Finlandssvenska teckenspråkiga belönar Buu-klubben: "Viktigt att öka förståelsen i en tidig ålder"

Skärmdump från Svenska Yles barnprogram Bärtil på teckenspråk. Annika Aalto och Janne Kankkonen tolkar Isa Gris och Bärtil. Foto: Yle Bild: Yle

Fler kan ta del av Bärtil på teckenspråk. Det var ändå ingen enkel uppgift att tolka programmet, bland annat då karaktärerna börjar tala rikssvenska eftersom det finlandssvenska teckenspråket skiljer sig från språket i Sverige.

Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga delar ut priset Årets service för finlandssvenskt teckenspråk till barnredaktionen vid Svenska Yle. Framför allt uppmärksammas satsningarna på teckenspråkstolkning och stödtecken i Buu-klubben.

– Det är jättefint att Buu-klubben har gjort teckenspråk tillgängligt och synligt för barn, säger ordförande Lena Wenman på en presskonferens på torsdagen.

Under året har serien Hitta på med Bärtil tolkats på teckenspråk. Samtidigt har flera produktioner som riktar sig till barn använt stödtecken, alltså tecken för vissa nyckelord. Tecknen kan underlätta för många olika grupper av människor, och till exempel har också finskspråkiga barn kunnat se Bärtil eftersom skillnaderna mellan finlandssvenskt och finskt teckenspråk är små.

– Som barn satt mina föräldrar bredvid tv:n och tolkade för mig. Då kunde jag förstå vad de andra barnen talade och skämtade om när jag gick ut och lekte, säger Wenman.

Enligt Wenman är det viktigt att alla barn i tidig ålder får en förståelse för döva och teckenspråkiga.

Rikssvenska på teckenspråk

Annika Aalto har lett tolkningsarbetet på barnredaktionen. Det ursprungliga manuset räckte inte, utan det gjordes ett nytt manuskript utifrån vad skådespelarna verkligen säger. Aaltos kollega Eva Mäkinen gjorde också en rå version på video för en av teckenspråksaktörerna som är döv.

Lena Wenman (till vänster), ordförande för Finlandssvenska teckenspråkiga, är glad över att Buu-klubben har gjort teckenspråket tillgängligt och synligt för barn. Annika Aalto har lett tolkningsarbetet. Foto: Erik Sandström/SPT Bild: Erik Sandström/SPT

– För att få intonationen rätt går det inte bara att utgå från text, säger Aalto.

En utmaning var då Bärtil och Isa Gris börjar tala rikssvenska i sin lek. Då beslöt man att använda rikssvenskt teckenspråk, vilket lyckades eftersom en av teckenspråksaktörerna har bott i Sverige. Aalto säger att språken skiljer sig i så hög grad att hon inte själv skulle ha kunnat tolka rikssvenska.

– Men nu har jag lärt mig några nya ord på rikssvenskt teckenspråk.

Nya planer på tillgänglighet

Monica Vikström-Jokela skriver manus och regisserar Buu-klubben. Hon säger att hon lärde sig mycket av teckenspråkstolkningen. En utmaning var hur teckenspråksaktörerna skulle placeras eftersom tolkningen lades till i efterhand.

– Helst borde man veta att programmet ska tolkas till teckenspråk redan från början så att man kan lämna plats i bilden. Teckenspråkarna får inte bli för små i bild då många ser på programmet på telefonen.

Enligt Vikström-Jokela var det både roligt och skrämmande att gå in i projektet. Hon beskriver ändå projektet som lyckat och nu finns bland annat planer på att berätta sagor på teckenspråk.

– Tillgänglighet är en stor utmaning för oss som gör barnprogram. Men det finns en vilja att göra mera så långt resurserna räcker, säger Vikström-Jokela.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning