Finlandssvensk science fiction har djupa rötter

Månresor, tidsresor, hypnotisk restauration och kontrafaktisk historia. Modernismen i all ära, men finlandssvenska författare har också utmärkt sig inom science fiction.

När man fördjupar sig i den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia upptäcker man ganska snart att finländska författare redan tidigt har bidragit med intressanta insatser i form av samhällssatirer. Om någon bok ska betecknas som den första finländska sciencefiction-romanen blir det Tanckar om jordens skapnad, eller Fonton Freemassons äfventyr, til hög älborne herr grefven **** och nu med anmärckningar till trycket befordrat af Antichon, publicerad 1741 och författad av Johan Krook (1713–1778).

Krooks hjälte Fonton Freemasson reser till månen och upptäcker att måninvånarna tillskansat sig jordbornas förstånd och tappat dem på flaska. Till sin bestörtning finner han en flaska försedd med en etikett som bär hans eget namn. Han tar tillbaka sitt buteljerade förstånd och återvänder till jorden.

Litteraturvetaren Sarah Ljungquist har konstaterat att diskussionen om jordens beskaffenhet emellertid är "så rörig, särskilt efter det att berättargestalten återtagit sitt förnuft, att det samtidskritiska budskapet i texten ofta är svårt att riktigt uppfatta."

Trots det är det frågan om en ganska rolig berättelse, där Krook skapar begrepp som "luftskiep" för rymdfarkost och "luftspringare" för astronaut. Och under 1800-talet ska han få efterföljare.

En tidsparadox

I Åbo Tidning N:o 27 1803 ingick novellen En dröm, som har kallats den tidigast kända science fiction-novellen i Finland. Den publicerades anonymt, men författaren var troligen tidningens redaktör Gabriel Israel Hartman (1776–1809), professor i filosofi. Novellens jag-person drömmer sig framåt i tiden till 1899. Där upplever han hur mikroskopen förfinats. I en bloddroppe kan man skåda världar med levande varelser.

Författaren konstaterar: "Wi skall nu tydligen få se, att icke allenast hwar synlig fixstjerna är ett särskildt solsystem, utan ock att hela mjölkwägen på himmelene består af idel sådana. Wi skall få se hwarje stjerna deri omgifwen af sina planeter och deras drabanter."

Detta påstående uttalades alltså 1803, och det skulle dröja ända till 1988 innan astronomer fann den första planeten utan för solsystemet, i omloppsbana runt Gamma Cephei. I skrivande stund har över tvåtusen exoplaneter hittats.

En dröm följdes upp med en kommentar, också den i novellform, kallad Uttydning på drömmen i Åbo Tidning N:o 27 och publicerades i tidningens 34:e nummer 1803. Den är inte mindre intressant och berättar om författaren som vaknar upp och skriver ner "en dröm" för att inte glömma den. När han är färdig kommer några vänner på besök. De läser texten om drömmen och tycker att den är smörja, men en av dem tar manuset och säger att han ska ge det till Åbo Tidning, som alltså publicerat det redan i ett tidigare nummer, innan drömmen var drömd och nedskriven. Sannerligen en tidsparadox! Troligen den första inom svenskspråkig science fiction.

Tidsresor

Om tidsparadoxer är ett vanligt inslag i nutida science fiction, så kan man definitivt säga detsamma om tidsresor – en möjlighet som också började undersökas av 1800-talsförfattarna. Och ofta har tidsparadoxerna varit en konsekvens av resandet i tiden.

I Helsingfors Tidningar, till exempel, kunde man i september 1842 läsa följande rader: "Redan Fuselbrenner gjorde en volt 1813 till 1913 och flera andra hafwa företagit sig likartade excutioner – ett bewis på, att wåra dagars sträfwanden att besegra afstånden i rum, äfwen äflas att, medelst fantasins ångwagnar, tillintetgöra distanserna i tid."

Gissningsvis var det redaktör Zacharias Topelius (1818–1898) som höll i fjäderpennan, och den text han refererar till är berättelsen Resan till Stockholm 1913, en satirisk orgie i framtida uppfinningar. Bakom pseudonymen Fuselbrenner dolde sig Per Adam Wallmark, som bland annat var redaktör för Post- och Inrikes Tidningar, och här hittade Topelius måhända inspiration för det som skulle bli en av svenskspråkig science fictions mest spännande tidsparadoxer.

