att de talar lika mycket svenska och finska hemma medan 3 procent talar enbart eller mest finska. 2 procent säger att de talar engelska hemma. Enkäten tillät att man kryssade i flera svarsalternativ.

Ungdomsbarometern tyder på stora regionala skillnader. På Åland talar 98 procent av de finlandssvenska ungdomarna enbart eller mest svenska hemma. I Österbotten är motsvarande andel 89 procent, I Åboland 69 procent och i Nyland 60 procent.

Utanför hemmet talar 71 av ungdomarna som deltagit i undersökningen enbart eller huvudsakligen svenska. 25 procent talar lika mycket svenska och finska, och 24 procent talar engelska.

På Åland talar 92 procent av de tillfrågade ungdomarna enbart eller mest svenska utanför hemmet och i Österbotten gör 88 procent det. I Åboland är andelen 63 procent och i Nyland 56 procent.

De finlandssvenska ungdomarna uppskattar att engelskan dominerar deras internetanvändning. Enligt deras bedömning sker 47 procent av deras internetanvändning på engelska, 40 procent på svenska och 13 procent på finska.

Magmas ungdomsbarometer baserar sig på enkätsvar från 800 finlandssvenskar i åldern 15-19 år.

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02