Finlandssvenska medier – bygg broar i stället för vallgravar

Bild: Wilfred Hildonen

För att det finlandssvenska mediefältet ska överleva krävs (åtminstone) två saker: ett genuint samarbete och en ny, journalistisk inriktning.

Behövs det tre likadana referat från en och samma fotbollsmatch? Behövs det tre likadana presentationer över skattetabellerna i Svenskfinland? De frågorna ställde sig medieprofilerna Jens Berg och Sami Kallinen i tankesmedjan Agendas rapport De unga och valet av nyhetsmedier tidigare i år.

Svaret är: nej. För att det finlandssvenska mediefältet ska överleva krävs (åtminstone) två saker: ett genuint samarbete och en ny, journalistisk inriktning. Med anledning av den pågående mediediskussionen om public service kontra de kommersiella mediernas roll i Svenskfinland kan tankesmedjan Agenda bidra med några förslag ur den färska rapporten.

Så länge Svenska Yle får sin beskärda andel av public service-kakan så behöver den finlandssvenska nyhetskonsumenten inte bekymra sig. Utbudet är brett och täcker det lokala, nationella och internationella. Men om man vill ha en mångfald på det finlandssvenska digitala nyhetsfältet i framtiden, så har man orsak att vara bekymrad. Inget av de finlandssvenska tidningshusen har lyckats hitta en hållbar ekonomisk modell digitalt.

För att överleva spelar man därför med säkra kort. Man skriver i första hand för de läsare man har kvar i dag. I kampen om att nå unga, nya läsare är det en farlig väg att vandra. För att klara livhanken borde de krympande finlandssvenska tidningshusen radikalt öka samarbetet. Den gemensamma nyhetsbyrån SPT (Svensk presstjänst) är ett steg i rätt riktning, men ingalunda tillräckligt. På den digitala nyhetsmarknaden måste man ha muskler för att klara sig. De finlandssvenska tidningshusen borde därför slå ihop åtminstone sin utveckling, administration och sina tekniska plattformar för att kunna flytta fram sina positioner. Optimalt vore att även Svenska Yle ingår i det här samarbetet, men på grund av de vitt skilda finansieringsformerna blir det här vanskligt.

Men det räcker inte enbart med ett utökat samarbete mellan mediehusen i Svenskfinland. Det krävs också en tydligare inriktning på innehållet. När man ser till utmaningar, trender och möjligheter så återstår ett kort. Och på det står det Norden.

Det finns en nordisk dimension på bland annat kultur, forskning, idrott, miljö, energi, rörlighet, arbetsmarknad, integration, kommunikation och politik som inte utnyttjas i dag. Ingen medieaktör har på allvar tagit den här rollen ännu. Genom att ta den rollen kunde de finlandssvenska medierna rida på den nordiska vågen, som växer sig allt starkare.

På den digitala arenan jämställs de finlandssvenska medierna med de finskspråkiga, nordiska och internationella. Genom att skriva på svenska, med ett nordiskt perspektiv och en gemensam teknisk plattform kan de finlandssvenska medierna i en digital värld nå betydligt fler än de finskspråkiga. Cirka 20 miljoner nordbor kan förstå och ta del av en nyhet om den upplevs tillräckligt relevant.

Ted Urho verksamhetsledare, Tankesmedjan Agenda

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning