Finlandspremiär för Händels hastverk och mästerverk

Juvenalias tolkning av Händels opera Rinaldo koncentrerar sig på läget i Mellanöstern – i dag och under korstågen. Ensemblen har gjort ett enormt och gediget arbete med en krävande opera, skriver HBL:s recensent.

G.F. Händel: Rinaldo

Regi Ville Saukkonen, dirigent Janne Hanhijärvi, scenografi Aili Ojalo, kostym Joona Huotari. I rollerna Mari Markkanen-Leppänen, Nina Elonen, Saija Holmén, Hannamaija Arjovuo, Tatu Pohjola, Emma Waselius och Pirjo Ranta.

Juvenalia i Cellosalen 18.11.2017.

Rinaldo är den första opera som Händel introducerade i England. Den är ett hastverk skrivet på bara två veckor och ändå också ett imponerande mästerverk som han slog igenom med. 40-årsjubilerande musikinstitutet Juvenalias uppsättning i lördags var otroligt nog operans Finlandspremiär.

Något över hälften av musiken plockade Händel ur egna tidigare verk, vilket åtminstone i någon mån var normalpraxis. Rinaldo är knappast Händels allra bästa men nog hans mest spelade opera under hans livstid. Dessutom skrev han om den ett antal gånger.

Handlingen utspelar sig under det första korståget och huvudpersonerna är bröderna Goffredo och Eustazio, som leder korsfararna, samt dottern Almirena och krigshjälten Rinaldo, som är ett par. På motståndarsidan har vi saracenernas Argante, kung av Jerusalem, och hans älskade, trollkvinnan Armida. Dessa personer förekommer också i andra operor, inte minst Haydns Armida som också bygger på Torquato di Tassos Det befriade Jerusalem. Händels librettister har handskats fritt med originaltexten.

Långt ifrån svart-vitt

De ursprungliga föreställningarna i England gjorde stor succé delvis tack vare praktfullt sceneri, magi och levande fåglar på scenen. Magin har regissören Ville Saukkonen strukit och koncentrerar sig på läget då och nu i mellanöstern. Kostymeringen har spår av korsriddarna men också en massa modern rekvisita i form av vapen och våldsamma projektioner från förstörelsen i dag.

Maktkampen står i handlingens centrum och det är inte alls så klart vilka som är de goda och vilka de onda. I det intressant nyanserade persongalleriet är skalan långt ifrån svart-vit. Titelrollen kunde ha varit en ren hjälte men visar sig ha stark dragning till makten och till bordellbesök. De "stygga" muslimerna har även bevekande egenskaper. I slutet konverterar de till kristendomen och skjuts sedan i denna tolkning till döds.

Juvenalia har namnet till trots elever i mycket olika åldrar. Ensemblen har gjort ett enormt och gediget arbete med den 3 timmar långa krävande operan. Stommen är givetvis den ungdomliga orkestern som under Janne Hanhijärvis ledning spelade riktigt duktigt. De trakterar visserligen moderna instrument men har lärt sig spela i barockstil. En speciell eloge går till den proffsiga cembalisten Tuuli Takkala.

Solisterna är vuxna elever i Juvenalia med civila yrken och alltså inga blivande yrkessångare. I operaklassen har de instrueras skickligt av Anitta Ranta. De flesta av dem har troligen inte axlat stora scenroller förr och med tanke på det var deras prestationer inte illa, inte minst som skådespelare. Att musiken inte är lätt hördes ju nog.

Byxroller

Mari Markkanen-Leppänen (Goffredo) och Saija Holmén (Rinaldo) gjorde tuffa prestationer i sina stora byxroller, likaså Hannamaija Arjovuo (Eustazio) och Pirjo Ranta (Mago) i mindre skala. Emma Weselius (Armida) var färgstark i sin "onda" roll och Nina Elonen (Almirena) hade operans underbara pärla på sin lott, arian Lascia ch'io pianga, också den lånad ur ett tidigare verk. Den enda på riktigt manliga sångaren var Tatu Pohjola som Argante.

Dekoren och kostymeringen var med beaktande av omständigheterna väl fungerande och dansgruppen bidrog med behövlig action. Föreställningen var mycket levande men saknade ibland naturligt flyt. På grund av ämnet fanns det inte så mycket humor i greppet, men påhittige Ville Saukkonen förnekar sig ändå inte. Då blodbadet i mellanöstern är som värst, projiceras en konstgjort småleende nyhetsreporter upp på väggen och berättar förmodligen fake news om vad som har hänt.

Två föreställningar återstår på tisdag kl. 19 och onsdag kl 13.

Jan Granberg

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08