Det var i alla fall Topelius som var den anonyma författaren bakom den följetong som Helsingfors tidningar började publicera den 24 april 1860 – Simeon Lewis resa till Finland år 5,870 efter werldens skapelse, efter de kristnes tideräkning det 1,900:de. Händelserna i berättelsen har paradoxalt nog utspelat sig fyrtio år efter publiceringen i Helsingfors Tidningar. Varje avsnitt utgörs av ett brev som Simeon Lewi skriver till sin rabbi i London och Topelius tar ett rejält skamgrepp när han med ett livtag slår knut på tiden. Hans hantering av tidsfaktorn ger honom en plats inte bara i den finländska och svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia utan i science fiction-litteraturens historia över huvud taget.

Topelius ger sina tidsparadoxer en teknologisk förklaringsmodell, vilket ger honom en mer definitiv plats i den temporala science fiction-traditionen. Han gör det med gott humör och glimten i ögat. I ett företal konstaterar han med utgångspunkt i kända framsteg "att telegrafen numera bragt sin snabbhet derhän, att den berättar oss händelser, hwilka tima 40 år härefter. Snarare kan förmodas, att detta inom kort skall anses alldeles för långsamt; hwarefter man utan twifwel skall bringa nyheterna till den fullkomlighet, att de erhållas hundrade, ja tusende år förrän de tilldraga sig... "

De brev som Simeon Lewi skrivit publiceras i Helsingfors Tidningar. Tack vare framtidstelegrafen kan han i Åbo i gamla lägg läsa inte bara de brev han redan skrivit utan också de brev han senare samma kväll kommer att skriva på sitt hotellrum och alla andra brev som han ännu inte har skrivit. De har ju alla publicerats fyrtio år innan han skrev dem.

Följetongen fick totalt sjutton avsnitt och det sjuttonde avslutas med ett löfte om en fortsättning. Men det kom ingen fortsättning. Topelius karriär som författare av tidig science fiction ett abrupt slut. Tydligen förbjöds framtidstelegrafen innan brevserien hann avslutas. Den påverkade nämligen aktiehandeln på ett förödande sätt.

Hypnotisk restauration

Men Topelius blev inte den sista finländaren att ge sig i kast med science fiction-genren. Bland hans samtida märks även Viktor Alfred Pettersson (1849–1919) som har beskrivits som en mångsysslare, framstående författare och tidningsman, aktiv på Aftonbladet, Helsingfors Aftonblad och Aftonposten i egenskap av bland annat chefredaktör och ansvarig utgivare. 1883 gick hans framtidsberättelse om farbror Trindlunds besök i Helsingfors sommaren 1913 som följetong i Hufvudstadsbladet och den dök upp igen i samlingen På lustfärd över land och vatten (1886).

Bland nyttigheterna i Pettersons framtida Helsingfors finner man opium- och morfinrestauranger. En annan form av restauranger tillhandahåller "hypnotisk restauration". Matgästerna hypnotiseras och tror att glaset som är tomt är fyllt med "Politisk Esprit-Nectar" eller "Ungdoms-Elixir med balstämning och konversation", för att inte tala om "Studentpunsch med fennoman och inlägg i språkfrågan". Sedan företar en far med dotter en resa till Högholmen i en promenadbåt och det visar sig att solenergi används som energikälla.

Över huvud taget är finländarnas insatser i den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia omfattande. Till pionjärerna på 1800-talet kan Axel Gabriel Ingelius räknas, liksom också Gustaf Henrik Mellin, en föregångare inom den undergenre som i science fiction-kretsar brukar kallas alternativ historia.

Och under 1900-talet kan vi notera ett ganska stort antal finländska författare som skriver science fiction på svenska: Alba Ödegård, Ali Munsterhjelm, Ole Eklund, Henry Parland, Ralf Parland och Lars Hedman, för att nämna några.

Sci-fi. Zacharias Topelius, här avbildad av Maria Wiik, var en pionjär inom science fiction där han experimenterade med tidsresor och tidsparadoxer. Bild: XX

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00