Finlandssvenska litteraturen – ekosystemet som desperat behöver läsare

Framtidstro. Kristin Helle-Valle, Katarina von Numers-Ekman, Tatjana Brandt, Ann-Luise Bertell, Martin Welander och Hannele Mikaela Taivassalo diskuterade den finlandssvenska litteraturens framtid. Bild: Martti Kainulainen

E-boken, det minskande läsandet, förlagens ekonomiska problem. Det här är några av de utmaningar författaren Hannele Mikaela Taivassalo säger att litteraturen kämpar med.

– För att barn ska läsa måste det finnas vuxna som läser, säger Hannele Mikaela Taivassalo.

Hon var en av talarna på Svenska kulturfondens seminarium om den finlandssvenska litteraturens framtid som ordnades i Helsingfors på tisdagen. Temat var strukturer och strategier för litteraturverksamheten.

Taivassalo beskriver den finlandssvenska litteraturen som ett ekosystem.

– Den lever och mår bra men våra finlandssvenska sammanhang ser ut att krympa. Det är väsentligt att arbeta för att stärka de finlandssvenska strukturerna, säger Taivassalo.

Med strukturerna avser hon bland annat förlagsverksamheten och distributionen av litteratur.

– Trots att strukturerna är de samma betyder de i dag något annat eftersom samhället har förändrats i rasande takt, säger förlagsredaktören och kritikern Martin Welander.

"Alla vill skriva, ingen läsa"

Till de faktorer som förändrats och som inverkar starkt på litteraturen hör folks läsvanor: Både vad som läses och i vilken form har förändrat.

– Unga människor läser i dag mycket på skärm men den långsamma djupläsningen är i kris, säger läsambassadören Katarina von Numers-Ekman.

Hon säger att det finns genrer som nästan fattas inom den finlandssvenska litteraturen. Som ett exempel nämner hon fackböcker för barn. Hon slänger också fram frågan om man borde be personer som inte läser om deras synpunkter.

– Pojkar och män läser och skriver mindre litteratur. Är det en infallsvinkel man borde fundera på?

Kritikern Tatjana Brandt talar om vikten att komma ifrån litteraturkritik som enbart bokreklam. Hon uttrycker också en viss oro över att självutgivning blivit vanligare. Vid självutgivning är kvalitetskontrollen inte den samma som vid bokutgivning via ett förlag.

– Alla vill skriva men ingen vill läsa, säger hon men tillägger att skrivande också är ett sätt att läsa.

Viktigt att sälja

Hannele Mikaela Taivassalo och Ann-Luise Bertell understryker vikten av att försöka förhålla sig positiva och konstruktiva inför utmaningarna.

– Hur ska vi få den finlandssvenska litteraturen att bli tio gånger mer lyskraftig? frågar författaren och skådespelaren Bertell, som även är ordförande för Svenska kulturfondens delegation.

Kristin Helle-Valle, direktör för Litteraturhuset i Bergen, säger att problemen är de samma i Norge som i Finland.

Sätten att stöda litteratur är också delvis de samma som i Finland: författarstipendier, bokförlag och kontrakt som styr inköpsordningen. Staten stöder den inhemska litteraturen genom att köpa upp en viss mängd böcker till biblioteken.

Helle-Valle poängterar vikten av marknadsföring.

– Ingen gillar att sälja men man måste marknadsföra, säger hon.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning